Tele-X — lyckat industripolitiskt drag

av Erkki Olin Forum 1987-12, sida 22-24, 27.08.1987

Taggar: Teman: rymden

enom målmedvetna satsningGG; och en stark vilja att möta framtidens krav, står idag Svenskt Stål starkare än någonsin. Idag kan Svenskt Stål erbjuda ett av Europas modernaste stålföretag som satsar hårt och målmedvetet på att kunna erbjuda den skandinaviska marknaden produkter och lösningar med starka egen skaper. Vi vet vad det betyder för dig at få tillgång till stål av rätt kvalitet till rätt pris.

Vi vet också vad det betyder med trygga, punktliga leveranser.

Och inte minst att snabbt få tillgång till kompetenta yrkesmänniskor som kan sin sak och har rätt inställning till service.

När du söker stål som kan ge dina produkter extra styrka och hårdsäljande konkurrensfördelar skall du vända dig till Svenskt Stål.

För det är först när vårt namn fått den rätta klangen hos alla stålköpare här hemma och utomlands, som det låter riktigt fint i våra öron.

Vy SVENSKT STÅL

OY Svenskt Stål AB. Glogatan 8 00100 HELSINGFORS Tel. 177055.

DR DEM usenkonstnär är Tele-X för att den kan — eller rättare kommer att kunna — en väldig massa: direktsända tv-program som kommer att kunna tas emot av privata eller antenngrupper som har parabolantenner. Resten av vad satelliten kommer att “kunna” hör hemma i teleområdet: datatrafik med möjligheter till kommunikation mellan datorer och terminaler, telefaxöverföring av text och bilder meltan företag, förvaltning eller andra instanser. Och den kommer också att behärska videotekniken. Via Tele-X kommer t ex tv-konferenser att kunna hållas med deltagande av fyra parter, den kommer att kunna förmedla kurser och annan upplysning per video m m. Den nordiska debatten om Tele-X sammanhänger med tv-funktionerna. Diskussionen startade när den föregående debatten om nordiskt tv-samarbete föll — i och med att Norasat begravdes. Nordsat var det klassiska exemplet på den samnordiska idealismen — med stora program och vackra och högtidliga formuleringar som sen faller på att ingen vill lägga handling bakom orden. Nordsat skulle ha distribuerat allt som de nordiska länderna producerar av radio och tv till alla i hela Norden. Men den munsbiten var alltså för stor. Nordsat-planen skrinlades 1976. Det förra samnordiska projektet som föll var Nordek. Vad som blev kvar av de nordiska tankarna samlade svenskarna upp, och satte i gång med att bygga en egen satellit i stället för drömprojektet som gick på grund. De kallade den Tele-X — tele för att det är det den ska syssla med. X sannolikt för att man inte riktigt visste vad slutprodukten skulle bli.

Två eiler fyra?

Det vet man inte helt i dag heller. Den 18 juni tog de nordiska statsministrarna på möte i Röros I Norge livet av den senaste drömmen om nordiska tv-sändningar i stor skala. De skulle ha förverkligats genom att Tele-X, som är planlagd med två kanaler disponibla för tv, skulle ha byggts om till fyra, en för vart och ett av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge och Danmark. Men varken Finland eller Danmark ville vara med. Finland höll lojalt fast vid det gamia beslutet som fattades 1985 av Finland, Sverige och Norge, och som gick ut på att satelliten skulle sända nordiska redigerade tv-program på två kanaler. Det beslutet är i kraft alltjämt.

Danskarnas inställning till Tele-X har hela tiden varit negativ, och i dag anser de projektet vara tekniskt föråldrat. Som take-offplattform för nordiska industriföretag har den ingenting att ge, menar man i Danmark. Däremot är danskarna intresserade av att gå med när/om Tele-X börjar sända nordisk tv. Vad de behöver av tekniska erfarenheter på satellitområdet räknar de med att få genom det samarbete med det europeiska ESA-projektet som de engagerade sig i redan innan Tele-X var påtänkt.

Där står vi I dag. Tele-X-satelliten är under konstruktion — den ligger som bäst i Cannes I väntan på att komma upp, sannolikt i slutet av 1988. Priset, som svenskarn 2 p Tele-X — vem ä med på slutrakan leleX är en kommunikationssatellit som också ska sända nordisk iv. Huvudsokligen Sverige ör I gång med att bygga den.

1988 ska den sväva ovanför ekvatorn i en fast bona på 35 787 kilometers höjd. Svenskarn neutralare attityd.

betalar till 82 procent medan Norge är med 15 och Finland med 3, beräknas bli 2 miljarder SEK. Ansvaret och adrninistrationen viar på att norsk-svenskt konsortium som äger satelliten. Konsortiet har bildat två bolag — ett för den kommande driften och andra praktiska frågor, ett för inköp m m. 60 procent av satellitens delar och komponenter ska enligt planerna produceras av nordiska industrier, en mindre del, 40 procent ska köpas i utlandet, och uppsändningen ska franska Ariane ta hand om när den tiden kommer.

Hurdana program?

Hur tv-orogrammen ska se ut finns det inte ens planer på ännu. Möjligheterna är många. Men principiellt måste det blir fråga om program som utväljs speciellt, och redigeras och översätts (för Finland och Island). Kanalerna är bara två, och de deltagande länderna minst tre och möjligen fem. En tredje kanal finns disponibel i Tele-X för det nordiska samarbetet — den kan användas till radio om de nordiska länderna vill. Kostnaderna för det nordiska Tele-X-samarbetet är det meningen att betala på samma sätt som andra samnordiska företag: Sverige ca 40 procent, Norge, Finland och Danmark (i den mån danskarna inte sist och slutligen tackar nej) knappt 20 procent var, och Island 1 procent.

Tv-programmen kommer att kunna mottas både av privata och av antenngrupper.

allar den en tusenkonstnär i rymden. Danskarna kallar den en död sill. Finländarna och normmännen intar en

Sändningarna sker med så hög effekt — 230 W per kanal — att mottagaraggregaten kan bli små och billiga ”tallrikar”, diameter 40—50 cm.

Öppen är fortfarande frågan om Tele-X — Som det nuvarande beslutet från 1985 förutsätter — ska begränsas till ett treårigt experiment, eller om det blir starten till ett permanent nordiskt tv- och radiosamarbete. I så fall måste de nordiska länderna inom en snar framtid köra I gång med att bygga en efterföljare till Tele-X, vars livscykel efter uppskjutningen maximalt blir 7—8 år.

Sigyn Alenius 0

Tele-X…

fortsättning från s 2 omfattande marknader för satellit-tvmottagare och antenner, samt till terminaler för företagskommunikation, kontorstjänster, telefax, undervisning och konferensöverföringar, för att ta några exempel. Med den erfarenhet som företagen inom berörda branscher nu bygger upp genom Tele-X blir det helt naturligt att de kommer att spela en ledande roll i kommande nordiska telesatelIitprojekt och har en stärkt konkurrensförmåga då det gäller projekt på andra håll i världen. En stor marknad finns exempelvis i utvecklingsländerna, där satellitteknike ofta är den enda möjligheten att snabbt bygga upp ett telekommunikationsnät till rimlig kostnad.

Avståndstagandet till Tele-X-projektet på danskt håll har sin naturliga förklaring i att Danmark redan tidigare satsat på ESAmotsvarigheten, försökssatelliten Olympus, med British Aerospace som huvudleverantör. Den skall också vara i bana år 1988, och Finland är ett av deltagarländerna i försöksverksamheten via Post- och televerket, Helsingfors universitet och genom Rundradions medlemskap i EBU (European Broadcasting Union).

Erkki Olin 9

FÖRUN 12/1987

MÄSTERTRANSPORTÖRENS PAKETLÖSNING

Kom ihåg: Du behöver inte betala en långtradare, när det räcker med en paketbil. Ring Mästertransportören: beställningar tel. 756 8813, årskontrakt tel. 756 8I Du får ett kontrakt med Mästertransportörens precision.

Helsingfors KTK-förening har 210 paketbilar, som dagligen sköter transporterna för banker, HELSINGFOR försäkringsbolag, minuthandeln och andra företag me behov av ett lätt distributionsmaskineri. MÄSTERTRANSPORTÖREN

FRILAGERBOLAGET TURUN VAPAAVARASTO O erbjuder för lagring av export- och importgods 26 ha ingärdat fältutrymme samt 8000 m? varmt och 8500 m? ouppvärmt lagerutrymme. Frilagret kan även erbjuda lagring av brandfarligt och frätande gods. I den förmånliga lagerhyran ingår:

TURUN VAPAAVARASTO OY

Runsalavägen, SF-20200 ÅBO, Finland Tel. +35821301377

Kontaktperson, verkst.dir. Per-Erik Lindström