Tjeckisk perestrojka?

av Tauno Tiusanen Forum 1987-18, sida 20, 19.11.1987

Taggar: Orter: Tjeckoslovakien

augusti hade 19 år förflutit sedan

Warszawa-paktens trupper (med undan tag av Rumänien) kom till Tjeckoslovakien för att göra slut på ”våren I Prag” — den reformistiska rörelse som under Alexander Duböeks ledning siktade på ”en socialism med ett mänskligt ansikte". Efter detta började landets ”normaliseringsperiod”, som baserades på sträng partikontroll i samhällslivet och på centraliserad administration i ekonomin. Ordet ”reform” fick en dålig klang. I stället betonades fördelarna med ”normaliseringsprocesseri"”.

De senaste åren har situationen småningom förändrats. En klart viktig bakgrundsfaktor har varit den i Sovjetunionen inladda gorbatjovska perestrojkan, alltså den ekonomiska och sociala strukturomvandlingen. De tjeckiska förespråkarna för strikt centralstyrning kan inte längre hänvisa till att man enligt sovjetiskt exempel borde hålla fast vid den traditionelta ekonomiska modellen — detta exempel håller ju på att förändras.

Extensiv vs intensiv ekonomi Ermellertid kan man under inga omständigheter hävda, att den i Tjeckoslovakien spirande reformdebatten skulle ha initierats uteslutande av nämnda yttre skäl. Under ”normaliseringsperioden"”, speciellt i början av 70-talet, genomfördes omfattande investeringar som anslöt sig till extensivt tillväxttänkande. Samtidigt hamnade det av perestrojkan i alla SEV-länder nu betonade intensiva tillväxttänkandet — som poängterar effektivitet och modernisering — i bakgrunden.

Den valda extensiva tillväxtstrategin, som rimmar väl med traditionell centralstyrning, visade sig olycklig tidsmässigt: energikrisen på 70-talet blev en hård prövning ör landets ekonomiska bärkraft då de omattande investeringarna koncentrerades till den tunga industrins energiintensiva sektorer. Energiförbrukningen per producerad produktenhet hör till de högsta i världen på grund av att otillräcklig uppmärksamhet ästes vid den teknologiska utvecklingen och kostnadsfaktorer. Breddandet av landets egen energibas, som främst baserar sig på brunkol, har förorsakat allvarliga miljöproblem. Importenergin, främst sovjetoljan, har kontinuerligt blivit dyrare.

Produktiviteten problematisk

Den senaste tiden har i landets ekonomiska rapporter förekommit hänvisningar till att man inte lyckats uppnå de målsättningar som uppställts för den invensiva ekonomiska utvecklingen. Produktivitetsutvecklingen är synnerligen anspråkslös. Programmen för material- och energiinbesparing förverkligas inte. Man har inte lyckats lösa kvalitetsfrågan: cirka en fjärdedel av produkterna har befunnits kvalitetsmässigt undermåliga. En del av produktionen överskrider kontinuerligt efterfrågan: senaste år nödgades man gallra tagret osålda produk 20

Finner

Tjeckoslovakien en ny reformanda för ekonomin?

Reformsträvandena i Tjeckoslovakien harmonierar med den sovjetiska perestrojkan. Men tidtabellen är — för säkerhets skull — mindre ambitiös. Många frågor måste änn definieras och lösas.

ter tili ett värde av 5,5 miljarder kronor, men de facto ökade de med ett värde av 5,6 mrd kronor. Värdet av nationalekonomins totala lager har ökat till hela 550 miljarder kronor.

Tjeckoslovakiens export till de krävande marknaderna i väst har under 80-talet stampat på stället och tydligen volymmässigt minskat. Då det gäller maskinindustriexporten, har Tjeckoslovakien trots långa traditioner på denna sektor oavlåtligt förlorat marknadsandelar, vilket tyder på rigiditet i teknologiutvecklingen. Samtidigt har väst handeins andel av utlandsekonomin klart minskat.

I handeln med Sovjet — som huvuasakligen sker på basen av SEV:s interna clearingvaluta, transferrubeln — har Tjeckoslo vakien under 80-talet år efter år uppvisat underskott, vilka som högst uppgått till drygt 0,5 mrd rubel. Balansen har försvårats av det stigande priset på importenergi: då Tjeckoslovakien år 1980 betalade 8,8 mrd kronor för sovjetoljan, var motsvarande räkning senaste år 23,5 mrd. Volymen har varit ungefär lika år efter år.

Tio år på samma nivå Det berömda Wieninstitutet för internationell jämförande ekonomi har i sin senaste konJunkturöversikt över SEV-länderna konstaterat, att arbetsinkomsterna i Tjeckoslovakien reellt räknat nu har stampat på stället i tio år. Under innevarande decennium har några fortsättning på s 3 18/1987 FRUN,