Tomater i oljeraffineriet
av Michael Franck Forum 1980-06, sida 17, 02.04.1980
Tomater i oljeraffineriet
Stora mängder energi i form av värme går dagligen upp i rök. Den energimängd som vi sammanlagt därmed förlorar är okänd. Med god vilja finns det emellertid stora möjligheter att ta vara på spillenergi. Detta har nu senast bevisats genom ett samarbetsavtal som ingåtts mellan Göteborgs stad och Shell Raffinaderi AB på Hisingen i Göteborg.
e Fromi år skall en betydande del av Göteborgs fjärrvärmenät matas med spillvärme från oljeraffineriet. Upp till 90 procent av den energi som går åt för att hålla raffineriet i gång förloras genom rökgaser och kylning till vatten och luft. Därutöver kan ytterligare energi förloras genom fackling av den gas som bildas under raffineringsprocessen. Enligt avtalet skall raffineriet leverera en energimängd som kan uppvärma sammanlagt ca 15000 lägenheter, dvs en åttondedel av stadens hushåll. Om staden önskar, kan man leverera ytterligare spillenergi.
Vid all eldning förloras vissa mängder energi. Av det högeffektiva Shellraffineriets årliga bränslebehov på 165000 ton olja går upp till 12–15 procent upp i rök genom skorstenen. Därtill förloras en del bla genom strålning. Resten, bulken, d vs 60 procent av den insatta energimängden, kyls bort. Det är delar av denna värme som nu skall ge nyttig spillvärme.
Detta utgångsläge fick stadens Energiverk och oljeteknikerna att börja samarbeta. Enligt det uppgjorda avtalet har man nu byggt en 3,5 km lång tunnel under Göta älv. Tunneln, vars tvärsektion är ca 26 kvadratmeter, ligger på sin djupaste punkt 150 m under älvens yta.
Säkrad energitillförsel till år 2000
I tunneln skall enligt överenskommelsen årligen transporteras en värmemängd som motsvarar 55000 ton eldningsolja (550 GWh). Göteborgs stad har på detta sätt garanterat sig en konstant energitillförsel fram till år 2000.
Det av stadens Energiverk utbyggda fjärrvärmenätets maximibehov sommartid har varit dimensionerande för mängden. Raffineriet har nämligen kapacitet att leverera betydligt större spillvärmemängder.
Under sin tid som chef för Shells raffineri i Göteborg satte finlandsfödde Gustaf Brandt igång ett unikt projekt mellan raffineriet och Göteborgs stad. Resultatet är stora energiinbesparingar och mindre föroreningar. Någonting att ta efter i Nådendal eller Sköldvik?
FORUM 5678 — Om vi bara har råolja att raffinera, tillägger fd raffinerichefen Gustaf Brandt, som varit hela projektets eldsjäl.
Raffineriet producerar nämligen lika mycket värme året om. Stadens energibehov är ojämnt, och man måste därför utgå från de låga energiperioderna, somrarna. Om somrarna står raffineriet alltså för 100 procent av Göteborgs kommunala fjärrvärmenäts behov, medan konsumtionen under vintermånaderna flerfaldigas och raffineriet levererar då endast ca 20 procent.
Raffineriets försörjningsandel kan höjas i takt med att sommarkonsumtionen ökar. Staden kommer också att ständigt bygga ut fjärrvärmenätet och på detta sätt höja sommarbehovet.
Investeringarna 100 miljoner kronor
Investeringarna för anläggningen har blivit sammanlagt drygt 100 miljoner kronor. Shell har stått för drygt 40 procent, och staden för resten. Staden har nytta av tunneln också genom att vatten- och elledningar skall dras genom denna. Tunneln skall även användas för transport av värme från ett framtida koleldat värmekraftverk.
Vinsten på höjningen av oljepriserna delas jämnt mellan parterna. Denna princip följer man på alla håll i Sverige, där dylika samarbetsavtal med oljeför ädlare och energiintensiva industrier ingås.
Stadens inbesparing är i dagens läge några miljoner kronor per år. Gustaf Brandt påpekar dock att inbesparingen för staden ökar i takt med att oljepriset stiger.
För att garantera staden en avbrottsfri leverans har Shell två 21 MW hetvattenpannor, som tillfälligt kan stå för hela den garanterade minimivärmetillförseln. Den överenskomna garanterade minimieffekten är 42 MW.
Ekologiska aspekter beaktade
Det nya sättet att förse Göteborg med en del av stadens värmebehov har också en positiv ekologisk inverkan. Eftersom 50 000 ton mindre olja bränns i skorstenarna i Energiverkens hetvattencentraler, emitteras 1000 ton mindre svaveldioxid per år.
Anläggningen är så konstruerad, att olja i händelse av läckage inte tillförs fjärrvärmesystemet, utan att vatten i stället läcker in i raffineriets system.
Raffineribolaget har också utarbetat ett projekt för tillvaratagande av energi från högtrycksprocesser (avsvavling och reformering). Detta projekt inkluderar mycket stora högintensiva växthus, som skulle tillämpa en metod utvecklad vid Skogshögskolan i Stockholm.
Vill man, kan man bredda sortimentet hur mycket som helst — i varje kemisk process uppstår biprodukter som kan utnyttjas. Om man inte ställer några gränser, växer biprodukterna ut som ett stort träd.
Undrens tid är inte förbi. Det växer tomater i oljeraffineriet.
Michael Franck OO