Teknobyen Trondheim

av Ernest Uljens Forum 1987-15, sida 16, 08.10.1987

Taggar: Teman: utbildning

frondahelm:

EN SMÄLTDEGEL FÖR NYA IDÉER

Trondheim hälsar besökaren med en paroll, som talar om byen vid Trondheimsfjorden som Norge teknologihuvudstad.

Sporrad av påvisbara framgångar inom utbildning och forskning vid Norges tekniska högskola (NTH) och forskningsstiftelsen SINTEF med tvåtusen medarbetare gör Trondheim i dag nya inmutningar ino högteknologin.

et senaste tillskottet till forskningsD miljön är den teknologipark som n har börjat byggas upp i Heimdal på tio minuters köravstånd från Trondheims centrum. Det redan anskaffade tomtområdet räcker till för en 90 000 kvadratmeters byggnadsareal.

Ett trumfäss

Teknologiparken i Heimdal är tänkt att bli regionens trumfäss i jakten på nya högteknologiska företag i deras val av Iokaliseringsmiljö. Den drivs av aktiebolaget Teknologiparken A/S, som disponerar över hela det stora tomtområdet. I bolaget ingår Forenede Forsikring, Forretningsbanken, SINTEF, Sparebanken Midt-Norge, Ser-Trendelag fyr keskommune och staden Trondheim.

Uppbyggnaden leds av Morten R Ringard, som nu arbetar andra året i följd på att försöka skriva ihop ett totalkoncept för Trondheims samlade forsknings- och utbildningsresurser.

En grupp företagare från Österbottens företagarförening med VD Raimo Havusela | spetsen mötte i höst under ett studiebesök i Norge den inspirerande forskningsledaren med teknologie doktorsgrad från MIT.

— Det som är nytt för oss och för Norge är att vi här går vidare från en forskningspark till ett innovationscentrum. Vi arbetar med industrikuvöser, där små företag skall ges möjlighet till utveckling speciellt inom högteknologin. Mitt uppdrag går ut på att utveckla en sådan teknologipark — Science Park — kopplad till de andra projekt som har etablerats i Trondheim, berättar Ringard.

— Vi har i Trondheim hunnit långt inom teknisk högskoleutbildning. Det vi nu vill ha är mera forskning både på nationell nivå och i Trandelagen. Vi har haft en mycket positiv utveckling i regionen, men är medvetna om att vi behöver en morot för att locka hit norska och utländska högteknologiföretag. Teknologiparken skall göras till e 1 smältdegel för idéer och impulser från forskningsmiljön kring NTH/SINTEF och från den kunskapsbaserade industrin.

Tvåstegsraket

Teknologiparken är tänkt att bilda det andra steget i en tvåstegsraket. Avskjutningsrampen utgörs av etableringsbolaget ASEV. som står för A/S Etablering og Virksomhetsutvikling. ASEV är inrymt i de gamla spårvagnshallarna i Trondheim, Teknostallen, och fungerar som ett företagsväxthus där nya späda plantor skall växa upp i rätt jordmån och under kompetent omvårdnad.

Morten Ringard, 47, civilingenjör från NTH och med doktorsgrad från Massachusetts Institute of Technology har en bred bakgrund att falla tillbaka på bl a inom marinteknisk forskning och ledande befattningar inom varvsindustrin. Från 1981 var han administrativ chef för kustrederiet K/S Nord-Poolen A/S tills han 1985 övertog uppdraget som ledare för Rogaland Industriutvikling.

— Vi har kommit långt inom utbildningen i Trondheim. — Det vi vill ha är mera forskning både på nationell nivå och rent regionalt, säger Morten Ringard som leder stadens teknologiparkprojekt.

Att han tror på konceptet för teknologiparken är inte att ta miste på

Utbytet av information mellan industri, forskning och undervisning är en viktig del av filosofin bakom teknologiparken. En tät och systematisk kontakt mellan den akademiska och den praktiska sfären är ett annat stort plus. En tredje stor fördel är de synergieffekter som uppkommer mellan deltagarna. En fjärde plustaktor är det samspel som uppkommer mellan den etablerade storindustrin och nyetablerade företag när de som flygfärdiga flyttar ut från Teknostallen.

Nätverk

Morten Ringard poängterar att man inom forsknings- och etableringsmiljön i Trondheim inte arbetar som ett stafettlag, där en ger över stafettpinnen till en annan, utan snarare utifrån ett regionalt nätverk. Han är medveten om att man I Trondheim, liksom annorstädes, arbetar i en utvecklingsräcka på många års sikt. Enheierna skall samverka bakom gemensamt uppsatta mål, ett totalkoncept är viktigt för insatser inom produktutveckling, design, finansiering, forskning, utbildning och utveckling.

— Ser vi på Norge som helhet, vill vi å ena sidan presentera vårt land som en lockande naturmiljö, men å andra sidan som en högindustrialiserad nation. Vår väg mot framtiden ligger utstakad, vi ser en klar utveckling gå mot en utbyggd samverkan mellan tekniska högskolor och humanister å ena sidan, näringslivet å den andra.

— Den miljö studenterna vistas i under utbildningen är viktig, eftersom den i hög grad formar deras inställning. Själv tog jag min doktorsgrad vid MIT, och där rådde en helt annan och öppnare inställning än vad som tidigare varit fallet hos oss. Det specifika för innovativa studiemiljöer är att man lär sig se marknaden. Med detta är bra mycket vunnet.

Informationsteknologi

Informationsteknologi i mycket vid bemärkelse, eller det mesta på skalan från underleverantörer av elektroniska komponenter till företag med programvara som specialitet, hälsas välkomna till Teknologiparken i Trondheim.

Morten Ringard är medveten om att andra större städer i Norge har för avsikt att etablera kompetenscentra av det slag som Trondheim satsat på. Han ser för egen del positivt på denna konkurrens: Norge får inte bli ett periferiområde inom den kunskapsbaserade industrin.

Den som I fortsättningen vill följa med den spännande utvecklingen i Trondheim som Norges teknologihuvudstad kan prenumerera på den nystartade tabloiden Gemini, som också bjuder på ett engelskspråkigt sammandrag. Tidningen ges ut av Norges tekniske hayskole och SINTEF-gruppen. Adressen är 7034 Trondheim — NTH.

Ernest Uljens 15/1987 FORUN,