TEKES satsar på byggforskning
av Urpo Kaila Forum 1988-06, sida 16, 31.03.1988
Taggar: Teman: byggbranschen
TEKES satsar på byggforskning
I Finland bygger man för över 50 miljarder mark årligen. Om byggbranschen - i likhet med andra dynamiska industribranscher — skulle investera två procent i forskning och produktutveckling skulle vi få en satsning p en miljard mark per år.
TAT-projektet utvecklar ett system av kompatibla byggkomponenter.
ordförande på Finlands Byggherreför bund, borde byggbranschen satsa mera på forskning och produktutveckling så att investeringarna skulle motsvara andra branschers nivå. Därför är han mycket nöjd med den aktiva roll som Teknologiska utvecklingscentralen TEKES har anammat på byggforskningens område.
Som bäst pågår sju större forskningsprojekf under ledning av TEKES. Projekten har en totalbudget på ca 50 miljoner mark. SITRA, miljöministeriet och handels- och industriministeriet finansierar flera andra projekt. Branschens FoU-aktiviteter ökar härmed våldsamt. Hittills har satsningarna på kunnande utgjort endast ca en procent av branschens omsättning. TEKES bidrar nu även med nya kvalitativa element eftersom FoU-verksamheten tidigare har skett i företagens regi, Nu skall de koordinerade forskningsprojekten utveckla hela branschen.
De aktuella projekten kan indelas i tre kategorier. Två vida teknologiprogram, RATA2000 och Miljöö-2000, utreder och utvecklar branschens funktion på sikt. Den andra kategorin består av projekt som utveckla = nligt bankdirektör Kari Sipilä, styrelse 16
Text: Urpo Kail olika slag av nya byggsystem. Till den tredje kategorin hör tillämpningar av ny datateknik och ny arkitektur. RATA-2000 strävar till att utveckla nya byggsätt som baserar sig på komponentkonceptet. Inom t ex varvs- och elektronikindustrin har man för länge sedan gått In för denna teknik. Komponentteknik leder till kortare produktionstider, bättre förhållande mellan pris och kvalitet, och reparationsoch förändringsarbeten blir enklare,
RATA-2000 består av tre delprojekt. Under den första fasen utreder man de ekonomiska konsekvenserna av komponentteknik. Under den andra fasen utreder man konsekvenserna för byggplaneringen. I samband med det sista delprojektet undersöks vilken verkan komponentbyggandet har för själva byggprocessen.
Projektet har en budget på över tre miljoner mark och det sista delprojektet skall vara slutfört innan år 1990. Projektet utförs av Statens tekniska forskningscentral VTT och leds av professor Tapani Reckhardt på Tekniska högskolan.
& Miljöö-2000 är ett forskningsprojekt som utreder möjligheterna att bygga socialt oc arkitektoniskt högtstående miljöer med hjälp av den nya tekniken. Användarnas behov och boendet är projektets grundelement.
Projektet skall leda till experimentbyggen som baserar sig på ny byggteknik. Ett delprojekt skall leda till nya typer av hus som byggs på sluttningar. Husen skall byggas på den plats där Hertonäs oljehamn nu befinner sig. Husen beräknas bli färdiga år 1993.
Inom ramen för ett annat delprojekt utvecklar man punkthus d v s ”ensamstående” höghus med en trappa.
Miljöö-2000 leds av professor Jaakko Laapotti på tekniska högskolan. Projektets budget löper på knappt två miljoner mark, Ö 7AT-projektet (Toimisto- ja asulnrakennuslen tuotekehitys) utveckar ett system av kompatibla byggkomponenter som kan användas både vid bostads- och kontorsbyggnader. TAT skall leda till ett flexibelt och modulerat byggsystem som gör det enkelt att konstruera, ändra och ta ned.
Professor Asko Sarja på VTT leder TATprojektet. Systemets tekniska detaljer offentliggörs i juni och experimentbyggen inleds nästa år. Hela TAT-projektet kommer att kosta över tio miljoner mark. € Parallellt med TAT utvecklas byggsystem för affärs- och bostadshus med stålstomme och man utreder hur murade konstruktioner kan tillämpas till de nya byggsystemen. Probiematiken kring träkonstruktioner har även fått sitt eget projekt.
‘€ Handels- och industriministeriet finansierar ett utvecklingsprojekt om byggsystemens värme, vatten, luft och el: LVIS-2000. Ministeriet finansierar även ett projekt om energiekonomiska byggnader och konstruktioner. Detta projektet går under namnet ETRR&. Dessa två projekt har en sammanlagd årsbudget på ca tio miljoner mark. & må tillämpande projekt hänför sig till datateknik. Datorstödd planering av byggprojekt (RATAS) skall skapa en ny planeringspraxis och projektet definierar en systematik för databaser och telekommunikation. Ett projekt om byggandets informationsoch automationssystem (RTA&) utvecklar bl a robotik, system för produktionsstyrning och en omgivning för datorintegrerat byggande. Under RTA löper även ett delprojekt om hur man kan styra en betongelementfabrik i realtid.
RATAS och RTA har en sammanlagd budget på knappt femton miljoner mark. € Ett mera humanistiskt företag är ESSUprojektet som går ut på att man undersöker den nya teknikens möjligheter och begränsningar att skapa en estetisk miljö. I motsats till den tekniska byggplaneringen som ofta är mycket algoritmbunden vill ESSUforskarna utveckla ett mera associativt och kreativt arbetssätt. Man talar även för en mera - kommunikativ planeringsprocess. Projektet utförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp och det har en totalbudget på tre miljoner mark. L 31ä080R00 33