Teknoyra på stridsarenan - men civiltekniken ligger lågt

av Leif Bergström Forum 1991-05, sida 24, 21.03.1991

OVER HERE

Text: Leif Bergström/New York

Teknoyra på stridsarenan — men civilteknike ligger lågt

Medan USA ännu jublar över den allierade segern mot Irak inleds diskussionerna om vilka läxor som finns att lära av kriget. Flera debattörer frågar om inte den uppfinningsrikedom och utvecklingsnivå som ledde fram till kryssnings- och Patriot-robotar kan kanoaliseras för att öka den amerikanska konkurrenskraften på den civila marknaden.

et demokratiska partiet söke desperat efter inrikespolitisk frågor som kan neutralisera president George Bushs internationella framgångar. Främst på listan står ekonomin och supermaktens kommersiella konkurrenskraft.

Om vi kan konstruera de bästa smarta bomberna, varför kan vi då inte tillverka de bästa videobandspelarna? frågade senatens majoritetsledare George Mitchell medan kriget ännu pågick. Precis som militära bedömare förutspådde före kriget visade sig den amerikanska militära teknologin överlägsen. Observatörer säger att kriget vanns med allt från robotar och smarta bomber till radarjamming, MIAIstridsvagnar och Stealth-plan. Pentagon har ännu varit försiktigt att dra slutsatser om hur amerikanska vapen mätt sig med de sovjetbyggda som Saddam Hussein byggt sin krigsmakt kring. Analytiker säger att sovjetarmén ofta har mer potenta versioner av vapnen och att dess personal sannolikt är bättre tränad…

Men i Washington hördes tidigt en del röster beredda att dra sådana jämförelser, och de ansåg att de amerikanska vapnen slagit de sovjetiska. Som ett exempel nämndes de till fångatagna irakiska stridsvagnsbesättningar som hävdat att de i ökendammet och röken från brinnande oljekällor inte kunnat se någonting i sina sikten. Samtidigt hade deras amerikanska motståndare träffat mitt i prick mot stridsvagn efter stridsvagn.

Var blev hemelektroniken?

I den utbredda amerikanska stoltheten och flaggviftandet frågar politiker, tekniker och ekonomer hur supermakten kunnat tillåta att samtidigt lämna den teknologiska ledarställningen när det gäller hemelektronik och bilar till japaner och européer. Krympande amerikanska marknadsandelar och sjunkande konkurtenskraft har givit upphov till oro under två årtionden. Videobandspelaren står som symbol för utvecklingen. Den uppfanns i USA, men idag tillverkas den inte av några amerikanska företag. Ett litet nystartat bolag, GoVideo i Arizona, har väckt en del förhoppningar om en pånyttfödelse. GoVideo har patent på den första videobandspelaren med dubbla kassettdäck, vilket möjliggör enkel klippning av amatörfilmarens alster och ger ägaren valet att se en bandad film medan det andra kasettdäcket bandar TV: utbud. Men Go-Video har lagt ut tillverkningen till koreanska Samsung sedan bolaget inte kunde finna någon lämplig tillverkare i Förenta staterna.

Industripolitik under luppen

I förlängningen av den nu begynnande debatten kan nya krav på en genomtänkt industripolitik och subventionering av ekonomiskt viktig civil forskning väntas. Ofta hålls den japanska modellen upp som exempel. Men Bush- och Reagan-administrationerna har hittills hävdat att det inte är myndigheternas uppgift i ett kapitalistiskt land.

Flera ekonomer varnar för att jämförelser mellan militär och kommersiell teknikutveckling blivit allt mer ointressant. Dels säger de att civila företag av vinstintresse är pressade att så snabbt som möjligt omsätta ny teknik i färdiga produkter på ett sätt som är främmande för den ofta tungrodda militära byråkratin. Så var vapnen i Gulfkriget byggda kring teknologi som togs fram för misnt tio år sedan.

Ett resultat är att kommersiella produkter ofta ligger långt före vad militären har. De hyllade kryssnings- och Patriot-robotarna utnyttjar datorchips som är så gammalmodiga att de civila chipstillverkarna — slutat producera dem!

Traditionellt har det antagits att tekniska militära genombrott så småningom kommer att nå den civila marknaden. Det är inte längre givet. En anledning är att mycket av den militära forskningen i dag inriktas på teknologier med svårfunna civila tilllämpningar, som utveckling av datorchips som kan motstå kränvapnens radioaktiva strålning.

Civilsidan på undantag 1980 gick 50 procent av de amerikanska myndigheternas forskningsbudget till militära projekt. Idag är det 70 procent. I en rapport nyligen hävdade elva datorföretag att USA:s pengar var dåligt använda och att fokuseringen på militärens behov tillåtit Japan att rycka till sig en allt klarare ledning på konsumentmarknaden. Skillnaderna i affärskultur mellan den militära sektorn och den civila är så stor att företag som försöker göra sig gällande på båda marknaderna ofta stöter på problem. Raytheon Corporation åtnjöt uppmärksamhet för sina Patriot-robotar när de sköt ned Iraks Scud-robotar över Saudiarabien och Israel. Men företagets spisar, tvätt- och torkmaskiner — till synes tekniskt enklare produkter — tappar marknadsandelar… ———————————————————— — Raytheon flyger högt med sitt Patriotsystem men vanliga tvättmaskiner ligger lågt för korporationen.

5/1991 FORUN,