Teknologiledaren

av Patrik Lindfors Forum 2009-07-08, sida 22-26, 27.08.2009

Taggar: Bolag: Nokia Personer: Jonas Geust Teman: teknologi

BR FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

Teknologi ecaren

Utvecklingen av mobiltelefonerna styrs i första hand av en sak: storleken, eftersom telefonen måste rymmas i fickan. På Nokia är det JONAS GEUST som ansvarar för vilka finesser som monteras in i bolagets mest avancerade telefoner.

PATRIK LINDFORS TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X NOKIAS framgång i segmentet smartphones är till stor del beroende på de prioriteringar som JONAS GEuUST gör. Han leder utvecklingen av Nokias N-serie, där de mest avancerade telefonerna ingår. Geust väljer att tala om mobila datorer, eftersom telefonerna har de flesta funktioner som finns i en dator.

Själv anser han att kollegerna som ansvarar för bolagets billigaste telefoner har en minst lika intressant uppgift.

”Som ansvarig för flaggskeppsmodellerna är man hela tiden på framkanten av teknologiutvecklingen. Men de kolleger som ansvarar för de billigaste telefonerna som säljs i utvecklingsländerna har en minst lika spännande vision i att föra kommunikation till mer än en miljard människor”, säger han.

Med flaggskeppsmodell avser Geust i första hand Nokia N97, som bolaget började sälja i början av juli. Modellen är utrustad med pekskärm

INTERYJU Jonas Geust Född:1970. Familj: Fru och tre barn.

Bor: I Kyrkslätt.

Jobb: Direktör med an svar för N-seriens produkter på Nokia. Utbildning: Ingenjör från Tekniska Läroverket. Examen från Norges handelshögskola. Karriär: På Nokia sedan1994. Uppgifte inom inköp och logisti samt ansvarat för bola gets musikstrategioch -produktportfölj. Haft en central rolliutvecklingen av Nokias första telefoner med inbyggd hårdskiva och GPS samt nya Nokia Ng7.

NR 7-5 299 och de flesta finesser som i dag kan monteras in i en mobiltelefon. ”Nokia N97 visar det bästa som industrin kan göra i dag”, säger Jonas Geust. När mobiltelefontillverkarna utvecklar sina mest avancerade modeller handlar det till stor del om att hitta en balansmellan storleken på skärmen och storleken på själva telefonen. ”Gränsen är inte vad vi kan bygga in för funktioner i telefonen. Be gränsningen är fortfarande vad som ryms i fickan”, säger han.

Telefonerna kan helt enkelt inte göras märkbart större än vad de är i dag, eftersom de måste vara ”pocketable? Det finns tekniska möjligheter att ytterligare öka storleken på skärmen och tangentbordet på en telefon i nuvarande format genom att göra kanterna kring skärmen mindre och ge en större effektiv yta för skärmen.

Kapacitetsbegränsningar. Jonas Geust konstaterar att det finns två saker som branschen aldrig kommer att ha tillräckligt av: dataöverföringskapacitet och batterikapacitet.

”Ju mer konsumenterna använder internet och laddar ner musik eller tittar på webb-tv desto större dataöverföringshastighet behövs. Dessa tjänster är enormt datahungriga”

När det gäller batterikapaciteten är de avgörande frågorna hur batte ÖKAR I VÄRDE.

”För kundern ökar värdet på telefonerna eftersom de kontinuerligt kan förses med nya egenskaper”, säger Jonas Geust.

rikapaciteten utvecklas med den nuvarande batteriteknologin och vilka nya teknologier som utvecklas.

Den andra faktorn är hur apparaterna kan göras så energisnåla som möjligt för att minska energiförbrukningen. Detta är minst lika viktigt som att utveckla nya batteriteknologier.

”Båda faktorerna är viktiga för konsumenterna: dels hur länge det tar att göra saker och ting med mobil telefonen och dels hur länge telefonen kan användas utan att behöva laddas?

Pekskärmarna tar över. Jonas Geust är övertygad om att pekskärmarna kommer att dominera mobiltelefonmarknaden under ett antal år framöver.

”Pekskärmar kommer att användas i många olika typer av apparater, bland annat fjärrkontroller och

ER kameror, eftersom pekskärmarna ä mycket intuitiva”, säger han.

En av svagheterna med pekskärmar är svårigheten att skriva genom att trycka på skärmen i stället för att använda tangenter. Geust räknar ändå med att tekniken utvecklas så att det i framtiden ska gå smidigt att mata in text också på en pekskärm.

”Utvecklingen sker främst inom de teknologier som används bakom pekskärmarna” säger han.

Det dröjde rätt länge innan Nokia lanserade sin första pekskärmstelefon. Nu när Nokia har byggt upp möjligheten att tillverka pekskärmstelefoner kan bolaget dra nytta av volymfördelarna och använda teknikeniett stort antal modeller.

”Om vi ser på hur många pekskärmsmodeller som vi kommer att komma ut med under den närmaste framtiden har vi en väldigt robust produktportfölj”, säger Geust.

Väljer modeller. Jonas Geust är själv

PÅ KARTAN.

“Kartor har ett stort innehållsvärde och är ett slags råvara för ett allt större antal tjänster i våra telefoner”, säger Jonas Geust.

rätt djupt involverad i produktutvecklingen, främst när det gäller att ta ställning till hurdana produkter Nokia ska börja tillverka.

”Det handlar dels om vad vi vill och tror att vi kan sälja, och dels vad vi klarar av att tillverka i praktiken. Det är fråga om en väldigt interaktiv processisamarbete med Nokias produktutvecklingsavdelning? ”Vi måste ha egna visioner men samtidigt se till att produktutvecklingstiden är så kort att vi hinner reagera på förändringar på marknaden. Det finns saker man måste ta ställning till på två-tre års sikt och samtidigt bevara möjligheten att besluta om åtgärder på så kort varsel som möjligt. Vissa frågor måste man fundera över flera år i förväg, bland annat utvecklingen inom halvledarteknologin?”

När det gäller tjänster är det enligt Geust också nödvändigt att inte låsa in sig för tidigt i en viss ruta.

”Det är viktigt att ha en bred pro duktportfölj som gör det möjligt att balansera olika behov och olika trender under olika tider. Det har gjort det möjligt för Nokia att upprätthålla en så stor marknadsandel under en lång ”, säger han. Med den nya N97-modellen anser sig Nokia ha marknadens bästa efon i kategorin smartphones. Det som främst skiljer N97:an från APPLes populära Iphone är att Nokias teefon har ett separat tangentbord för att underlätta skrivandet.

”Frågan var om vi kan göra en onstruktion som bekvämt vrider upp skärmen till en vinkel som är optimal för skrivande och fortfarande är tillräckligt robust”, säger Jonas Geust. fc

Telefonen ökar i värde. En av poängerna med de mest avancerade pekskärmstelefonerna är att användaren kan skräddarsy de funktioner och deninformation som finns tillgänglig itelefonen. En viktig deli denna stra FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 288 ”Om tio år kommer det att visa sig att köpet av Navteq var en av de stora milstolparna för framtiden. Att ha tillgång till kartor skapar en plattform att bygga övriga tjänster på. tegiär för Nokias del den nätbaserade applikationsbutiken Ovi Store, som lanserades i maj 2009.

På Ovi Store kan Nokiaanvändarnaladda ner program och applikationer till den egna telefonen. För den del av utbudet som är avgiftsbelagt delar Nokia på försäljningsintäkterna med programtillverkarna.

Apple har haft stora framgångar med sin Itunes Store, och bolaget har fortfarande ett rejält försprång när det gäller utbud och antalet användare jämfört med Nokias nygrundade nätbutik.

Ovi har en nyckelroll för Nokia, dels för att erbjuda kunderna tillläggstjänster för telefonerna och dels för att knyta kunderna närmare Nokia som både telefon- och tjänsteleverantör.

”Traditionellt har värdet på telefonerna gått ner. Med de nya telefonerna ökar värdet för konsumenten efter att kunden köpt telefonen, eftersom den kan förses med nya egenskaper”, säger Geust.

Nokias målsättning är att bygga upp ett kundförhållande där konsumenterna kommer tillbaka till Ovi Store för att ladda ner nya tjänster. Försäljningen av telefoner fortsätter ändå enligt Geust att vara den avgörande intäktskällan för Nokia.

Det som behövs för en applikationsbutik är ett tillräckligt stort utbud av både seriösa och underhållandetjänster och tillämpningar som ger nya funktioner åt telefonerna.

”Vissa applikationer är inte rationella. Folk skickar vidare grejer som är skojiga och det är ett nytt sätt att kommunicera. Det ska vara möjligt att kommunicera om både allvarliga och roliga saker”, säger Geust.

Innovationer på nätet. En stor del av innovationerna sker i dag på internet. Det gäller framför allt olika metoder att kommunicera, till exempel via sociala nätverk på nätet. För Nokia gäller det att se till att de nät > NOKIA a Världens örsta tillverkare av mobiltelefoner med en marknads andel på cirka 39 procent år 2008 (sammanlagd försäljning 468 miljoner mobiltelefoner.) sm Omsättning år 2008: 50.9 miljarder euro. Rörelseresultat: 5 miljarder euro.

6 miljarder eur i forskning oc em Äger till mans med ty Siemens nätverk tillverkaren Nokia

Siemens Networks.

am Nokiakoncer nen b v fyra divisioner: Devices (utvecklar och tillverkar apparater), Services (utv lar för ter och internet tjänster för konsumenter), Markets (leveranser, fö ning och marknadssamt Corpo rate Devolopment (operativt 5]

Navteq oci Siemens verkar sor enheter.

a VD: Olli-Pek

sm Styrelseordfö rande: Jorma Ollil baserade tjänsterna och applikationerna fungerar i bolagets telefoner.

”Vi måste anpassa våra produkter och tjänster så att de fungerar på internet så som internet ser ut i dag. Det ska inte vara någon skillnad om man använder internet i en dator eller en mobiltelefon”, säger Geust.

När de första WAP-telefonerna kom för drygt tio år sedan talade man om mobilt internet. Då försökte operatörerna göra endast vissa delar av internet tillgänglig via mobiltelefon och därmed styra vilka tjänster konsumenterna kunde använda. I dag tänker ingen operatör så längre.

I takt med att internet i allt högre grad integrerats i mobiltelefonerna har samarbetet med operatörerna blivit allt viktigare för Nokia för att nå ut till konsumenterna. Samtidigt har operatörernas roll på marknaden förändrats.

”För cirka fem år sedan var operatörerna en grupp företag med liknande strategier. I dag har operatörerna väldigt olika profiler där vissa erbjuder billig taltid medan andra prioriterar datatjänster”, säger Geust.

Sociala nätverk. Det har uppstått en klar segmentering på marknaden för mobiltelefoner. De enklaste telefonerna används för att ringa samtalmedan de som köper flaggskeppsmodellerna använder de flesta funktioner som finns inbyggda: internet, kalender, kamera och musikspelare. Och i allt större utsträckning sociala nätverk på internet som Facebook, Linked In och Twitter.

”Folk använder sociala nätverk mer och mer för att vara i kontakt med varandra. De yngre generationerna kommer antagligen inte att använda e-post för annat än jobbärenden. De sociala kontakterna skötsiallt högre grad via sociala nätverk på nätet”, säger Jonas Geust.

Nokias slogan har länge varit ”Connecting People? Metoderna fö hur människor håller kontakt med varandra utvecklas hela tiden.

”Att förena människor ligger i Nokias kärnverksamhet. Nu gör vi inte det längre bara med telefonsamtal och textmeddelanden. Precis lika mycket ska vi göra det med bland annat sociala nätverk. Kunderna väljer på vilka sätt de vill kommunicera, och vi anpassar våra produkter och tjänster enligt det”, säger Geust.

Kartor får stor roll. År 2008 köpte Nokia världens största tillverkare av digitala kartor, NAVTEQ.

”Om tio år kommer det att visa sig att köpet av Navteq var en av de stora milstolparna för framtiden. Att hatillgång till kartor skapar en plattform att bygga övriga tjänster på, bland annat olika navigeringstjänster”, säger Geust.

Kartor och lokaliseringsinformation kommer att vara viktiga för att leverera tjänster för konsumenterna, främst för att hjälpa kunderna att hitta från plats A till plats B, men också för att hitta andra människor. Telefonerna kommer enligt Geust inom en snar framtid att kunna känna igen personer som fotograferas, och detta kan kombineras med att varje bild förses med information om var bilden är tagen.

Kartorna ändras hela tiden isamband med bland annat vägbyggen, och det är därför arbetsintensivt att ständigt uppdatera kartinformaionen. En ännu större arbetsinsats krävs för skapa kartor över de enorma delar av världen som fortfarande saknar relevant kartinformation. Det är möjligt att bygga upp ett kartsystem med information av hur städer och områden ser ut med hjälp av satelliter. Men för att bygga in inelligens i kartorna krävs informaion om vilka gator som är enkelrikade, i vilken riktning trafiken löper och vilka hastighetsbegränsningar som gäller. Den här typen av tilläggsdata behövs för en fungerande navi ”En distinkt design

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 280 gör att de flesta uppfatta vilken telefon det handlar om. geringstjänst. Detta kräver mycket manuellt arbete.

”Navigeringstjänsterna handlar inte längre bara om vägar och gator, utan om att hjälpa människor att hitta rätt också då de använder allmänna kommunikationsmedel. Det gäller att skapa integrerade helheter med kartor över till exempel tågplattformer med information om tidtabeller och möjlighet att göra platsbokningar. Vi måste också kunna hantera olikatidtabeller för sommar och vinter”, säger Geust.

Egen design viktig. Som chef för Nseriens produkter på Nokia ansvarar Jonas Geust för att nya telefoner lanseras och att de äldre modellerna plockas bort ur sortimentet.

FLAGGSKEPP.

Med den nyligen lanserade modellen N97 visar Nokia enligt Jonas Geust det bästa som mobiltelefonindustrin kan prestera i dag.

”Parallellt jobbar vi också med visionerna för hur produkterna ska se ut 2012, vilken typ av produkter och hur stora volymer som ska tillverkas”

Annons Åbo hamn

Till stor del handlar utvecklingsarbetet om att förstå konsumenttrender och analysera vilka produkter som används i dag och vilka möjligheter det erbjuder. Ur ingenjörssynvinkel gäller det att inse vilka möjligheter teknologin erbjuder i framtiden för att lösa olika problem eller ge nya möjligheter åt konsumenterna.

”Olika former av patentskydd är viktigt. Men minst lika viktigt är att konsumenterna associerar en viss lösning med en viss tillverkare, till exempel vilken metod som används för att skjuta undan skärmen för att kommaåt tangentbordet. En distinkt design gör att de flesta uppfattar vilken telefon det handlar om. Detta är minst lika viktigt som patentskydd”, säger Jonas Geust.

Utgiven i Forum nr 2009-07-08

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."