Terminsavgifter – Ja tack!

av Henry Clay Ericsson Forum 2014-02, sida 25, 20.02.2014

Skicka dina kommentarer tilladressen: feedbackQforum.f

Terminsavgitter —- JA TACK

HENRY CLAY ERICSSON Våra högskolor har ont om kosing. Kan terminsavgifter vara räddningsplankan? Vad är egentligen syftet med dem? Vem skulle betala avgifterna, och hur? Finns det inte andra sätt att lindra universitetens kassakris? Kolla in våra debat törers åsikter på Linkedin, och bilda din egen!

Alltså - vad är avsikten med terminsavgifter? Teori X: Studieavgiften skall täcka utbildningens kostnader. Glöm det. Ett universitets totala kostnader består inte bara av undervis ning, utan av forskning, administration, utrustning och lokaler.

Slår man ut totalkostnaden per elev skulle avgiften bli så hög att ingen hade råd att studera. Utbildningens samhällsnytta är så stor, att staten bör stå för merparten av kostnaderna, anser de flesta debattörerna.

Teorl Y: Studieavgiften skall höja kvaliteten på undervisningen. Det låter ju bestickande bra. Men de praktiserande lärarna misstänker med fog att de extra inkomsterna utraderas av ny byråkrati för hanterande av avgifter och sållning av stipendiater. Risken finns även att ministeriet minskar basfinansiering eni motsvarande grad.

Teorl Z: Studieavgiften skall vara piska och morot. Den skall se till att studerande pluggar snabbt och effektivt, och blir färdiga inomutsatt tid. Men: om avgiften är hög måste studerande jobba mera vid sidan av utbildningen, vilket i sin tur sinkar pluggandet. Dagens krav på återbetalning av studiestödet vid ringa studieprestation verkar inte ha satt fart på latmaskarna. Vid högskolor med saftiga avgifter har kuggade studerande börjat kräva ”pengarna tillbaka”.

Teorl V& Studieavgiften skall se till att studerande väljer rätt utbildning. Princip: Betala bara för det du vill ha. Detta låter som en utmärkt idé för ungdomar som driver mellan frestande hötappar. Det skulle säkert mins ka benägenhet att sadla radikalt om efter avlagd första grad. Men den som kommer in med femte försöket till sin efterlängtade ve MER PISKA, MINDRE MOROT. Både universitetens kassaskrin och takten på utexaminering kunde gynnas av avgiftsbelagda studier, anser debattörer på Forums affärsnätverk på Linkedin.

terinärutbildning behöver knappast pungslås vidare för att höja motivationen.

Vem skall betala avgifterna, när och hur? Att smälla kontanternai disken vid varje terminsstart verkar inte vara någon höjdare för dagens studerande. Trots att dagens system med studielån medger just denna ”plugga nu — betala senare” lösning.

Större gehör vinner det engelska systemet med ett frivilligt senareläggande av avgifterna tills den studerande blivit utexaminerad och skaffat sig hyfsade, stabila inkomster. Ett slags ”extra studieskatt på lön”. Det borde ju fungera inom kända yrken med god efterfrågan. För dem som pluggat mer esoteriska ämnen kan det vara sämre med betalningsförmågan. För katastroffall kunde det skapas ett försäkringssystem.

En enhetlig avgift för samtliga studerande, oberoende av ursprungsland, är i linje med dagens globala tänkesätt.

En del skattebetalare tycker det vore rimligt att införa en terminsavgift för studenter utanför EU och EES. Att denna åtgärd i Sverige har minskat inflödet av utländska studerande säger kanske mer om kvaliteten på svensk undervisning, Studieavgifter för utlänningar har Finlands studentorganisationer envetet motsatt sig. Kanske avgifter för till exempel kenyanska elevers studier kund bokföras på Finlands u-hjälpskonto?

Andra recept för finansiering och besparing:

Alumniverksamheten befinner sig blott i barnskorna i Finland, men lär ge gott kassaflöde för de amerikanska Ivy League-universiteten. Samma gäller fundraising-verksamheten gentemot företag, stiftelser och välbeställda privatpersoner. Båda metoderna kan betecknas som ”frivillig beskattning av utexaminerade”

I Tyskland har man goda erfarenheter av lärlingsprogram där företag delvis står för kostnader och löner vid skräddarsydd utbildning för bolagets behov.

Att bunta ihop små högskolor till större kolosser är ingen lösning, byråkratin bara sväller, anser våra debattörer. Att ta in färre studerande, och därefter lägga ner de minst attraktiva högskolorna, är en mer realistisk linje, som redan är i gång i vårt land.

Vad blev då kontentan av debatten? Att studera nästan gratis som i Finland är på lång sikt orimligt. Att betala 200 000 dollar för en examen som vid Harvard vore ännu mer orimligt. Men en kompromiss i nedre ändan av skalan, i snäppet 400-500 euro per år, kan de flesta debattörer acceptera. m

Sammanställt den 10 februari 2014 av Henry Clay Ericsson.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 22014

SOLOHISLOW