Tidskriftspressen 200 år

av HN Forum 1982-02, sida 07, 03.02.1982

ledaren

FINLANDS TIDSKRIFTER firar nästa vecka sitt 200-årsjubileum. Både med tanke på den milstolpe i informationsförmedlingen detta innebär och på grund av den något styvmoderliga behandling som denna del av pressen fått från beslutsfattarnas sida är det skäl att här granska branschens betydelse och aktuella problem.

Den första tidskriften anses ha vant en föregångare till dagens damtidningar: ”Om konsten att rätt behaga”, som utkom i Åbo under våren 1782. Till sitt utseende påminde den om den tidens dagstidningar, men innehållet var av tidskriftskaraktär. Som de flesta av den tidens tidningar och tidskrifter utkom den endast en kortare tid och dog sedan ut. Andra liknande kortvariga tidskrifter töljde varandra, och först i mitten av 1800-talet kan man tala om en egentlig tidskriftspress.

Ett märkesår i tidskrifternas utveckling är år 1859. Då började Suomen Lähetyssanomat utkomma som är den äldsta ännu idag utkommande tidskriften. Vår finlandssvenska kulturtidskrift Finsk

Tidskrift har också gamla anor och har utkommit sedan år 1876. Under tidskrifternas 200 åriga historia har sammanlagt ca 13 000 olika tiaskrifter utgivits i vårt land.

Idag utkommer det ca 1 070 olika tidskrifter i Finland med en totalupplaga på ca 22,5 miljoner. Volymen är imponerande, 365 miljoner tidskriftsexemplar i året, dvs en miljon exemplar per dag. Varje hushåll erhåller alltså i genomsnitt 4—5 tidskrifter per vecka.

Den största gruppen av tidskrifter i vår mångskiftande och svåärklassificerade tidskriftspress utgörs av organisations- och facktidskrifterna, dit också Forum för ekonomi och teknik räknas. Ekonomiskt mest betydande är dock veckotidningarna, d vs tidskrifter avsedda för den stora allmänheten. Trots att de är bara 146 av drygt 1000 tidskrifter svarar de för drygt 600 miljoner av tidskrifternas totala omsättning på omkring en miljard mark.

Till skillnad från dagspressen får tidskrifterna i genomsnitt största delen av sina intäkter — tre fjärdedelar — från försäljningen av tidskriften och en fjärdedel från annonsförsäljningen. Variationerna är dock stora och tex Forum är nästan helt beroende av annonsförsäliningen för sin ekonomi.

Det är därför bekymmersamt att tidskrifterna under de senaste åren tappat terräng i kampen om reklampengarna. År 1980 var tidskrifternas andel av den totala kakan av reklampengar på 3,2 mrd mark ca 303 milj mk, eller 9,3 procent. För tio år sedan var andelen ca 13 procent. Konkurrensen har kommit både från dagspressen och televisionen och speciellt för fackpressen från den ökande direktreklamen.

Denna utveckling kan inte vändas genom åtgärder från exempelvis samhällets sida, utan enbart genom tidskrifternas egna åtgärder. En åtgärd har varit den annonskampanj som tidskrifterna fört under det senaste året vilken väckt berättigad uppmärksamhet. En annan väg som varje tidskrift måste arbeta på är förbättrad kvalitet och därmed förbättrad annonsmiljö.

Tidskrifternas lönsamhet har också påverkats av att kostnadsutvecklingen under hela 1970-talet varit mycket negativ. De flesta kostnadsfaktorerna har stigit mer än den allmänna kostnadsnivån i vårt land. Därför har också försäljnings- och annonspriserna stigit kraftigt. Speciellt beklagligt är att statsmakten kraftigt bidragit till utvecklingen genom en jämfört med tidningarna ofördelaktig posttaxa som dessutom titigt höjts under de senaste åren.

Enligt ett index över tidskrifternas kastnadsutveckling, där basåret 1975 är lika med 100, steg kostnaderna för tryckningen från 1976 till 1981 från indextalet 125 till 234 och arbetskraftskostnaderna från 121 till 264. Samtidigt steg index för distributionen från 143 till 479, och uppskattas i år stiga till 573. På denna punkt har statsmakten både möjligheter och anledning att stöda tidskrifterna och den sektor av informationsförmedlingen som de representerar.

Trots dessa negativa faktorer är vår tidskriftspress fortfarande livskraftig. De nya elektroniska medierna innebär visserligen många frågetecken för tidskrifterna liksom för dagspressen. 1 Sverige kämpar tidskrifterna med stora svårigheter och i Norge har t ex damtidskrifterna nästan helt försvunnit från marknaden. Däremot har tidskrifterna både i USA och Kanada stärkt sin ställning som annonsmedia.

Även om tidskrifterna står inför både svårigheter och utmaningar är det dock skäl att tro, att utvecklingen fortsätter positivt, även om stora förändringar inte är att vänta.

FORUM 2/82

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."