Tio procent utan jobb 1992 - Botten nås 1993

av Christian Schönberg Forum 1991-14, sida 08-09, 24.10.1991

Tio procent utan jobb 1992

BOTTEN NÅS 1993

Text: Christian Schönberg

Utbudet av arbetskraft sjunker nästa år, men det oaktat ökar antalet arbetslösa till i genomsnitt 250 000 personer vilket innebär 10 procent av landets arbetsföra befolkning. Antalet arbetslösa under den kommande vintern ser ut att bli 270 000.

inansministeriets ekonomisk avdelning redovisar i en färs rapport siffror som ligger till grund för de kommande årens dystra prognoser. Enligt översikten som bär Sixten Korkmans signatur kommer efterfrågan på arbetskraft att ytterligare minska under år 1992 inom alla huvudbranscher utom i skogsbruket. Eftersom sysselsättningen reagerar med en fördröjning på !’/>—1 år på förändringar i produktionen, kan antalet jobb antas vara lägst först år 1993.

”Botten nås 1993”

I OECD-länderna sjönk arbetslöshetsgraden år 1990 till i genomsnitt 6,2 procent medan recessionen i år höjer graden till i genomsnitt 7 procent. Nästa år beräknas den hålla sig på samma nivå, ifall den väntade konjunkturuppgången inte infinner sig.

Nästa år sjunker redan arbetslöshetsgraden 1 USA, medan den ännu stiger något Västeuropa. mest dock i Storbritannien, Grekland, Sverige och Finland.

Brantast nedgången hittills Nedgången i efterfrågan på arbetskraft i Finland i år -96 000 jämför med samma tid i fjol. har varit betydligt brantare än under någon recession hittills. Nedgången har fortsatt i högt tempo under hela året. Till och med företag inom branscher där det på lång sikt visat sig vara svårt att värva ny arbetskraft. säger nu upp personal på grund av dålig lönsamhet. Mörkast är situationen inom branscher som riktat in sig på östhandel samt för skogsbruket och husbyggandet. Men också inom de flesta servicebranscher har arbetslösheten ökat ovanligt starkt, vilket också förklarar varför arbetslösheten sedan slutet av förra året stigit relativt mest i södra Finland.

” Antalet arbetslösa har på ett år ökat lika mycket som under nödlägesåren 19761978 sammanlagt”.

Utbudet på arbetskraft minskar i år med 15 000 personer. trots att den arbetsföra befolkningen ökar med 20 000. Det är bara åldersgruppen 45—54 år som har fler personer i arbetskraften än förra året. Antalet unga personer i arbetskraften minskar kraftigt, eftersom det blivit svårt för dem att få jobb. Nettoinflyttningen avtar, men samtidigt ser det ut at komma fler icke-registrerade praktikanter till Finland.

Betecknande för dagens häftiga förändringar är att antalet arbetslösa nu på ett år ökar lika mycket som under ”nödlägesåren” 1976-1978 sammanlagt.

De regionala skillnaderna i arbetslöshet krymper betydligt. Nylands län får faktiskt en arbetslöshetsgrad på 5 procent. Ungdomsarbetslösheten stiger till hela 15 procent mot 6,7 i fjol. Antalet långvarigt arbetslösa börjar stiga i år på grund av att kommunerna inte kan uppfylla alla kraven i sysselsättningslagen på grund av sina dåliga finanser.

Sysselsättningsutgifter upp med en fjärdedel

Massarbetslösheten leder till att statens utgifter för sysselsättningen i år stiger med en fjärdedel och nästa år än mer än så. Detta trots att förpliktelserna i sysselsättningslagen föreslås mildrade från den 1.1.1992. Tvånget att anställda personer, som varit arbetslösa flera gånger föreslår man att skall slopas och en till arbete berättigad person skulle erbjudas möjlighet att avstå från arbete ända till den 30.4.1994, utan att för den skull förlora arbetslöshetsskyddet. Vidare skulle utbildning betraktas som sysselsättande arbete.

Efter en sådan lagändring beräknas antalet personer. som sysselsatts med tillämpande av denna lag till 48 000.

Rusning till arbetslöshetskassor

I takt med ökad arbetslöshet och reducering av antalet arbetsplatser ökar insikten och självbevarelsedriften hos arbetstagare som skyndar sig att ansluta sig som medlemmar i intresseföreningar och arbetslöshetskassor.

— NIORD-medlemmarnas = antal har under året ökat med 324 (SEFE

Camilla Ström, NIORD: — 95 av våra medlemmar är utan jobb.

— Var tionde medlem är arbetslös.

qv Frej Gustafsson, TFiF: — Bara 30 av 2700 är utan jobb.

Erik Karlberg, DIFF: — Fyra procent får arbetslöshetsersättning.

Leif Eriksson. SBF: — Bara fem arbetslösa medlemmar.

14/1991 FORUN 1706) vilket kan jämföras med fjolåret då 95 (829) och år 1989 då 109 (842) nya medlemmar skrevs in i våra register, rapporterar ekonomföreningens verksamhetsledare Camilla Ström.

Ett dagsfärskt medlemskap betyder dock inte att man är berättigad att lyfta arbetslöshetsunderstöd en dag senare. Innan en medlem kommit så långt bör hon/han ha betalat in den föreskrivna avgiften under en period av 6 månader.

NIORD redovisar för 95 arbetslösa per den sista september. Totalt 616 anslutna förbundsmedlemmar i SEFE är arbetslösa och 200 permitterade. medan totalt 740 lyfter pengar från örbundets arbetslöshetskassa.

”STAF:s arbetsledare drabbas hårt av recessionen”.

Arbetslöshets- och permitteringsstatistiken bland denna tidskrifts medlemsorganisationer toppas av STAF som för närvarande har cirka 200 medlemmar som lyfter pengar från arbetslöshetskassan. Vilket betyder att över 11 procent av arbetsledarna var utan jobb i september.

— Det här tär givetvis på våra medel. medger Svenska Tekniska Funktionärers Arbetslöshetskassas VD Björn Stenberg som per den sista augusti redan betalat ut 1.5 Mmk i arbetslöshetsunderstöd. då den totala summan för år 1990 uppgick till ”endast” 1,25 Mmk.

Stenberg räknar med att det i år sker en fördubbling av utbetalningsnivån från ifjol.

”Också gamla rävar räds framtiden och söker medlemskap i föreningar och arbetslöshetskassor”.

Till åtskillnad från de övriga håller sig TFIF på en rätt stabil nivå. Endast cirka 30 av föreningens nära 2 700 medlemmar är för närvarande arbetslösa eller permitterade, vilket bör anses vara en synnerligen acceptabel siffra i dagens katastrofala läge. Eftersom anslutningen till föreningen av hävd varit god har heller ingen extraordinär tillströmning av nya medlemmar noteTats.

— Nog för att vi den senaste tiden tagit emot några redan äldre och rätt rutinerade rävar som inte mera vågar lita på jobbens varaktighet på sikt. säger Frej Gustafsson som basar för TFIF:s verksamhet.

Hos broderföreningen DIFF är situationen inte riktigt lika tillfredsställande.

Verksamhetsledaren Erik Karlber fortsättning på sid I1

FÖRUN, 14/1991

Personen på bilden är inte identisk med någon i artikeln

Långa dagar, inga pengar

Text: Ragnhild Artimo

Den gråa gryningen övergår till en grå dag. Klockan är åtta, men du ligger kvar. En timme, eller två. För du ska ingenstans. Och du kunde int somna förrän fyratiden.

Eller du tvingar dig att stiga upp varje morgon klockan sju. För att ha vanan inne. Om du skulle få ett jobb. Nästa månad. Eller nästa år.

å mycket tid. Och så litet at göra. Dagar som rinner förb identiskt händelselösa. Du kan inte storstäda eller tvätta fönster fem dagar i veckan. Den trasiga elektriska sladden är redan utbytt. Skrivbordslådorna är sorterade tre gånger. Det finns inga brev att besvara, för ingen skriver brev då det finns fax. Fax på jobbet alltså.

Du går som en fånge i ditt eget hem. Du vill inte gärna bli sedd på stan under arbetstid. Det bara känns så. Och nån av de åtta firmor du har ansökningar liggande hos kunde j ringa om du går ut. Det gäller att släpa sig genom dagen, en kvarttimme i taget. Var det idag du skulle upp till socialen?

Korta ströjobb håller igång Johan (som givetvis inte heter så) är arbetslös, men inte helt och hållet. Han har ont om pengar förstås. Och han blir snart far.

Johan är VVS-ingenjör och 26 år. Han blev färdig från ”Verket” våre vänd

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."