Teknologi i totalitetens tjänst
av Marika Hausen Forum 1969-16, sida 29-30, 15.10.1969
Teknologi i totalitetens tjänst
Av fill mag. Marika Hausen
Sedan vi genomlevat initialstadiet av biologernas enträgna och alarmerande varningar för naturförstöring och nedsmutsning av miljön, speciellt luft och vatten, har vi nu kommit därhän att diverse experter av olika slag börjar samla sig för att diskutera vad som kan och bör göras för en snabb och omedelbar förbättring.
Sammanslutningar som lämpar sig som forum för detta slags arbete finns det många av. En av dem är de oavhängiga konsulterande ingenjörernas föreningar sammanslutna till ett internationellt organ kallat FIDIC”, som i våras i Oslo hade en koordinerande kongress kring vattenföroreningar. Programmet för detta möte var upplagt kring en serie redogörelser för vattenproblem i Schweiz, Storbritannien, Holland, Norge och USA, synpunkter av mera generell karaktär framfördes dessutom av landshövdingen i Värmlands län Rolf Edberg. Edberg är välkänd genom sin bok »Fliken av ett moln» som behandlar just problematiken kring miljöförstöringen. Han har dessutom gjort sig känd bla. genom den integreringsprocess som på hans initiativ har påbörjats i gränstrakterna mellan Norge och Sverige, alltså inom hans eget län.
Kongressens s.k. eftertröskning har nu kommit ut i broschyrform på fyra språk, den är på många sätt läsvärd såväl för ingenjörer som för vanligt folk.
En koordinerande kongress kring vattenförorening.
- Fédération Internationale des Ingéniuers — Conseils eg
Ingenjörerna i nyckelposition
Ingenjörerna intar nu en nyckelpostition och det är av rätt stort intresse att se hur de kommer attrgå till väga och hur de kommer att fatta sitt samhällsansvar i framtiden. Om detta ger den lilla FIDIC-boken många hänvisningar. Ja, i själva verket kanske mer än så, man kan ur den dra konklusioner, visa på tänkesätt som är nya åtminstone för den äldre generationen av ingenjörer, om också de yngre redan är på väg i dessa riktningar.
Föredragshållarna vid FIDIC-mötet var alltså de flesta vattenspecialister och redogjorde för problemställningar och lösningar i sina respektive länder. Situationen växlar i dessa i inte obetydlig grad — kanske ändå mest i det sätt på vilket man förhåller sig till problemen.
England t.ex. är präglat av den starka industrialiseringen och av det faktum att många regioner sedan mer än hundra år tillbaka redan är nedsmutsade. Å andra sidan är England ett land där samhällsplaneringen bedrivits mer aktivt än i många andra och den ökade fritiden där har starkt drivit fram krav på rent vatten i floder och sjöar. En medveten industrilokaliseringspolitik kan delvis hjälpa upp situationen, men inte så till den grad att alla vattendrag kunde hållas rena — detta enligt ing. Calvert, Storbritanniens representant. Schweizarna igen förefaller absorberade av tanken att det vatten där finns är själva urkällorna till många av Europas stora floder och att åtminstone på vad dem ankommer skall detta vatten lämna landet i så rent skick som möjligt. Mer undvikande är tyskarna, vilket är att vänta med landets starka industrialisering och relativt få vattendrag. Rhenskandalen i somras ställde de tyska problemen i det så kallade. rampljuset och det torde knappast mer finnas någon som inte skulle medge att detta problem för Tysklands vidkommande fordrar kraftiga och snabba åtgärder. Holländarna speciellt befinner sig i förhållande till Tyskland i en besvärlig situation, eftersom de får ta emot de nedmutsningar som passerar deras land på väg mot Nordsjön.
Gemensamt för samtliga av dessa inlägg kan man dessvärre säga var, att världshavens och i första hand för Europas del givetvis Nordsjöns, Engelska kanalens och Östersjöns nedsmutsning nästan inte berördes. Möjligen kan man anse detta naturligt eftersom uppgifterna varit att redogöra för situationen inom respektive länder — å andra sidan bör det också nu vara klart att det gemensamma ansvaret för internationella farvatten bör understrykas minst lika kraftigt som någon faktor i detta sammanhang. Och sist och slutligen är givetvis förgiftningsproblemet ett totalproblem, något som man inte skulle vara tvungen att understryka så kraftigt om det inte fanns en sådan seg benägenhet också bland experter på olika
Forum 16/69 2 områden att enbart hålla sig till sitt eget land och två sina händer då det gäller andra.
Föroreningarnas totalitet
Svensken Rolf Edbergs inlägg i diskussionen var därför ett av de viktigaste. Vi lever i en föroreningarnas totälitet, säåde denne framsynta landshövding. Också om vi politiskt kan ha svårt att ena vårt klot borde det vara möjligt för teknikerna att komma tillrätta med tekniska problem som föroreningar och förgiftningar, att lyfta dem över partipolitik och regional politik, all slags politik.
Vad vi behöver är en teknologi i totalitetens tjänst, sade han ytterligare. En ekologisk världsbudget, baserad på faktiska värden, på vad klotet äger av skogar, jord och vatten. Om en sådan världsbudget skall balanseras kan de totala uttagen inte tillåtas överskrida naturens förnyelseförmåga.
Experternas ansvar
Edberg ser detta arbete i relation till en utveckling av den internationella diplomatin. Men Edberg och de andra mötesdeltagarna är också angelägna om att understryka experternas ansvar, att på allvar ställa under debatt den traditionella uppfattningen om ingenjörerns roll som »objektiv»> teknisk expert, som rådgivare och utredare och genomförare — men alltid överlåtande besluten åt någon annan, ofta vagt uttryckt: »politikerna».
Hur skulle det se ut om kineserna hade lika många bilar per capita som man har i USA.
Hur skulle USA se ut om kineserna hade lika många bilar per capita som man har i USA frågar Edberg och det är sannerligen en fråga med långt gående implikationer. Den luft som nu sveper in över USA från Stilla havet är ren tack vare att de kinesiska föroreningarna är begränsade. Skall världens välstånd höjas enligt beräkningen bil per capita kommer vi i en omöjlig situation, det har som känt redan upprepade gånger varnats för att den dag kan komma då förgiftningarna överstiger luftens självrenande förmåga och en smog kan lägra sig runt klotet som kan komma människans civilisation att försvinna, Bilarnas avgaser är givetvis endast en liten del av detta problem. Men det principiella problemet är klart uttryckt redan i detta, ingenjörerna har ansvar för den tekniska utvecklingen och bör målmedvetet sträva efter att förminska och helst eliminera de skadeverkningar som den för med sig. Ifall dessa inte kan elimineras bör en produktion av skadliga produkter motarbetas genom upplysning oc 30 Forum 16/6 påtryckning, mindre skadliga produkter prioriteras. Själva produktionsprocessen i internationell skala bör komma under kontroll, det är en av konsekvenserna av kravet på ingenjörens ansvar.
Vakna upp!
Det är helt säkert en för många motbjudande tanke. Där är vi emellertid nu, dessa otrevligheter kan inte längre undvikas. Mycket av ungdomens oartikulerade protester och förtvivlan går i dag ut på detta, att få människor i ansvarig ställning att vakna upp och inse vart det bär hän, inse sitt ansvar, sin medskyldighet i utvecklingen sådan den hittills har varit. Människor med kunskaper, anseende och inflytande — som ingenjörerna — får nu minst av allt vara en broms och att ondgöra sig över de former ungdomsprotesten nu tar är futiliteter som man bör vara i stånd att sätta sig över.
Forskning Ingen ursäkt
En vanlig undanflykt — och inte minst i vårt land — är att fördröja alla ställningstaganden genom att invänta forskningsresultat och kommittébetänkanden som varar i åratal för att slutligen framfödas i tämligen urvattnat tillstånd. Forskning är givetvis en nödvändighet men forskning skall inte användas som en ursäkt för att uppskjuta ställningstaganden som ändå måste tas. Det kan vara av intresse att notera att denna samma åsikt framfördes av USA:s representant vid FIDICmötet: »Konsulterande ingenjörer i USA tror generellt att den existerande teknologin kan användas med goda resultat mot vattenföroreningarna i USA. Vi behöver inte vänta på forskning för att få det slutliga svaret på föroreningsproblemen. Kommunerna bör inte tveka att bygga konventionella rengöringsanläggningar av fruktan för att de skall bli föråldrade, det kan endast förvärra problemen».
Experterna måste aktiveras — och aktivera
Den viktigaste uppgiften är enligt amerikanarna att göra mannen på gatan, den politiska väljaren, medveten om problemen. Någon bättre lämpad för detta slags upplysningsverksamhet än den rådgivande ingenjören är det svårt att föreställa sig menar de. Den allmänna opinionen måste aktiveras — från experthåll. Behovet av omedelbara åtgärder är överhängande men det är inte alla människor som förstår eller tror eller vet att någonting alls kan göras.
Rent vatten och ren luft är kriterier på dräglig levnadsstandard. Och det vill säga rent vatten i våra vattendrag och inte enbart i våra badkar, ren luft som inte behöver filtreras, en ren natur med återställd balans som tryggar det liv på jorden som nu är hotat.
J . att göra mannen på gatan medveten om problemen …