Till världen i företagskuvös

av Peik Österholm Forum 1996-06-07, sida 16-17, 13.06.1996

Peik Österholm

HUNDRATALS NYA NYLÄNDSKA FÖRETAG OM ÅRET SOM NYANSTÄLLER TUSENTALS PERSONER. DETÄR RESULTATET OM IDÉN MED FÖRETAGSKUVÖSER SLÅR IGENOM. UTSIKTERNA FÖR KUVÖSFÖDDA FÖRETAG ÄR GODA.

n föreragskuvös är en förädlad variant av de såkallade industrigårdar och företagshotell som redan en tid varit vanliga hos oss. När de här verksamheterna går ut på att enbart samsas om utryminen och utrustning, har företagskuvösen en aktivare roll i att hjälpa nya företag till världen. I kuvösen samlas goda företagsidéer som ges stöd under de första, riskabla och svåra skedena för en nyetablering. Stödet är både ekonomiskt och rent praktiskt. Projektchef Esa Sahlman som vid handels- och industriministeriet leder det nyländska projektet Yrittämisestä työtä (sysselsättning via företagsamhet) konstaterar att det finns en brokig skara instanser som gärna kallar sig företagskuvöser. Idén kommer inte helt överraskande ursprungligen från USA och därifrån via Europa till oss och på vägen har den antagit flera olika skepnader. Därför är det svårt att exakt ge kriterier för vad en kuvös är. Esa Sahlman antyder att det i skaran finns också sådana projekt som inte är värda beteckningen. Handels-och industriministeriet tillsammans med de nyländska arbetskraftsbyråerna stöder företagskuvöser i Nyland och de har bestämda kriterier för hurdan en kuvös skall vara. I dag finns det fyra sådana i länet, men 14 nya är under bil dande. Vi har alltså inom några år kring 20 kuvöser i länet.

Högskolorna väl företrädda

Esa Sahlman säger att en kuvös för det första måste inrikta sig på ett specialområde inom vilket den försöker ackumulera största möjliga kunnande, För det andra måste utgångspunkten alltid vara att hjälpa nya företag på fötter. Kuvöser som föds av kommunalpolitiska skäl, för att exempel vis svara mot ett liknande projekt i grannkommunen, är inte välkomna. Tvärtom ser Sablman helst att kuvöserna fördelas geografiskt jämnt över länet.

Nyländska företag kommer

TILL VÄRLDEN

I FÖRETAGS KUVÖS

De fyra företagskuvöser som redan verkar i Nyland finns i Helsingfors, Esbo och Lovisa. En av två kuvöser i huvudstaden riktar sig speciellt till unga företagarkandidater och fungerar under stadens ungdomscentral, det andra drivs av fortbildningscentralen Ammatti-instituutti. I Lovisa fungerar en kuvös vid Lovisanejdens företagarcentral och i Esbo finns företagskuvösen Spinno som har anknytning till Tekniska högskolan.

Bland de 14 nya kuvöser som planeras i Nyland finns en som skall drivas av de naturvetenskapliga institutionerna vid Helsingfors universitet och en som skall verka inom Konstindustriella högskelan. Högskolor och andra läroinrättningar är alltså välrepresenterade bland projektledarna.

— En viktig uppgift för en kuvös är att förmedla information och kunskap till företagen. Det gäller att leda dem till kunskapskällorna. Det är orsaken till att det

Projektchef Esa Sablman vid HIM anser det realistiskt att räkna med 25 nya företag per kuvös och år Det finns gott om potential och idéer.

faller sig naturligt att kuvöser uppkommer i anknytning till läroinrättningarna, konstaterar Sahlman.

Andra centrala uppgifter han tillskriver kuvösen är att ordna skolning för företagarna, att hjälpa med planeringen av affärsverksamheten och med produktutvecklingen.

Utöver att bidra till det här andliga kapitalet hjälper kuvösen till med att lösa praktiska frågor. Det kan vara fråga om att sköta myndighetskontakter, marknadsföring bokföring, anskaffning av råmaterial och så vidare. Dessutom ser kuvöserna till att de nya företagen får förmånliga utrymmen till exempel i någon form av företags hotell.

För att organisera all denna service håller sig kuvöserna med en avlönad chefoch eventuellt annan personal. Det är bland annat för att täcka lönekostnaderna som handels- och industriministeriet och arbetskraftsmyndigheterna ger sitt ekonomiska stöd till de nyländska företagskuvöserna.

Klarar sig bättre än andra

Ett nytt företag som under sina första månader får rota sig under en företagskuvös beskydd klarar sig i genomsnitt bättre än andra nya företag.

— Vi har sett att företagsdödligheten är mycket liten bland företag som startat i kuvös, konstaterar Esa Sahlman. Vanligt är att tiden i kuvösen ligger mellan ett halvt och ett år. Efter det trappas stödet ned för att till sist avlägsnas helt och hållet — företagaren står på egna ben.

Föratt kuvösernas verksamhet skallleda någon vart är det nödvändigt med stränga principer för urvalet då man antar nya kandidater. Bara realistiska idéer med goda chanser till framgång kommer i fråga.

— Det tjänar alla parter att man i tid säger till en osund företagarkandidat att han eller hon inte kommer att kunna ro

FORUM NR 6-7/9 iland sitt projekt. För en del människor är det helt enkelt en tvångstanke att de måste få grunda ett eget företag, vilket som helst, säger Sahlman.

Men det är inte alltid så att företagarkandidaterna står i kö för att få komma till en kuvös.VD Torleif Bergström vid Lovisanejdens företagscentral som också basar för företagskuvösen i Lovisa säger att man där haft svårigheter att sålla fram tillräckligt många goda kandidater En orsak kan vara att Lovisakuvösen uteslutande riktar sig till arbetslösa. Bland dem är tanken på ett eget företag inte alltid så nära.

Tusentals nya arbetsplatser

Också Esa Sahlman konstaterar att en för stor mängd företagskuvöser i Nyland kan leda till att de sunda företagskoncepten sinar. Han anser dock att det tjugotal kuvöser som inom kort troligen finns i länet inte är för mycket. Beroende på omfattningen harkuvöserna som målatt spotta ut mellan tio och 60 nya företag per år.

— Det är realistiskt att räkna med genomsnittet 25 nya företag per kuvös och år. Då de nya företagen till en början sysselsätter i medeltal två till tre personer kan vi i Nyland årligen få mellan 1 000 och I 300 nya arbetsplatser tack vare kuvöserna. De flesta företagen expanderar inom några år till att sysselsätta mellan fern och tio personer,så på sikt kan det röra sig om tusentals nya arbetsplatser per år. Potential finns det alltså gott om, säger Sahlman.

Priset för att skapa de här jobben är lågt. Handels- och industriministeriet har hit tillslagt ner omkring en och en halv miljon mark på att utreda kuvösernas verksamhet.Stöden till kuvöserna ligger kring några hundratusen mark per år.

— Varför skulle man inte satsa skattepengar på ett så här billigt sätt att skapa Sysselsättning. Kuvöserna har helt klart en god samhällelig verkningsgrad, påpekar Esa Sablman. &

FORUM NR 6-7/9 aturligtatt börja i Kuvö ösenc ha trymmen nära Tekniska högs tens tekn tarforskningscentral YTT, tillägger han. aJukka Kol -hminen konstaterar att de flesta nya företag S ng vid Spinnoäri icke producerande företag — — ofta arbet

Företaget startade år 1993. Då sysselsatte = endast e person,nu har men en personal på sex personer. I starten bedr företaget forskning Helsingfors universitets räkning, nu h; hela. man tagitsteget till att tillverka diamantbeläggningar som undertag I leverantör för industrin. & ergström. sor å tvösen har exempelvis haft sin SÅ | isanejde Clags nadsföring på hälft när kuvösen varit iktigaste uppgift att tvungen att dra sig tillbaka.

avp roducerande fö Ett exempel på ett företag som lyckats. = bra med sin start i Lovisakuvösen är Alkaro. underlag ek som tillverkar tunnplåt som underleveran- | en gör det möj tör samt bastuugnar för lagerholm Finn e- — sauna. d Tue — Vi hade knappast vågat starta utan = 7 företagskuvösen, menar Roger Henriksson vid Alkaro som verkar i Pernå.

— Denstörsta nyttan vi hade avkuvösen = >) var att det fanns tid att skaffa utrymmen och maskiner Vår stora fördel var att vi från k början hade två stora kunder och en tillätnst inom textil- och metallbran- — räckligt stor orderstock på bastuugnan LJ Men visst finns det också ut — berättar Henriksson.

Nurnera står Alkaro helt på egna ben, | och det ser iovande ut.Företagetisysselsät ter tre personer och man räknar med att = småningom kunna öka personalentill 4-5 | personer. Nuvarande orderstock ger sys | selsättning till mitten av år 1998, så det — | finns tid att satsa på marknadsföring. — Den biten är förvånansvärt svår Vi är inte ens kända på den egna orten, konsta- | | | I gång med sin verksamhetsidé på översättningstjänster oc terar Henriksson.

Ett annat problem för ett litet företag på ca 400 000 mark gör uppgif-.. som Alkaro är att man inte uppfyller norpåpekar också att perioden - merna i det nya kvalitetssystemet.Trots ait 7 man kan ge förmånliga offerter, saknas | ibland tillit hos beställaren. e om bildats inom ramen för Å

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."