Teknologföreningen firar sekel jubileum

Taggar: Personer: Carl-Gustaf Rotkirch Organisationer: Teknologföreningen

ten 1. Teknologen förr och nu?

Det är svårt för mig att uttala mig om hur det var förr, men några olikheter är dock klart skönjbara.

Teknologen förr behövde inte diskutera sin målsättning. Den var helt klar: att bygga upp en industri i landet. Varje steg mot ett industrialiserat Finland var ett steg i rätt riktning. Det fanns många vägar att välja, men de flesta ledde rätt ändå. Industrialiseringens verkningar var så övervägande positiva, att det inte fanns anledning att låta enstaka missförhållanden rubba tilltron till industrialiseringen i sig. Den sk utvecklingsoptimismen fick stöd även här: teknisk utveckling och framåtskridande skulle eliminera de negativa företeelserna i samhället. Det krävdes hårt arbete (och toleranta fruar) för att köra igång nya anläggningar, göra eget utvecklingsarbete och däremellan försöka klara ekonomin.

För teknologen var det viktigt att bli fort färdig för att kunna gripa sig verket an.

Idag lever teknologen inte längte i ett bristsamhälle. Vissa negativa trender i den tekniska utvecklingen har inte, såsom man trott, avmattats eller försvunnit, utan istället i oroväckande grad förstärkts. Så har till exempel industrialiseringen, istället för att efter en mindre begynnelsekoncentration sprida sig jämnt över hela landet, fortsatt att koncentrera sig till de södra och sydvästra delarna. Med en regional utarmning som följd. Avfallshanteringen och de lineära tillverkningsprocesserna bjuder även på stadigt ökande svårigheter. Trots förbättrade arbetsförhållanden har man påvisat växande känsla av alienation bland arbetarna, stress och psykiska besvär är allt vanligare åkommor idag.

Dessa problem väcker helt naturligt frågor som hänför sig till utvecklingsoptimismen. Är inte teknisk utveckling förbehållslöst av godo? Eller är det fel på vår samhällsordning? Samhällsdiskussionen har tagit sin början.

Tidigare teknologgenerationer var tämligen homogena. De rekryterades mest ur likartade sociala förhållanden. De var rätt få. Och de flesta blev företagsledare. Utgångspunkterna var ganska lika. Därför behövdes inga utdragna diskussioner vid större avgöranden. Man förstod varann. Men till nackdelarna hörde en rätt dålig kommunikation med övriga samhällsgrupper, vilket möjligen ledde till vissa fundamentala förbiseenden, vars verkningar vi kämpar med idag. Jag dristar mig även att påstå att gårdagens teknolog levde i en mindre komplicerad värld.

22

Teknologföreningen firar i en nära framtid sitt sekeljubileum. Inför de törestående festligheterna har Forum: intervjuat föreningens ordförande Carl-Gustaf R otkirch e Hur ser Du på teknologens roll förr och nu e Vilken betydelse har Teknologföreningen för sina medlemmar och vad innebär den s k »politiseringen» av verksamhe Teknolog Carl-Gustaf Rotkirch.

Idag är världen mera komplex, Informationsflödet är enormt. Teknologerna rekryteras ur alla socialgrupper och från alla landsändor. Olikheterna i världsbilder och värdeskalor är mera påtagliga. De större meningsmotsättningarna skapar helt naturligt en intensivare debatt. Osäkerheten om de egna åsikternas riktighet ger lätt diskussionen ett drag av oförsonlighet. Samtidigt framhäver den kravet på en förutsättningslös bild av samhället och dess allmänna lagar. Denna bild skapas endast genom att inhämta kunskap och genom debatt.

Då dagens samhälle är så teknologiskt dominerat, har teknologen-ingenjören ett stort socialt ansvar, som kräver långt driven insikt i allmän samhälls- och naturvetenskap.

Forum 14/1972

Denna fråga avser väl TF:s roll för sina medlemmar samt verksamhetsformerna? Ur de olika historikerna från tidigare jubiléer kan man utläsa, att det inbördes kamratskapet värderades mycket högt, ibland t om med ett något löjeväckande patos. Det kan och bör dock inte förnekas, att detta kamratskap är mycket värdefullt, även om överbetoningen någongång förefaller att ha lett till klickanda.

Allmänt är det intryck man får av de olika historikerna det, att man vid 25-årsjubileet fäste stor vikt vid den utåtriktade inställningen hos blivande ingenjörer, medan 50- och 75-års historikerna mera uppehåller sig vid interna problem och tilldragelser. Man bör ändå inte glömma den aktivitet TF visat i vissa nationella angelägenheter. Sådana var ju det intensiva engagemanget i skyddskåren med tom eget maskingevärskompani under inbördeskriget, samt den visade stora aktiviteten i språkfrågan i olika repriser, senast på 30-talet. Man saknar dock i de förefintliga historikerna ett grepp, som inte bara relaterar historiska fakta utan även penetrerar innehållet i dem.

Av verksamheten på TF idag är väl politiseringen den mest intressanta för en utomstående betraktare. I och med att TF flyttade ut till det nya huset i Otnäs, förändrades förmodligen utgångspunkten för verksamheten ganska radikalt. Ungefär samtidigt tog det allmänna politiska uppvaknandet sin början i studentvärlden. Detta gick heller inte TF spårlöst förbi. Debatten spirade. Toleransen var i början lösenordet i alla frågor. Småningom framstod det dock som otillräckligt att bara släta över .stridsfrågorna, man började ta ställning för eller emot. Och sökte lösningar antingen i olika samhällssystem eller filosofier, politiseringen var ett faktum. På TF skedde det egentliga genombrottet 1971, medan situationen detta år började stabiliseras. De politiska styrkeförhållandena på föreningen är enligt senaste studentkårsval ungefär 1/3— 1/3—1/3 för höger + obundna, mitten respektive vänster.

Den studiepolitiska verksamheten på föreningen uppfattas som en av de viktigaste sektorerna idag. Då Tekniska Högskolans förvaltning inom kort omorganiseras är det av största vikt att gemene teknolog uppmärksamgörs på sitt ansvar och är mogen att ta den uppgift han får sig förelagd: att delta i högskolans beslutsprocess. Um

Forum 14/1972

Plock ur TF:s histori e Efter diskussioner med fd teknologer förefaller det som ett skämt att kalla någon period i TF:s historia för stillsam. Måhända stämmer inte ordet beträffande alla individer och alla händelser, dock har hävdatecknaren svårt att värja sig för detta intryck då han vill bedöma början och mitten av 50-talet. I ärsberättelserna talas om hårda studier och svår ekonomi, i berättelsen för år 1952 söker man analysera orsakerna till bristen på aktivitet: ”Man beskyller studenten av idag för att vara slö, slapp och likgiltig. Och han förefaller ju att vara dekadent och förstockad då han jämföres med studenterna av fornstora dar, som var de tongivande i samhället och som med sina radikala ideer åstadkom tom revolutioner. Det som förr gav färg och must åt nationslivet var kulturdebatt, politisk debatt, språkstrider och nationalistisk yra… ”Enligt författaren har kulturdebatten förhindrats av studenternas konservatism inför den förhärskande modernismen. Politik vill man inte diskutera under de rådande osäkra förhållandena.

e Ett kärvt ekonomiskt klimat och en för medlemmarna blockerad klubblokal inverkar lätt menligt på en förenings aktivitet. I relativt stor utsträckning har teknologen fått pruta på de krav han måhända hade då Urds togs i besittning. Den hittills sedda aktiviteten inger dock hopp.

e Under ofärdsåren innan det första världskriget var väl hatet mot inkräktarna lika starkt hos teknologerna som hos andra medhargare. Ett tecken på detta är studiestrejken 1902 efter olagliga" värnptiktsuppbåd. Då något senare en soaré skulle anordnas uppkom en tanke att behållningen från densamma skulle användas till förmån för olagligen avskedade tjänstemän. Tanken förföll dock sedermera, då det skulle ha varit omöjligt att erhålla tillstånd för en dylik tillställning. Sina sympatier visade man i stället under storstrejken 1905 samt i sambnd med en karneval 1908 då det beslöts att ”äfven skämt av politisk karaktär borde ingå i programmet”.

e Händelserna kring inbördeskriget har gått TF:s protokoll relativt spårlöst förbi… Den aktivitet som medlemmarna uppvisade har skett utanför ramen för föreningens verksamhet, om av -.säkerhets- eller andra skäl är svårt att säga. 1918 diskuteras hur teknologernas skyddskårsarbete borde ske och två år senare besluter man uppmana Svenska studentdelegationen att skicka ett hälsningstelegram till Kaiser Wilhelm på årsdagen av Helsingfors befrielse.

e Hösten -68 beslöt TF för första gången att inte ställa upp som ett eget valförbund vid studentkårens delegationsval. TF:s sak ansågs ej längre befrämjas av delegationsmedlemmar, vilkas främsta och enda uppgift var att representera TF. Det intresse, som Inom TF vaknat för studiefrågor dokumenterades genom att alla uppställda medlemmar representerade ett så kallat studiedemokratiskt valförbund. Under därpå följande år har TF:are ställt upp inom ett flertal olika valförbund.

Plock ur protokol oe Om medlemskap: ”…mot obligatoriskt medlemskap (i PF) emedan då många sådana individer måste antas, med vilka det för de flesta av PF:s nuvarande medlemmar vore omöjligt att umgås” (1905 e Mot politik: ”skillnaden mellan politisk propaganda och information obefintlig, varför det kan finnas en fara att TF får en politisk inriktning” (1966 « Om grammotonaftnar: “Genom att till grammofonaftnarna ofta inhämtats kvinnliga gäster, vilka medlem med självaktning ej borde hämta till föreningslokal, ha grammofonaftnarna med skäl varit skadliga för TF:s rykte” (1929) M 23