Telekombranschen repar sig

av Mikael Åkermarck Forum 2011-02, sida 12, 24.02.2011

Taggar: Teman: telekombranschen

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2011

DEBATT

Kommentera debattartikeln genom att skicka mejl till adressen: feedbackEforum.f.

Telekombranschen repar sig

X De flesta prognoser och ITanalytikernas kommentarer visar att telekom- och i synnerhet mobilbranschen håller på att repa sig. På det hela taget drabbade recessionen, som började hösten 2008 och vars sviter västvärlden fortfarande lider av, inte telekomsektorn så hårt som man förutspådde ännu i slutet av 2008. Detta i en bransch som är oerhört beroende av BNP.

Att en återhämtning inom branschen är på gång kan man klart och tydligt redan se. Den ledande mobiltelefontillverkaren inom smarta telefoner, Nokia, visade en rapport för tredje ochfjärde kvartalet 2010 som var bättre resultatmässigt än analytikerna hade väntat. Likaså systemtillverkaren Ericsson levererade en vinst under fjärde kvartalet 2010, i själva verket det fjärde kvartalet i rad. Apple sålde 16,2 miljoner Iphone-telefoner under det fjärde kvartalet vilket är hela 86 procent mera än under motsvarande tid 2009. Dessutom lyckades Google öka sin omsättning med 26 procent.

Hela IT-branschen upplever som bäst en brytningstid. Ändringarna omfattar en konsolidering av operatörerna, gemensam användning av näten och utläggande på entreprenad. I framtiden förutspås en koncentration av mobiloperatörernas verksamhetsfält. Drivkraften i den mobila världen är mjukvaran. Operatörernas framtidsvision är inte nödvändigtvis ännu klar. Vissa operatörer erbjuder innehållstjänster, medan andra nöjer sig med att sälja nätkapacitet.

Mobiltelefonindustrin står inför sitt största teknikskifte efter två decennier av stadig uppgång. Mobiltelefoner, PC och olika produkter med internet so pådrivare växer samman och ger plats för nya utmanare.

Telekomanalytikern Bengt Nordström (teknikkonsultföretaget Northstreams grundare) har uttalat sig om en utslagning bland de europeiskamobiloperatörerna. En av de största orsakerna är att vågen med mobilt bredbandledertill konsolidering. Den allmänna uppfattningen bland analytikerna inom IT-området är att en del av de stora telebolagen i världen kommer att försvinna medan andra bestämmer sig för att driva nätverksamheten tillsammans. Denna trend är tydlig i Sverige. Telenor och Tele 2 försöker få ned kostnaderna genom att samarbeta för att bygga ett gemensamt nät för nästa generations mobiltelefoniteknik LTE/4G.

Orsaken till detta är att datatrafiken i teleoperatörernas nät har ökat i explosiv takt. Trafiken i mobilnäten har tilltagit mycket snabbt, vilket har lett till att någon överskottskapacitet inte finns. Följaktligen blir teleoperatörerna tvungna att göra nya investeringar för att klara den ökande datatrafiken. Ett exempel är den amerikanska operatören AT&T som fått enorm kritik för att dess nät är så dåligt uppbyggt att alla kunder som köpt en Iphone har svårt att utnyttja datatjänsterna.

Tekniken för mobilbredband räcker inte till; Det som driver den explosionsartade ökningen av mobilbredband är konsumenternas vilja att använda mobilen och den bärbara datorn. Det är nämligen här i gränslandet mellan internet- och mobiltelefonifunktioner som den innovativa användningen utvecklas. Det är också här som de nya inkomster Mikael Åkermarck är specialforskare på Kommunikationsministeriet.

na för mobiloperatörerna finns. Finland är det ledande EUlandet i fråga om mobilbredbandspenetration. Men däremot visar den internationella forskningen som utkom i oktober 2010 (A Global Study of Broadband Quality, september 2009) som undersökte funktionen av mobilbredbandsförbindelserna i olika länder att Finland blir klart efter den vassaste toppen. Allt tyder på att den nuvarande tekniken inte är tillräcklig för högklassiga mobilbredbandsförbindelser. Även för mobiltelefontillverkarna är konkurrensen hård. På marknaden för smarttelefoni är det trängsel. Nya utmanare med Apple i spetsen har tagit upp kampen om marknaden med de traditionella mobiltelefontillverkarna. Teleoperatörerna förbereder sig för att bygga såväl den tredje som den fjärde generationens nät. Enbart detta räcker inte, utan näten måste också fyllas med lönsam trafik. Många leverantörer av innehållstjänster håller på att inta en nyckelposition. Företag som Microsoft, Google och Yahoo som har varit framgångsrika på internetmarknaden har nu för avsikt att klara sig lika bra inom mobiltelefoner. Med andra ord blir det hårda bud på telemarknaden när tillverkare av teleutrustning, operatörer oc innehållsproducenter alla vill ha en andel av den framtida mobilmarknaden.

Datormoln en nyckeltrend. Sist men inte minst får vi inte glömma datormoln (cloud computing), en teknik där information lagras med internet som plattform. Datormoln är ett flexibelt sätt att hantera information. Fördelarna med datormoln är i stort sett desamma för såväl kunder som leverantörer. En mycket klar fördel är omedelbar och förmånlig elektronisk leverans av information, enkelt underhåll samt en praktiskt taget gränslös lagringskapacitet och processeffekt. Kärnan till modellen med datormoln är en högklassig infrastruktur i kombination med en smidig funktion.

Ett ämne som hittills inte har varit föremål för diskussionen om datormoln är innehåll och avtal om molntjänster samt på vilket sätt leverans och genomförande sker. För tillfället har diskussionen främst fokuserat på teknik, för vilken leverantören bär ansvaret.

Internationella forskningsbolaget Gartners analytiker förutspår att en av nyckeltrenderna under de kommande tio åren är datormoln. Möjligheterna att utnyttja molntjänsterna kommer att växa betydligt och företagen itelebranschen blir tvungna att lägga om sin verksamhet och sina investeringar i linje med denna utveckling. a

Fotnot: Företag som använder internetbaserade program kan använda datormoln för att slippa eget ansvar för driften. Informationen lagras i stället på servrar, och man behöver inte satsa lika mycket pengar på datorkraft. I slutändan blir datorn inte den plats där data lagras, utan bara en entré till den information som finns ute i molnet (Publicerad i Språktidningen 6/09 och på webben 3.12.2009)