Tecken på konjunkturförbättring?

Taggar: Teman: ekonomi

FORUN me ve —FCORUN Maoreators Index

De första svaga tecknen på konjunkturförbättring har börjat visa sig i produktionen. Mercators index för den produktiva aktiviteten låg ännu i jannari 1 procent under fjolårsnivån. Men i mars klev totalindexen upp 2 procent över fjolårsnivån. Och de partiella siffror vi har för mars tyder på att man också då låg något högre än senaste år.

Tecken på konjunkturförbättring?

EH Det är inte skäl att ta ut glädjen i förskott. Siffrorna över förverkligad export och för investeringar är inte ännu positiva.

Skogsindustrin Skogsindustrins produktionsvolym låg i januari procent lägre än fjolårsnivån. Men i februari kom man redan upp nästan 2 procent över fjolårsvolymen och i mars låg man fortfarande en aning över nollstrecket för tillväxten. Att förbättringstendensen ännu är mycket svag visas av att träindustrin i mars faktiskt låg 1 procent lägre än för ett år sedan, medan pappersindustrin låg bara 1 procent högre än i fjol.

En ljusare bild får ran emellertid om man går till exporten. Träindustrins exportvolym i februari kan nämligen beräknas ha legat drygt 5 procent över fjolårets volym. I värde var ökningen hela 23 procent. Pappersindustrins export ökades visserligen inte på samma sätt. Men i jämförelse med läget i januari var det i alla fall också där fråga om en relativ förbättring eftersom volymbakslaget i februari var bara omkring 7 procent.

Näringsgrenarnas utvecklingstak | Förändring i 46 per arbetsdag 19837 8 | Måna- Total- Jord der indexe | XI XI | Kommentar

Skogsbruket bruket rin

Indust- Byggn.

verks.

+10 +10

Industrin tagen som genomsnitt präglas fortfarande av recessionen, men tendensen till en viss återhämtning avspeglar sig dock tydligt. Skogsbruket, som kom i gång sent, har klart högre produktionstakt och tar igen eftersläpningen. Också trafiksektorn visar återhämnings | tecken.

Byggnadsverksamheten har i det närmaste haft egen högkonjunktur under den allmänna recessionen, men kan nu vänta sig en viss tillIbakagång. Också handeln har hållit sig väl uppe, men har en någo | oklar framtid.

Skillnaden i förhoppningar inom träindustrin och pappersindustrin visade sig inte i skogsavverkningarna. Avverkningarna av pappersved ökade nämligen mera än av stockvirke. Särskilt tydligt framträdde denna skenbara brist i logik i mars då avverkningen av pappersved ökade med 9 procent medan = stockavverkningarna minskade med 3 procent. För avverkningen av tallpappersved var expansionen särskilt stark, 22 procent.

Sammanlagt för hela avverkningsåret hittills ligger avverkningen av pappersved 1 procent över föregående års nivå medan timmeravverkningens expansionssiffra är 2 procent. Virkesanskaffningen har alltså i stort sett hållit sig på fjolårsnivån och ger inte bas för någon stark produktionsökning i industrin.

Investeringar

Siffrorna för byggnadsverksamheten ger inte skäl till särskild konjunkturoptimism, trots att nivån hållits uppe påfallande väl. Kuben för pågående fabriksbyggen var vid årsskiftet 8 procent mindre än för ett år sedan. Och i januari var kuben förnya byggnadustillstånd för industrin 13 procent mindre än senaste år.

Det som har räddat byggnadssektorns läge är den fortsatta expansionen inom handelns = byggnadsverksamhet. Kuben för pågående butiksoch kontorsbyggen var omkring 90 procent större än fö ett år sedan. Men här måste man tillfoga en varning. Kuben för nya byggnadstillstånd för dessa byggnadstyper visade en minskning i januari, särskilt stark för butiksbyggen som reducerades med nästan halva kuben.

Expansionsperioden är på väg mot sitt slut.

Några mycket bättre förhoppningar bjuds inte heller inom bostadsbyggandet. Kuben för pågående byggen var här med nöd och näppe densamma som i fjol, och de nya byggnadstillstånden ökade bara med 1 procent.

Byggnadssektorn har alltså inte goda tider att vänta, även om industristatistiken ger en litet ljusare bild. Produktionsvolymen inom ler- och stengodsindustrin var nämligen i februari 14 och i mars 7 procent större än för ett år sedan. Den eventuella utförsbacken börjar alltså på en hög nivå. En liknande bild ger också handelsstatistiken. Partihandeln med järn- och byggnadsvaror låg nämligen i januari 9 procent högre än fjolårsvolymens nivå.

Konsumtion

Medan investeringarna i fjol visade en nedåtgående tendens, höll sig konsumtionen då uppe relativt väl. Inte heller i januari visade statistiken över detaljhandelns omsättning några alarmerande drag. Detaljhandelns totalvolym låg i januari inemot 5 procent över fjolårsnivån.

Handeln med egentliga korsumtionsvaror växte visserligen inte särskilt mycket, livsmedelshandeln med 3 procent och varuhushandeln med 2 procent. Alkoholhandeln ökade 8.

Mer inte all konsumtion har hållits uppe. Beklädnadsvaruhandeln minskade med 3 procent, skodon drygt 5 procent.

Det mest påfallande är i alla fall hur väl konsumentkapitalvarornas omsättningsvolym har hållit sig uppe. Både bilförsäljningen och möbelhandeln hade 12 procent större volym än för ett år sedan. Fotoaffärernas omsättningsvolym var hela 15 procent större än i fjol. I samma klass går väl också att passagerartrafiken till sjöss i februari transporterade 11 procent flera passagerare från eller till Finland.

Konsumtionens = utveckling avspeglade sig givetvis också i industrins produktion. Livsmedelsindustrins produktionsvolym var i mars 5 procent större än för ett år sedan. Men däremot låg konfektionsoch skoindustriernas volym omkring en femtedel lägre än senaste år.

G.M-z

Konjunkturindikatorn

Utvecklingstakten i 9 19827 81 KvartalMånad Januari +1 + Februari +l -1 Mars +3 April +l Maj -4 Jani +4 Juli

Augusti

September

Oktober

November

Decembe 1983/82

Januari

Februari

Prognoser

Maj

Hela året + Änm. Siffrorna anger totalindexens successiva utveckling från föregående års motsvarande kvartal och månad i produktionsvolym per arbetsdag.

Kvartalssiffrorna i den första kolumnen är den bästa indikatorn på konjunkturutvecklingen. De återger procenttalen för glidande kvartal med siffrorna placerade på kvartalets mittmånad.

De nedersta siffrorna är rena prognoser och ändras successivt då tendenserna klarnar.

MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 100

Totalinde per arbetsda 347 378 403 408 41 1-82 -83 394 389 399 “408 413 cv 425 421 42 317 405 420 427 432 44 (100.0 142 141 143 154 14 -B2 -83 -B2 -83 378 382 132 136 407 “415 128 135 430 149 cm 415 149 414 147 424 185 1320 153 410 158 435 168 421 152 443 144 427 139

TOTALPRODUKTIONEN Månadsindex per arbetsda rr RR — 121 126 152 161 15 -B2 -83 147 166 210 224 257 266 241 159 12 53 63 13 142 192 218

Industr (35.8 518 541 598 645 65 -B2 -83 649 534 €90 682 709 705 657 674 69 430 655 599 664 72 64 279 ara 2175 293 129 -8 vi -8 236 26 228 232 235 255 29 313 349 369 362 338, 127 vill

Xx ox

Hande (12.1 464 466 494 510 53 -B2 -83 487 443 490 hc 508 516 518 54 501 525 561 &71 584 682

X (1.2 341 378 400 41 82 -83 330 360 338 38 374 435 451 46 469 437 428 408 454 445

Samfärdsel

Anm. I totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter. “Preliminär siffra. iKorrigerad siffra eller serie. SStrejkpåverkad siffra.