TFiFs etikdebatt: regler elle inte regler?

Taggar: Teman: etikdebatt

TFiFs etikdebatt

Etiska riktlinjer för TFiFs ingenjörer och arkitekte eller

TFiFs styrelse.

beslut.

Rapporten innefattade förutom Hederskodex och en rekommendation HkéIll revision av & 2 i stadgarna samt förslag om att tillsätta et permanent Etik- och miljöutskott. Arbetsgruppens förslag hor behandlats av styrelsen och på allmänt föreningsmöte 20.4.1993. Förslagen kommer att föredras vid TFiFs valmöte hösten 1993 för

TFiFs styrelse tillsatte i oklober 1991 en Etikgrupp med målet ”att utarbeto eliska regler för ingenjören och arkitekten samt alt som följd av dessa ini ra en bred diskussion om etik bland medlemmarna". I februari 1993 överlämnade arbetsgruppen, som omfattade totalt 17 personer, sin rappon til iljöansvaret också ndemålsparagraten - HEDERSKODEX & MILJÖANSVARE & Under hela 1980-talet och början av 1990-talet har frågor om etik och miljöetik dryftats och på ett märkbart sätt förts fram inom TFiF. Intresset att dryfta frågor om etik, moral och ansvar har varit stort bland TFiFs medlemmar. Föreningen har därför genom åren aktivt engagerat medlemskåren genom att ordna föredragstillfällen, initiera diskussioner och publicera uttalanden i frågor som rör etik och miljöetik.

TFiF har också i sina föreningsstadgar betonat vikten av ingenjörens ansvar för omgivningen. Stadgarna, som godkändes 1969, tar upp frågan i ändamålsparagrafen — ($ 2): ”TFiF har som sitt huvudändamål att främja tekniken, de tekniska vetenskaperna och arkitekturen under hänsynstagande till människan och samhället”. Det är här etik och miljöetik kommer in.

Tekniska Föreningens engagemang kring frågor som berör ingenjörsansvaret och -etiken kan belysas med några plock ur verksamheten 1980 Vid TFiFs 100-årsjubileum festtalade professor Georg Henrik von Wright om ”Teknik-Forskning-Innovation-Framtidsansvar”. I sitt föredrag noterade han bl.a, att en omprövning av förhållandet mellan människan och naturen sålunda förefaller vara den viktigaste intellektuella utmaningen till mänskligheten idag.

1982—583 Frågor = rörande etik och moral dryftades vidare av en etikgrupp bestående av tio personer. Denna grupp publicerade sina synpunkter i en rapport ”Teknik-Etik-Samhälle” och betonade där bl.a. betydelsen av ingenjörsorganisationernas och enskilda ingen jörers ansvar att delta i samhällsdebatten om teknikens målsättningar och samhällsutvecklingen.

1987 Bildandet av Multiforum var en följd av den ovan nämnda etikgruppens rekommendationer till ett ökat tvärvetenskapligt samarbete. Multiforum 1987, som arrangerades gemensamt av TFiF, Niord, Läkaresällskapet, hade som sitt tema ”Etiska problem i arbetet”. Föredragshållare var bl.a. biskop Erik Vikström och minister Christoffer Taxell. De tog upp frågor kring etikens allmängiltighet samt etiken och samhället.

1990 Ingenjörsforum ”Vår miljö”. TFiFs ordförande, TkL Gunnulf Mårtenson konstaterade att miljöskydd inte är eljer behöver vara en börda för de berörda utan skall innebära resursbesparingar, ekonomisa fördelar och avsevärt minsad miljöbelastning.

1991 Vikten av att behandla rågor kring ingenjörens etik och ansvar underströks starkt på Ingenjörsforum 1991, ”Vem fan uppfann soptippen?” Vid IF 91 konstaterades att ingenjören — speciellt kanske den yngre ingenjören — allt oftare 1 sitt arbete ställs inför frågor som berör etik. Detta kan ge upphov till ett dilemma.

Ingenjörens ansvar för tekniska och tekniskt/ekonomiska lösningar innehåller också entydigt ett ansvar för att beakta möjliga — ibland långtgående och i tiden avlägsnare — konsekvenser. Spörsmål, där etiska aspekter tas med, har ofta inga entydiga lösningar. Däremot är en ständig och öppen medvetenhet om totalansvaret (framtidsansvaret) en förut vän 13

TFiFs etikdeb fortsättnin sättning för, att också det etiska övervägs. Professor Gunnar Adler-Karlsson föreslog i sitt föredrag vid IF 91, att TFiF aktivt skulle gå in för att behandla och debattera frågor kring ingenjörens etik och ansvar.

1993 Etikgruppen och dess fyra underarbetsgrupper överlämnar sin rapport “Ditt ansvar är personligt” till TFiFs styrelse.

Varför då kodexar?

Vilka är motiveringarna för att TFiFs medlemmar bör antaga egna etiska riktlinjer för sin dagliga verksamhet? Det här var en av huvudfrågorna för Etikgruppen då den började arbeta 1991. Ett otvetydigt faktum är ju all man inom vår förening noterat ett starkt ökande intresse för etik- och miljöetikfrågor. I synnerhet gäller det här yngre medlemmar. Ett annat faktum är att mången — i allt högre grad — tycks uppfatta sin ingenjörs- cller arkitektroll inte bara som ett dilemma utan som ett ”trilemma”, en trerollskonflikt där man är: tekniker — med icknisk specialkunskap anställd — med lojalitet mot arbetsgivaren fri medborgare — med egna värderingar och cgen livs åskådning

Ibland känns det som om dagens tekniker i allt högre grad beaktar det som prof. Hans Sachsse (f. 1906) i tiderna sade: ”Det är inte lösningar av tekniska utan av etiska problem som kommer att bestämma vår framtid. utvecklinge av kvantitet/ kvalite ekonomiska möjlighete tekniska färdigheter

Det här beror på det enkla aktum att kunskapen ständigt ökar, medan förståelsen för onsekvenserna för samhället relativt sett blir allt mindre. Och därför är det allt nödvändigare att ställa ingenjörsarbetet in i ett större samhälleligt perspektiv. Detta kan väl uttryckas med de principiella xurvor Martti Lindqvist = i ”Teknistyvän maailman etiikka” 1984 ritade (se diagram).

Med ovanstående i minnet. med medvetenheten om detta ‘ormulerade etikgruppen några argument för varför en Kodex också för TFiFs medemmar är nödvändig Ö om en yrkeskår har en etisk odex kan de etiska frågorna diskuteras — utan kodex låter det sig icke göras 9 kodexarna befrämjar, genom praxis och diskussioner, eftertänksamhet och mottaglighet för etiska frågor € ctiska konflikter framträder ej om man cj har en etisk xodex $ kodexarna ger möjlighet att bilda stöd-, apellations- och undersökningsorgan för dem som råkat i en etisk onflikt € kodexarna bör följa med tiden. Detta befrämjar i sin tur diskussionen kring etiska frågor och ökar därigenom medvetenheten om dessa 9 samhällets förtroende för yrkeskåren — förstärks då denna visar ett seriöst intresse för ctiska frågor.

Det är därför vi TFiFs medlemmar vill ha etiska riktlinjer. Det är därför vi vill ha Hederskodex och Miljöansvar.

Vad Kodex är och inte är

Att kalla riktlinjer för Kodex kan kännas högtravande. Det kan också — om man så vill — ses som någonting mycke mognad för etiska va 14

Marti Lindqvist: ”Teknistyvän mogilman etiikka” 199 tid

Tekniska Föreningen i Finland r.f.

Hederskodex

Etiska riktlinjer för ingenjören och arkitekten

Ett gott ingenjörskap har traditionellt innefattat yrkesskicklighet. lojalitet och ärlighet. Allt detta är viktigt. men dagens värld ställer också nya krav på ingenjören och arkitekten. inte minst på grund av teknikens allt viktigare roll i samhället. Ingenjören och arkitekten får inte isolera sig i en särskild “teknologisk sfär”. där ansvaret begränsar sig till den tekniska sidan av en uppgift. Det är allt viktigare med en öppen syn på teknikens ställning och en beredskap till diskussion i frågor som gäller teknik och etik. Ingenjörens och arkitektens samhällsansvar skall tolkas så omfattande som möjligt. Ansvaret bör utvidgas till att gälla även följderna av handlandet. vilka inverkar på miljön. kulturen och framtide 1. Ansvar för framtiden

Kommande generationers trygghet och välmående förutsätter ansvarsmedvetet globalt tänkande. Känn alltid ett personligt ansvar för världen. omgivningen och allt levande.

2. Arbetets mening

Klara värderingar och god insyn är en förutsättning för meningsfullt arbete. Arbeta endast med sådant vars mål du känner till och kan godta.

3. Tekniskt kunnande

Kunnandet behöver ständigt utökas och uppdateras, för att svara mot framtidens utmaningar. Fördjupa dig därför i ditt specialområde, men minns att förståelse för det som sker i samhället förutsätter bred allmänbildning.

4. Teknikens konsekvenser

Al teknik har goda och onda konsekvenser. som kan vara svåra att bedöma, Tänk allsidigt och kritiskt på vilka de kumulativa följderna kan bli både för miljön och samhället.

S. Ansvar för att informera

En öppen diskussion och tillgång till information skapar förutsättningar för riktiga beslut. Dela därför med dig av ditt kunnande även utanför ditt arbete.

6. Ärlighet och rättvisa

Handla enligt din egen övertygelse, Stöd dem som enligt din åsikt handlar rätt.

Grupptillhörighet minskar inte ansvaret. Ditt ansvar är personligt.

strängt. Kodex kan tolkas — igen om man så vill — som lag. Så är det dock inte. I betydelsen Hederskodex är innebörden helt klart riktlinjer. Etiska riktlinjer. Att tänka på och minnas. Yngre personer betraktar det rentav positivt att vi använder det högtidliga ordet Kodex.

Hederskodex och Miljöansvaret är inga budord. Budskapet skall inte betraktas som någonting som basuneras ut ”ex cathedra”. Inte heller skall texten i kodexarna avfärdas med en axelryckning, med att det är självklarheten som här skrivits ner. För den som vill slå sig på advokatyr är det kanske så. men inte ens det alldagligaste faktum betraktas alltid, om det inte finns för ögonen. Och det är just en av grundtankarna bakom både Hederskodex och Miljöansvaret. Att väcka medvetenheten om etiska aspekter.

TFiFs egna etiska riktlinjer

Hederskodexar och miljöregler finns det en uppsjö av ute i världen. Åtskilliga företag och sammanslutningar — speciellt i USA — har haft etiska regler redan länge. Man känner till kodexar från början av seklet. Också i Finland har flera oss närstående organisationer sina etiska regler. Bl.a. läkare, jurister och revisorer. De tekniska samfunden är här inget undantag. T.ex. STS har sin ”Kunniasääntö” av år 1966 (revideras för tillfället), SKOL, Sveriges Civilingenjörsförbund (1988), Norske Sivilingenjerers Forening (1970), alla har egna kodexar. Trots detta valde TFiFs etikarbetsgrupp att föreslå egna etiska riktlinjer för föreningens ingenjörer och arkitekter. Egna kodexar, inte för att de är ett självändamål, utan för att för Tekniska Föreningen i Finland är etiken — likaväl som tekniken — någonting som alltid ligger i tiden. Hederskodex och Miljöansvaret är utarbetat av medlemmarna för medlemmarna.

Henrik Janson ordförande för TFiF:s etikgrupp

TFiFs etikdebatt

Hederskodex, nej tack € Förslaget om hederskodex har framförts utan definition av begreppet, i strid med det disciplinerade tänkesätt som högskolan utlär. Hur lyder definitionen? Hur skall det användas och i vilket syfte? Vad är målet som skall uppnås med kodex? Ordböckernas definition lyder: rättesnöre eller norm för sociala sedvänjor. Traditionellt har olika konsulterande -ingenjörssammanslutningar hållit sig med hederskodex som något slags garanti för konsultjobbets kvalitet. Ett höjande av anseende ar varit målsättningen. En strävan till auktorisering alltså. Åven en förstärkning av sammanhållning och inbördes solidaritet, och upprätthållande av prisdisciplin har varit och är avsikten bland dessa fakturerande ingenjörer. Åven generella ingenjörsorganisationer särskilt I den angJosaxiska världen håller sig med hederskodex. F.d. Svenska Teknologföreningen, nume ra Civilingenjörsförbundet och Den Norske Ingeniersforening har sådana, likaså avlidna Suomen Teknillinen Seura hade hederskodex (kunniasäännöt). På det nordiska planet saknar hederskodex varje praktisk betydelse, så även i fackligt hänseende. Individuell lönesättning favoriseras av ingenjörerna i varje fall i den privata sektorn. Dansk Ingenierforening har avvisat förslag om hederskadex redan på 60-talet. I samband med att STS antog sina etiska kodex 1966 aktualiserades saken även på TFiF. Styrelsen under P-O Roos’ ordförandeskap ansåg: Etik, heder, ära och anseende har alla TFiFs medlemmar utan hederskodex. Så då. Hur ser dagens TFiF-styrelse på saken?

Etiska riktlinjer, nej tack! Etiken, sedeläran säger va som är rätt och vad som är fel i mänskligt handlande. Etike tekni € Genom vår aktivitet kan vi äl

Miljöansvaret

TFiFs etiska riktlinjer och WFEOs (Ingenjörsorganisationernas världsförbunds) förslag till miljoetiska kodex från år 1992 utgör till en del grunden till följande synpunkter.

Vi tekniskt verksamma bär ett särskilt ansvar för miljön. Ansvaret för framtiden inbegriper en ekologisk grundsyn i vilken naturen har ett egenvärde. Denna grundsyn bör genomsyra tekniken och dess utveckling. Diskussionen om ansvaret för framtiden och den ekologiska grundsynen har resulterat i begreppet hållbar utveckling, Med hållbar utveckling avses ett säkrande av kommande generationers grundbehov. livsmiljö och tillgång till resurser.

Följande allmänna synpunkter stöder dig i din dagliga verksamhet € Naturens egen jämvikt och dess kretslopp får inte äventyras. Naturen hotas av att vi utarmar jordens ändliga resurser och tillför naturen stora mängder utsläpp och främmande ämnen.

€ Miljökonsekvensera av olika tekniska lösningar bör utredas på förhand. Vi bör eftersträva sådana alternativ som allmänt förbättrar miljön och undvika ingrepp i orörd natur. Miljöansvaret kräver att vi avstår från projekt vars totala inverkan på miljön är negativ eller okänd.

Ö Då vi utvärderar miljökonsekvenserna bör vi beakta produkters och produktionsanläggningars hela livscykel, inbegripet återvinningen av material. Spara material och energi. Minimera förbrukningen av naturresurser samt utsläppen i naturen. Utveckla och utnyttja återvinnings € Sociala och kultureita faktorer bildar tillsammans med miljön ett ömtåligt nätverk, där de enskilda delarna på många sätt är beroende av varandra. Vi bör klargöra dessa relationer och anpassa tekniken så att den hållbara utvecklingen främjas samtidigt som den sociala rättvisan gynnas och den kulturella egenarten bevaras.

miljömedvetenheten i samhället och därmed stärka ansvaret för miljön.

Miljön behöver din insats är allmängiltig, gäller alla. Barnet bibringas den via uppfostran, undervisning och sociala kontakter. Många i vårt samhälle har väl knappast en egen verbalt formulerad etik, utan följer kristen etik i någon mer eller mindre sekulariserad form, därtill programmerade.

Etikgruppens förslag om etiska riktlinjer bör kritiskt granskas. Varför etiska riktlinJer för ingenjörer? Varför inte etik? Det är förstås bekvämare med bara riktlinjer.

En allmängiltig etik kunde t.ex. formuleras som en uppmaning till att respektera livet. Respektera livet hos dig själv och hos andra. Respektera livet i alla dess former så som det kommer till uttryck i naturen, i luft, vatten och på jorden. Nu och framöver 1 tiden för att trygga livets fortbestånd.

Etiken, en underavdelning till den praktiska filosofin, är vetenskapen om det sedliga livet, den försöker karaktärisera och hantera etiken ur olika aspekter. Oftast har nya synpunkter på etiken lett till hätska strider bland lärda män. Försöken att tillämpa etiska uppfattningar i samhällen har alltför ofta gett upphov till svårartade motsättningar, lidelser, strid och förföljelse av olika tänkande. Etik är svår och obekväm i praktiken. Uppfattas etiken som ett kategoriskt imperativ blir den i det närmaste omöjlig.

Går någon etik överhuvud att förena med den avhumanisering som nyliberalismen står ör, för tillfället, världen om. Etikgruppen föredrar några axiomatiska fraser framom en eltäckande etik, kanske av denna anledning.

Etik är en synnerligen personlig sak för var och en. I reation till sina medlemmar finns det gränser för vad TFiF skall syssla med. Mellan etik och miljöansvar går den gränsen. Medlemskap förutsätter avlagd examen från teknisk ögskola eller universitet. Någon etisk kontroll förutsätts naturligtvis inte. Hur mäta en människas etiska kvaliteter vän 15

TFiFs etikdebat fortsättning

Det låter sig inte göras och därför bör TFiF avstå från varje försök att införa en uniformerande etik, t.o.m. etiska riktlinjer bör avvisas. Respekten för människans integritet kräver det.

Permanent etikutskott, nej tack!

Etikgruppen har retirerat från sitt ursprungliga förslag om ett etiskt råd inom TFiF. Rådet skulle bl.a. (sid 9 i Etikgruppens rapport) i fall det ansåg att grund för åtgärd gentemot medlemmar = existerar, ange medlemmen för TFiF styrelse som sedan skulle besluta. Troligen avses uteslutning.

Miljöbusar skall i enlighet med juridisk praxis och rådande lagstiftning dömas av oberoende domstol och inte av någon instans inom TFiF. Någon etisk kontrollkommission behövs bara inte.

Förslaget går nu ut på att in rätta ett permanent etik- och miljöutskott utsett av styrelsen (?). Frågetecknet har lånats ur rapporten. I utskottet skulle även utomstående kunna inväljas. Skall utskottet vara mera permanent än styrelsen som formellt har ett års mandat? Avser frågetecknet kanske att styrelsen väljer första gången och att den etiska eliten sedan i fortsättningen kompletterar sig själv? Det hör väl till sakens natur att den etiska expertisen anser sig vara mest kompetent. Risk föreligger ju att nya och andra värderingar än de som redan existerar i utskottet skulle tränga in. Utskottet skall informera och initiera diskussioner om etiska frågor. bland medlemmar väcka intresse för etiska frågor. Men behöver man hederskodex för det? Kvar står sista meningen med kursiv stil under etiska riktlinjer. Har etikgruppen verkligen släppt tanken på räfst och näpst? Ytterligare bör påpekas att flera av de etiska fraserna 1—6 närmast verkar korkade.

Utskottet skall vidare ordna stöd för medlemmar som råkat i etisk konflikt i yrkesutövningen, och lindra själskvalen hos yngre ingenjörer som inte vet hur de skall förhålla sig i de kontroversiella frågorna o miljö och teknologi. Diskussion och samtal med tillhjälp av sunt förnuft, common sense, varför inte — men behöver man verkligen hederskodex och hjälper några etiska fraser?

Det bör påpekas att den anställde ingenjören sällan råder över resultat eller inriktningen av sitt arbete. Avgörande inflytande har arbetsgivaren, den ekonomiska makten. Obstruktioner kan leda till att ingenjören hamnar i arbetslöshetsregistret. En fortlöpande aktiv disussion som höjer insikten om miljöansvar hos ingenjören och även hos de ekonomiska makthavarna är synnerligen önskvärd. Hur välja egentligen en etisk pamp till utskottet?

Var finna inom TFiF etiskt högstående personer, som kan med säkerhet kolla och bedöma ingenjörens handlande i yresutövandet. Fastställa ansvaret för handlandet och rekommendera styrelsen att i enighet med paragraf 4 i stadgarna (se fotnot) vidtaga åtgärder. Tanken går osökt till häxprocesser, Berufsverbot, McCarthy. nackandet av avfällingar rån den socialistiska realisme $ 4 Uteslutning: Vägrar medlem att vid anfordran erl tas ur föreningen. Anses medle skäl därtill föreligger stärkt styrelsemöte för avgörande.

1 a sin medlemsavgift kan han av styrelsen v annan anledning olämplig att kvarstå i föreningen. skall frågan om hans uteslutande behandlas av styrelsen. vilken ifall skjuter frågan till ett med avdelningarnas ordförande för etc. Exemplen är många. TFiF ar all anledning att avstå från dylika äventyr. Etikgruppen tvivlar tydligen också på de egna TFiF medlemmarnas etiska valiteter, när man önskar utomstående ledamöter i det permanenta etikutskottet. Vid årsmötet uppträdde också en medlem av etikgruppen. som sade sig vilja slå på käften dem som är ansvariga för att det ser ut i naturen som det gör, ett etänkligt exempel på filosofi för skinheads.

I etiken karaktäriseras efterevnaden, den sedliga förpliktelsens härkomst på två sätt. Etiken är autonom när förpliktelsen bestämmes av den egna övertygelsen. Heteronom (auktoritativ) då förpliktelsen härleds ur tvång eller auktoritet. Med hederskodex och etiska regler kan TFiF låsas i ett heteronomt tänkesätt som tenderar att bli auktoritärt och anti-intellektuellt.

Utan kodex, etiska fraser och permanent utskott, kan och bör etik diskuteras, likaså de dilemmor visavi miljöansvaret som ingenjören råkar i i praktiken. TFiF kan också uttala sig i t.ex. miljöfrågor på ett auktoritativt sätt utan ett etiskt politruksystem.

Miljöansvaret, ja tack! Kamp mot föroreningar oc resursuttömningar räcker inte tilll En insikt härom behöve inte innebära att man omfattar t.ex. Arne Naess” ekosofi eller Pentti Linkolas domedagssyner. Den föreslagna texten är insiktsfull och vidsynt, värd att accepteras av TFiF. En behövlig läsning för medlemmarna. Ett välkommet incitament att ändra attityder, texten är helt förenlig med föreningens aktuella ändamålsparagraf, men mera omfattande och djupgående än paragraf 2 av 1969. Etikgruppens förslag är bra och gruppen förtjänar en eloge. En synpunkt som framkom vid TFiFs årsmöte var att miljöansvarspappret faller platt till marken inför ett ekonomiskt tänkesätt. Detta påstående bör inte få stå oemotsagt. Ekonomiskt tänkesätt är samhällsbyggande men kan också vara destruktivt och kortsynt. T.ex. inom cellulosa och pappersindustrin har attityderna förändrats radikalt om man jämför situationen på 60-talet och nu, när det interna utredningsmaterialet för det mesta rör sig om miljöaspekter. Det långsiktiga ekonomiska tänkandet beaktar nog miljöansvaret i ökande grad. Mycket har skett på 30 år, mycket kommer att ske under de följande 30 åren. Miljöradikalisternas ”allt och genast” och domedagsprofeternas förutsägelser bör avvisas. Ingenjören har otvivelaktigt ett stort ansvar för miljön, livet och dess betingelser. Hans ansvar ökar när han i karriären klättrar upp i den ekonomiska maktens hierarkier.

För de yngre årgångarna att beakta är dock att om industriledaren skall välja mellan två tekniska alternativ, av vilka det ena är mera miljövänligt än det andra, då förutsätter det ekonomiska tänkandet att det alternativ väljs som är billigare även på sikt. Gör den miljövänliga tekniken billigare. Lätt att säga, men gör det. Minska på hightech-romantiken.

Björn-Olof Backman

Hederskodex behövs € Björn-Olof Backman har i sin skrivelse här invid tagit avstånd från det förslag till Hederskodex som TFiFs etikgrupp arbetat fram. Som medem 1 etikgruppen vill jag här örtydliga och svara på några av de frågor som B. ställt rörande hederskodex och dess betydelse.

Varför behövs en hederskodex? Backman skriver att TFiF under 1960-talet övervägde att införa en hederskodex, men att man ansåg att TFiFs medemmar klarar sig utan dylik odex. Det var troligtvis sant då, men det är 30 år sedan och tiderna har förändrats. På 960-talet var det vanligt att diplomingenjören var sin egen herre och rådde över sig själv. medan en medlem i TFiF nuförtiden allt oftare är ”blott en spelbricka i systemet”. Förr var det lätt att motivera ett beslut med att jag är chefen och jag vet att detta är ett gott beslut. Idag kan det vara svårare att tåga upp till chefens rum och säga ”jag är en spelbricka och jag vet att ert beslut är dåigt”. Motiveringen blir vackande om man inte är säker på sig själv.

Tekniken har lösningar?

Sedan 1960-talet har det även skett en annan betydelsefull förändring. Det har mig berättats att man under 1960-talet allmänt trodde att alla världens problem innerst inne var av teknisk natur och att samtliga så småningom skulle få en teknisk lösning oberoende av hur svåra eller hur vida problemen var. Tekniken ensam gick bet på denna uppgift och en del av ”high-tech-romantiken” — har följaktligen dött. Nu på 1990talet finns de tekniska lösningarna på de flesta problem, men lidande och orättvisor kvarstår fortfarande. Det förefaller alltså som om problemen inte längre är av teknisk natur. Av ovannämnda orsak hävdar allt fler (liksom Hans Sachsse) att det är de etiska problemen som måste lösas för att framtiden skall vara angenäm.

Etik är knepig

Eftersom det inte längre är tekniska problem utan etiska problem som bör lösas fann TFiF att det vore av värde för

TFiFs medlemmar att erhålla hjälp i denna svåra fråga. Följaktligen grundades det en etikgrupp vars uppgift var att fundera på hur man skulle gå till väga.

Etikgruppens första dilemma var naturligtvis den paradox som säger att endast ”etiska” medlemmar bryr sig om etiska riktlinjer och genom att dessa medlemmar redan är ”etiska” så behöver de ej sådana riktlinjer. Etikgruppen konstaterade dock att etiska spörsmål inte kan lösas så att en liten grupp proklamerar ”sanningar”, utan att framsteg och utveckling kan erhållas endast om samtliga berörda parter deltar i arbetet. För att befrämja en dylik diskussion beslöt sig etikgruppen för att påbörja det arbete som ledde till Hederskodex och Miljöansvaret.

Precis som Backman hävdar ansåg ctikgruppen att etiken är allmängiltig och gäller alla samt att etik är cn personlig sak för var och en. Yttermera har TFiFs medlemmar säkerligen en högt stående moral och det är inte det som är det relevanta, utan det att varje medlem i TFiF borde vara medvceten om sin personliga etik och de grunder den står på så att varje medlem inte upplever att ”etik är svårt och obekvämt i praktiken”.

Nej till normer

Av ovannämnda orsak var etikgruppens mål redan från första början att inte skapa några absoluta normer för vad som är och vad som icke är godtagbart för TFiFs medlemmar, emedan det vore att underskatta medlemmarna. Målet var snarare att finna viktiga områden inom etiken och dess tillämpningar inom tekniken samt att på ett för finlandssvenska ingenjörer och arkitekter passande sätt framföra dessa. Av den orsaken finns det till exempel inte någon punkt av typ ”Du skall icke ha falska diplom på din vägg”, som fanns i vissa amerikanska kodexar. Även tongången och formuleringarna är valda på ett sådant sätt som etikgruppen antog att tilltalar en finlandssvensk och skiljer sig därför från andra kodexar.

Att finna rätt abstraktionsnivå på en Hederskodex är svårt men etikgruppen anser att det presenterade förslaget är en acceptabel kompromiss. Hederskodex svarar sålunda på frågan ”Vad borde jag tänka på?” och ger även en vink om hur jag kan lösa den därpå uppstående etiska konflikten. Noteras bör dock att ansvaret för att något överhuvudtaget sker och hur det förverkligas ligger helt och hållet på individen. Det kommer alltså an på var och ens heder hur ”etiskt” var och en uppför sig.

Det är uppmuntrande att till och med B. finner Miljöansvatet gott och värt en eloge. Dessvärre prisar B. inte Hederskodex vilken är den grund Miljöansvaret står på och kan således inte existera utan Hederskodex.

Beaktas miljön?

Backman skriver apropå ekonomi att ansvaret för miljön i allt högre grad beaktas. Problemet är bara vilket värde ren luft, trevlig framtid etc har i kalkylerna; hur många ton olja år 1993 motsvarar en dag utan syrgasmask år 20937 För tillfället verkar det som om dessa abstrakta ting som har med miljön att göra värdesätts alltför lågt, det är som bekant bara alt se ut genom fönstret.

Exempelvis kan det nämnas att en lokal radiostation påstod att år 1992 bröt 2/3 av de amerikanska bolagen mot miljölagen. Personligen tycker jag att det är till sin fördel att ordet ekonomi bortlämnats ur Miljöansvaret, emedan ekonomi är en mänsklig artefakt. Det är inte rimligt att mänskligheten skall vara en slav under sina egna uppfinningar och därför kan man inte motivera miljöskadliga beslut med att det var det bästa beslutet ur ekonomihänsyn. Miljöbeslut på ekonomibasis är i teorin alltid omöjliga emedan man aldrig kan fastställa miljöns värde för människor som skall använda den om 100 år. Eftersom det är svårt att göra den miljövänliga tekniken förmånligare borde man alltså göra den miljöskadliga tekniken dyrare.

Läs noggrannare…

Vad är etikutskottet? Då det gäller etikutskottet kan man konstatera att Backman läst etikgruppens rapport så som en finländsk medborgare läse iFs etikdeb instruktionerna till skattedeklarationen. Backman blandar ihop en inom gruppen internt cirkulerad promemoria och etikgruppens egentliga förslag. Fastän B. konstaterar att etikgruppen retirerat från sitt ”ursprungliga förslag”, verkar det som om B. kritiserar förslaget utgående från den interna promemorian. För den oinvigde ter sig Backmans inlägg möjligen en aning diffust och skrämmande och jag skall kort redogöra för etikgruppens förslag.

För det första är Etik- och miljöutskottets uppgift endast att ”upprätthålla en fortlöpande diskussion inom föreningen om etiska frågor inom etik och miljö” och ”vid behov stöda medlemmar i olika etiska dilemman”. För det andra har Etik- och miljöutskottet ingen formell makt och sålunda är alla påståenden om förestående häxprocesser och åtgärder mot medlemmar tomt prat. För det tredje ”kvarstår makten” inom TFiF hos styrelsen, som tillsätter de ansvariga personerna inom utskott och sålunda även har rätt att vid behav byta ut dessa eller upplösa utskott. Och slutligen är det inte på grund av tvivel gentemot medlemmar i TFiFs etiska kapacitet som utskottet önskar att utomstående personer har möjlighet att deltaga i utskottets arbete, utan för att även andra än redan existerande värderingar skall komma till tals, vilket ju även B. efterlyser.

Hederskodex och Miljöansvaret presenterades ingående på TFiFs årsmöte i våras (där ingen sade sig vilja slå någon på käften) och en kommentar var att Hederskodex är ju bra, men det där vet vi ju redan. Vid närmare eftertanke betyder det att etikgruppen kortfattat lyckats formulera den ”goda etik” som vi alla vet att är rätt och gärna skulle vilja följa och den väsentliga frågan blir alltså hur vi skall göra det.

Max Lundel 17