Tomheten ekar i Koverhar

av Per Sandström Forum 2013-10, sida 28-29, 31.10.2013

Nyheter om uppsägningar och permitteringar inom tung industri duggar tätt. Forum besöker en arbets- och näringsbyrå i ett område som drabbats hårt.

PER SANDSTRÖM TEXT

X “Jag var en vecka in i min semester då alla på jobbet blev inkallade för ett möte på måndagen” berättar den tidigare huvudförtroendeman Seppo Koponen som kring midsommar förra året fick beskedet att FNSteeli Hangö lägger ner all sin verksamhet med omedelbar verkan.

I korsningen av Centralgatan och Dalgatan iKaris ligger Nylands arbets- och näringsbyrå, som efter nyår flyttar till Ekenäs. Tillsvidare arbetar 15 personer här med att ordna sysselsättning till de drygt 2 000 människor som idag saknar jobb i Raseborg samt Hangö och Ingå. Totalt är det nästan tio procent som är arbetslösa. Två av de sakkunniga heter Majvor Lindstedt och Mia Vaarimo.

”Det är svåra tider för många av invånarna i området. Svårast är situationen i Hangö där många som arbetat i hamnen och på Koverhar numera är arbetslösa”, säger Lindstedt.

«Svårt att förstå. Det var otroligt svårt att förstå”, säger Koponen. Beskedet att den holländska ägaren av stålverket FN-Steel gick i

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 10 2013

Sexton månader efter att industrin försvann:

Koverha konkurs kom samtidigt som det satsades 42 miljoner euro på en renovering av masugnen. Drygt 250 personer fick semestern förstörd och blev tvungna att skriva in sig som arbetssökande. Av dessa letar 152 fortfarande efter jobb.

Arbetarna på Koverhar hade tack vare skiftoch helgarbete samt ackord mycket höga löner - en årsinkomst på 50 000 euro var inte ovanlig.

Många på verket hade arbetat där i årtionden, med låg och snäv utbildning. På golvet var det få som hade läst mer än grundskola och ens yrkeskunnande är begränsat till att exempelvis ta ut fosforn i det råjärn som kommer från masugnen.

“Jag skulle tro att den är mellan 40 och 50 personer som än så länge har fått jobb”, fortsätter Koponen. Flera utbildar sig eller gör yrkespraktik. Koponen är idag 55 år och har tillbringat en stor del av livet på Koverhar, där även hans son precis hade börjat när sorgebeskedet kom.

Att traditionella industrijobb blir allt ovanligare bekräftas av Heikki Räisänen, forskningsdirektör på arbets- och näringsministeriet.

Han understryker att nedläggningar likt den på Koverhar är bland de svåraste. “Ofta har arbetarna varit där under en lång tid. De vill ha samma typ av jobb, men i dagens glo baliserade samhälle finns inte jobbtillfällena iFinland”

På Nylands arbets- och näringsbyrå är det en lugn dag. Kaffet puttrar på diskbänken och ibland tittar arbetssökande in för att få hjälp.

Mia Vaarimo tar i dag hand om kartläggningar. Det innebär att hon tittar igenom vad personen har gjort och kan tänkas göra för att matcha arbetssökande mot arbetsmarknad. Vaarimo drabbades själv i sviterna av finanskrisen. Då arbetade hon som tradenom påett företag, meniseptember 2009 fick hon beskedet att hon var överflödig.

“Jag gick i princip omkring därhemma i två år. Det var en jättesvår period. Mycket av energin försvann ur en”

Vändningen kom inovember 2011 när hon fick vikariat och därefter arbete på arbetsoch näringsbyrån.

Känslan av att inte vara behövd och att gå hemma utan sysselsättning är tuff för många och den tidigare huvudförtroendemannen Seppo Koponen vittnar om samma känsla. “Det värsta är att man inte veta vad man ska göra, tidigare har man lagt den mesta av tiden på jobbet”

I början av sin arbetslöshet sökte han jobb, men konkurrensen har var hård. I vintras började han utbilda sig till rörmokare.

“Jag vet inte hur stora mina chanser är. En timme innan anmälningstiden skulle gå u rket Koverhar i Hangö ligger i malj ullien handvändning är det glest me funderade jag fortfarande. Jag är gammal och frågan är hur många jobb som finns därute, men det är viktigt att utbilda sig och försöka ta de chanser man får”.

Enligt Seppo har inte alla de gamla kollegerna gjort likadant, eftersom många hoppats på att stålverket ska öppna igen.

I dag kan den som är medlem i en av fackförbundens arbetslöshetskassor lyfta 80 procent av lönen under 500 arbetslösa dagar. Då krävs det att man aktivt söker arbete och står till arbetsmarknadens förfogande.

Men för arbetare som tidigare tjänat cirka 50 000 euro om året blir konsekvensen att de får ut betydligt mer pengar genom att vara sysslolösa än att ta ett jobb som städare.

När de 500 dagarna passerat minskar stödet till 32,46 euro per arbetsdag. Det betyder att det som ännu inte fått jobb kommer drabbas av en drastisk minskning i inkomsten. Samtidigt är det inte helt lätt att få jobb som exempelvis städare. Ofta finns det sökande som har en mer relevant yrkeserfarenhet än en gammal stålarbetare.

”Därför är det viktigt att komma ut i arbete på en gång, eftersom det är lättare att få ett jobb när du redan har ett”; säger Majvor Lindstedt på arbets- och näringsbyrån.

Hon får medhåll av forskningschefen Heikki Räisänen. “Att få ett nytt jobb när du redan har ett arbete är betydligt lättare” Han tillägger

Procent

Arbetslösheten i euroområdet och i Finland räknat enligt statistiken för augusti

Hela euroområdet

Finlan 2008

Då den största tttande jobb.

att uppsägningar likt FN-Steel tillhör ovanligheten. De flesta som blir av med jobbet har ett kontrakt som tagit slut.

Enligt Räisänen påbörjades drygt 800 000 arbetslöshetsperioder under förra året. Längden på dessa varierar mellan en dag och flera år. Samtidigt fanns under loppet av fjolåret över 500 000 utannonserade jobb på arbets- och näringsbyråerna. Men alla sökande har inte rätt kompetens. Där en kan välja och vraka är konkurrensen sylvass inom andra branscher.

“Vi har en flexiblare arbetsmarknad idag, alltså folk måste vara mer anpassningsbara. Därför blir det svårt när företag som Koverhar går ikonkurs. Men tilläggas ska attlöneförlusterna är lägre i Finland i jämförelse med många andra OECD -länder, vilket kan förklaras med en mer dynamisk arbetsmarknad, där många skolas om och hittar nya arbeten”, säger han.

Tillbaka på Nylands arbets- och näringsbyrå liknar Majvor Lindstedt det hela vid en flygkrasch. “De stora händelserna uppmärksammas mest i media, medan ingen notis ges till de uppsägningar och permitteringar som vi dagligen ser”

Nylands arbets - och näringsbyrå erbjuder också udda tjänster som bevisligen har gett resultat, exempelvis kurser i jobbsökning. «Finländare har en tendens att se negativt på sig själva och är mindre bra på att lyfta fram det som är positivt.

Källor: Eurostat, Finlands Bank och Statistikcentrale 2009 2010 201 2012 2013

Ett problem är att det är många som inte känner till vilket stöd och uppmuntran vikan ge”, säger Lindstedt.

Hon sätter personligen stort hopp till alla småföretag som just nu genomgår en generationsväxling.

Enligt Lindstedt finns det ungefär 50 000 småföretag i Finland som behöver tas över av yngre krafter. “Det är fullt fungerande företag, men det krävs att någon tar vid. Det är ett risktagande, men någon har ju gjort det förr och du kan ansöka om en startpeng?

Kollegan Mia Vaarimo instämmer och pekar också på möjligheten för dessa företag att börja samarbeta i större utsträckning, i stället för att se på varandra som konkurrenter. “Se till exempel på hantverkare. Där är det kanske en person som har ett kunnande. Ringer det en kund som vill ha något utöver det du själv kan ge, så är det jättebra att kunna erbjuda sin samarbetspartners tjänster, i stället för att säga nej”

Hon menar att Finland kan lära sig av Åland där småföretagvandet verkar fungera mycket bättre.

Hur det kommer att gå för Seppo Koponen vet ingen. Inte heller han själv. Oavsett, så sägerhansig vara glad över att han nulärt sigrörmokandets konst. “Koverhar var en bra arbetsplats, men man måste se framåt. För mig är löneninte det viktiga, snarare att jag får något att göra om dagarna”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 10 2013 29