Teknologibyn expanderar

av Håkan Nylund Forum 1987-03, sida 10, 19.02.1987

Taggar: Orter: Uleåborg Teman: teknologi

1982, och är därmed den äldsta tek nologibyn i Finland, konstaterar Pertti Huuskonen, VD för Oulun Teknologiakylä Oy. — Avsikten med byn är att utveckla elektronikindustrin och annan högteknologisk industri, bl a bioteknik.

— Teknologibyn är och skall vara mycket mer än ett fastighetsbolag. Förutom smidig tillgång på utrymmen erbjuder teknologibyn också service och en kreativ infrastruktur, och utgör i sig ett slags varumärke för nya företag, understryker Huuskonen

Nyckelordet på fastighetssidan är smidighet. Byn erbjuder företagen utrymmen på hyra enligt behov från ett rum uppåt, och ger dem möjligheter att anpassa dem efter sin tillväxt. Detta är speciellt viktigt, eftersom företagen i Uleåborgs teknologiby växer med 25—35 procent per år. — I genomsnitt har företagen sedan starten hunnit flytta 4—5 gånger inom byn, och de snabbast växande har redan flyttat 10 gånger, konstaterar Pertti Huuskonen.

— Även om tyngdpunkten i byn ligger på high-techföretagen är en del av ”byborna” serviceföretag som backar upp de övrigas verksamhet. Här finns företag som ger kontorsservice, en bokföringsbyrå, konsultbolag, en patentbyrå, en reklambyrå, en översättningsbyrå, ett tryckeri och en restaurant, berättar Huuskonen. — På teknologisidan finns det också ett företag, som gör datorprogram på underleverans.

Serviceföretagen är självständiga bolag, och inte avdelningar av Oulun Teknologiakylä Oy. — Främst säljer de sina tjänster inom byn, men om kapaciteten räcker säljer de dem också utanför.

Teknoalogiföretagen säljer också tjänster åt varandra, såsom dataservice och -tid. Vissa företag samarbetar också genom att stå för olika faser av produktion. Som exempel nämner Huuskonen ett företag, Cadaps, som planerar kretskort, vilka sedan tillverkas av ett grannföretag, PohjoisPiirl.

Företagen samarbetar också inom skolning. — Storföretagen i byn, såsom Mobira

VTT får eget hus

Statens tekniska forskningscentral (VTT) har tre laboratorier i Uleåborg: byggnadslaboratoriet, elektroniklaboratoriet och — nyast — datortekniska laboratoriet.

Tills vidare opererar enheterna i hyrda utrymmen i anslutning till Uleåborgs universifet, men nästa år skall elektroniken och datortekniken flytta in i eget hus — byggnadsarbetena inleds ännu detta år.

VTT har en stab på ca 150 i Uleåborg. Ett av de största aktuella projekten är ett optoelektronikforskningsprogram som förverkligas 1987—390. RA 6

IE i Uleåborg grundades å 10 tU

Teknologibyn expanderar

Teknologibyn I Uleåborg är den älosta i sitt slog i Finland. Byn har blivit en framgång både I sig och som modell för hela teknologibyidén. Företagen i byn stöder sig på den kringliggande forskningsmiljön, byns tjänster och på varandra.

och Edacom, hyr ibland högklassiga utländska föreläsare för sin skolning, och ger då de övriga företagen en chans att hänga med.

Den viktigaste infrastrukturen utgörs errellertid av de nära kontakterna till Uleåborgs universitet och Statens tekniska forskningscentrals Uleåborgslaboratorier. — De här nära kontakterna till forskningen ger företagen möjligheter göra saker, som de annars inte skulle ha en chans att klara av, understryker Huuskonen. — Åtskilliga företag är också renodlade doktors- eller professorföretag, som startats och drivs av akademiker.

Det nära samarbetet mellan industrin och forskningen är speciell för Uleåborg. Den examinatorsgrupp från OECD som för några år sedan utvärderade forsknings- och utvecklingsverksamheten i Finland fäste speciell uppmärksamhet vid de lyckade satsningarna i Uleåborg, och speciellt prioriteringen av elektroteknik och elektronik.

Teknalogibyn i Uleåborg har vuxit snabbt, och har idag utrymmen både i centrum och i byn bredvid universitetet. För ett par veckor sedan invigdes en ny huvudbyggnad, som fördubblade utrymmena = till 10 000 m?. Byn har också fått en gemensam exportchef i samarbete med Utrikeshandelsförbundet.

Antalet företag växer i snabb takt — sedan 1985 har antalet nästan fördubblats från 33 till 65 idag. — Målet fram till år 1990 är 100 företag och ca 700 anställda. Då skall också utrymmena ha vuxit till 15 000–20 C00 m?, konstaterar Huuskonen.

Byn fungerar helt på affärsmässig grund, och finansierar sin verksamhet genom hyresintäkterna. — Företagen betalar gängse hyra. Vi är inte billigast men inte heller dyrast, anser VD Pertti Huuskonen. Från och med i är får vi dock stöd för vissa projekt av TEKES.

Håkan Nylund 3/1987 FORUN, er S