Tio år sedan månlandningen
av Kai Finell Forum 1979-11, sida 29-30, 20.06.1979
Måndagen den 21 juli förtjänar i sanning den veckodagens Iunariska namn. Då har det klockan 02:56 GMT gått tio år sedan månens miljarder år långa era av dammigt förstelna livlöshet bröts.
Med orden ”Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten” supplerade astronauten Neil Armstrong sitt legendariska grovräfflade rymdskoavtryck i månsanden. Med kollegan Edwin Aldrin fullgjordes sedan att dygnslångt allsidigt forskningsprogram. Väl inom syn- och hörhåll för andlösa människomiljoner på hundratusentals kilometer avstånd.
ww” Här har utvecklingen rent av rusat förbi gemene mans vildaste fantasi. Rymdraketforskningens blygsamma början kring 1950 visade massmedierna ett av krigsledan försvagat intresse. Också folk med omfattande allmänbildning vägrade envist att tro på möjligheten — eller åtminstone nyttan — av konstgjorda satelliter i fritt fall runt jorden.
Särskilt hos oss mottogs profetior om månresor inom överskådlig framtid ännu så sent som 1952 av idel småleende skeptisism och nedlåtande kommentarer. Först fem år senare väckte Sputnik, rymdhunden Laika och slutligen Jurij Gagarin den 2 april 1961 allmänheten till medvetande om att rymdens erövring inletts — i sovjetisk regi!
Den amerikanska rakettekniken låg då ännu, trots tyskfödda Wernher von Brauns anslagsvädjande expertröst, på direkt förnedrande nivå. Världens tekniska föregångsland såg
FORUM 11/7 länge förvirrat sina småraketer fräsa upp i försynta bågar medan Sovjetunionen tycktes fylla luften med satelliter. Visst hade USA år 1961 slutligen lyckats sända upp fyra gånger så många satelliter som ryssarna. Men Sovjets nio rymdfarkoster vägde tillsammans dubbelt så mycket som USAs 33 små instrument p a k et.
Sovjet utmanar
När Gagarin efter fullbordad färd jorden runt i tyngdlöst tillstånd, beordrades utmanande yttra: ”Varsågod, nu kan andra länder försöka ta fatt oss”, förmådde USA drygt tre veckor senare ömkligt svara med Alan Shepards 15 minuters blixtfärd upp att nagga atmosfärens ytterkanter. Med futtiga, men dock efterlängtat långa 5 minuters tyngdlöshet och en flygsträcka mindre än 500 km ut från Cape Canaveral. Ingenting att
Tio år sedan månlandninge skryta över, men Sovjets försprång föreföll nu något mindre än 1958.
De två första sputnikarna vägde nämligen inemot 600 kg sammanlagt. Naturligtvis en bagatell jämfört med senare ryska rymdskepp och den nu 10-årsjubilerande månfarkosten Apollos 45 ton, men före Sputnik hade amerikanerna gång på gång misslyckats med att slunga upp en 1,5 kg (!) tung Vanguard-kula i omloppsbana runt jorden.
Först när Wernher von Brauns team äntligen i januari 1958 fick lov att göra vad de kunnat och bett om i fyra år, steg USA in i satellitåldern. Visserligen en ynklig rymdgåva på knappa 15 kg, men den botade i alla fall amerikanernas mindervärdeskomplex. Större raketer konstruerades och uppenbara framsteg gjordes så att president Kennedy strax efter jublet över Shepards lyckade rymdskott tog risken att anta Sovjetunionens utmaning i kampen om rymdens erövring.
USA tar upp stridshandsken
Den 15 maj 1961 höll Kennedy ett kongresstal rubricerat: ”Brådskande nationella behov”. Utom de alltid lika meningslösa avsnitten om nedrustning samt nya sociallagar spårade talaren slutligen ur till ett koncentrat över rymdforskningens enorma framtida betydelse och dess ofrånkomliga behov av flera tiotal miljarder dollar under de närmaste åren. Vän 29
Han framhöll: ”Vi vet att ryssarna nu leder rymdkapplöpningen tack vare sina stora raketer. Det är troligt att de kommer att behålla ledningen i åratal framåt. Men om vi inte nu tar nya krafttag, trots att inga garantier kan ges för att en dag kunna överta ledningen, är det säkert att vi placerat oss på en mycket farlig sista plats.
Troligen har vi alla behövliga resurser för att lyckas om vi verkligen mobiliserar dem, definierar långtidsmålen och slår fast tidtabellen. Jag tror också att vi som slutmål kan sätta att före utgången av detta decennium landsätta en människa på månen och återbörda honom till jorden igen.
Vi tar en stor risk om vi utför ar betet öppet inför hela världens ögon, men detta är en metod som ökar vår prestige när vi slutligen lyckas.”
Månlandningen psykologisk trumf
Så sade och beslöt John Kennedy för nästan exakt 18 år sedan. Efter en koncentrerad jätteansträngning nåddes också målet 8 år senare.
Det bör medges att Kennedys metodiska väg mot segern med detaljerad åskådlig information om rymdteknologins utveckling — läs kapplöpningen till månen — knappast kunde ha följts mer till punkt och pricka enligt det mönster han själv utformat och trott på. I stort sett hade den principen tillämpats redan från första början kring 1950, då de ännu inte ens fanns television i hela Norden — och som sagt knappast någon heller som skulle ha trott på vare sig bemannade eller obemannade satelliter. Allra minst månfärder. Amerikanerna, som 1950 hade mer TV- än telefonapparater, ägnade redan då rymdforskningen större intresse. För dem kom sputnikarna därför inte bara som en överraskning och tankeställare. Snarare ett bedövande dråpslag mot nationens trygghet och ära, nästan jämförbart med katastrofen i Pearl Harbour. Detta poängnederlag var en viktig motivationsfaktor för den satsning som ledde till den historiska landningen p en annan himlakropp 1969. Kai Finell OO
OVAKO Oy
RESULTATRÄKNING 1. 1.—31. 12. 197 (tmk) (tmk) Omsätttlifg ooooooosooeosr esse resas ss renen a 718802 Övriga intäkter och kostnader: Kostnader : Ränteintäkter « ssssssssisrr ere es + 3378 Material o. förnödenheter . …….. —303 708 Dividendintäkter . eo + 16 LÖNET oososereserse rens s . —121 293 Övriga intäkter… … oo + 4527 Personalbikostnader — 60 402 Övriga kostnader — 13279 — 5358 byn srrre terra -— 8720 vriga kostnader …… — 65 531 : ; Tillverkning för eget bruk . Ill + 2394 Minskning av lagerreserverinig -.ossoosssssssr sera — 12004 Lagerförändring .ssssssssses resa — 47980 —605 249 Räntekostnader. ssssssosserssr ers ses s sister rerna — 55 737 - = arsa = Direkta skatter Driftsbiarag frereraser sar rss rr rr rr rr RR rr RR Rss 113 553 Räkenskapsperiodens skatter . oo - 3170 ANS vegnader Urea sas 6 880 Räkenskapsperiodens förlust …sssssosisees era —- 1323 Maskiner och inventarier : 30 218 Immateriella rättigheter 8 Övriga utgifter med lång verkningstid 1701 — 38 807 Rörelseöverskott osooososoosses ere ers rs ere era + 74 748 BALANSRÄKNING 31. 12. 1978 Aktiva Passiva (tmk) (tmk) Finansieringstillgångar Främmande kapital Kassa och banktillgodohavanden. .. 11 469 Kortfristigt Försäljningsfordringar ….ss.s..0ss 134 272 Importkredit och exportkredit . .. 108 178 Lånefordringar …… 11 850 Leverantörsskulder . …….. - 50 647 Resultatregleringar . ……. ses 2696 Förskottsbetalningar - 4000 Övriga finansieringstillgångar …..- 6 252 166 539 Resultatregleringar . . : 28 972 Omsättningstillgångar Checkräkningskredit …. se 2369 Material och förnödenheter …….. 76 854 Övriga kortfristiga skulder …… 98300 202 466 Hel- och halvfabrikat. …sssss css 116 853 193 707 Längfristigt = Anläggningstillgångar Leveranskredit s.sssssss esse 12 841 Anläggningar under uppförande . 3858 Lån av penninginrättningar . … 221 298 Jord- och vattenområden . 36 496 Pensionslån ..issssse siren et - 61 681 . Byggnader ………..sssss> 90 912 Övriga långfristiga skulder …… G 947 302 767 Värdeförhöjning av byggnader . 20 000 Reserveringar Maskiner och inventarier ….. 149 201 Kreditförlustreservering ……… 1000 Övriga materiella tillgångar . . 12 099 Lagerreservering « o.ssssssssos0e0 os 38 683 39 683 Aktier och andelar . ……. 12 491 Eget kapital Nn Immateriella rättigheter ….. van 35 Aktiekapital. ……..ss.seos0so ra 45 000 Övriga utgifter med lång verkningstid 2 026 327 118 Reservfond .. 10 000 Värdeförhöjningsfon 21 860 Dispositionsfond 2107 Balanserad förlust från ti räkenskapsperioder . …s….se-. » — 24 996 Räkenskapsperiodens förlust …… — 1523 52 448 687 36 3 Ö87 364
FORUM 11/79