Toppen med teletel!
av Christer Ekebom Forum 1986-03, sida 22-23, 20.02.1986
Braksuccé för fransk videotex
Fransmännen kör med expresstågsfart in informationssamhället. De franska teletextsysteme teletel har blivit en framgång utan motstycke. Hemligheten ligger i att televerket ställer terminale till användarnas förfogande.
nvändarna, i princip alla telefonabonAro får tillgång till en teletextter minal till en mycket skälig månadshyra. Ingen behöver köpa sin terminal för dyra pengar. Eftersom terminalerna delas ut av televerket till så småningom alla telefonabonnenter, blir — tillverkningsserierna enorma och därmed sjunker styckepriset till en nivå som få ens har kunnat drömma om. Detia i sin tur gör att televerket trots den rätt blygsamma abonnentavgiften kan få en återbetalningstid på investeringen på cirka ett år. Man kan konstatera att det hela har blivit en mycket lönande affär för alla inblandade parter, inte bara för det franska ieleverket.
Elektronisk katalog
Egentligen började det heia med att det franska televerket beslöt införa en elektro nisk telefonkatalog. Det blir rätt kostsamt att förse 23 miljoner telefonabonnenter med en tryckt telefonkatalog. Om katalogen finns i ett centralt dataregister som kan nås av ala via en terminal, kommer innehållet i katalogen alltid att vara uppdaterat och nummerändringar mm kan utföras kontinuerligt. En terminal som enbart används som te|efonkatalog är slöseri med resurser. Det insåg det franska televerket från början. Den elektroniska telefonkatalogen var emellertid ett utmärkt argument då idén såldes åt myndigheterna. Eftersom systemet betrakades som allmännyttigt, fick man tillräckliga anslag för utbyggnaden.
Nu startade en kedjereaktion. Teletelsystemet byggdes ut och antalet abonnenter ökade lavinartat. I och med detta blev det intressant för en mängd företag att erbjuda olika tjänster via teletel. När utbudet på
En finländsk motsvarighet till den franska minitel är Saloras videotexterminal.
2 tjänster av olika slag ökade, blev självfallet abonnenterna mer och mer intresserade av att anväbnda terminalen, som för övrigt kallas Minitel. Vilket i sin tur lockade flera företag att erbjuda sina tjänster osv. Utvecklingen går idag framåt med en fart som ingen ens i sin vildaste fantasi hade kunnat föreställa sig då systemet startade. Idag ökar antalet anslutna Minitelterminaler med bortåt 100 000 exemplar per månad. Vid slutet av år 1985 var antalet anslutningar redan uppe 11,3 miljoner. Detta mot bakgrund av att det hela startade på allvar först år 1982. Utgångsläget var ett par tusen anslutningar.
Man kan dra vissa paralleller till det nordiska NMT-systemet, där utvecklingen också har varit så snabb att televerken knappt har hunnit med i svängarna. I Frankrike har televerket fullt upp med att bygga ut nätet så att det ska klara av alla användare.
Förmånligt pris
Från användarens synpunkt sett är systemet mycket angenämt, Man betalar en grundavgift (månadshyra) för sin telefon och Minitel. Sedan betalar man en samtalseller bruksavgift som taxeras enligt brukstid, precis som vid vanliga telefonsamtal. Avgifterna är så moderata att de inte avskräcker någon.
Det finns egentligen tre teletelsystem i Frankrike. T1 och T2 är avsedda för näringslivet och grundbruksavgiften är rätt låg, men däremot betalar användare separat för de tjänster som används. T3, det sk kiosksystemet, är avsett för den stora allmänheten och användaren betalar en viss minuttaxa som är oberoende av de tjänster som används. Idag är taxan 0,75 franc per två minuter. Telefonkatalogen kan dock användas kostnadsfritt de första tre minuterna.
Faktureringen sköts centralt En intressant faktor är faktureringen. Televerket är en institution som specialiserat sig på att fakturera små belopp. Det måste betraktas som otänkbart att alla företag som erbjuder sina tjänster via teletel skulle fakturera varje användare separat. Det skulle med säkerhet resultera i att hela systemet skulle rasa samman på grund av olönsamhet. Nu fakturerar televerket användarna för total användning och ersätter tjänsteproducenterna enligt total användningstid för just deras tjänster och enligt överenskommen taxa.
3/1985 FORUM
Stort utbud
Idag kan en teletelabonnent använda upp till 500 olika teletexttjänster av olika slag. I systemet finns sk sällskapskanaler genom vilka människorna helt anonymt kan tala med varandra om vad som helst. Dessa kanaler är mycket populära. Utöver detta finns ett otal spel och andra telenöjen. Men systemet innehåller självfallet också en hel del nyttotjänster. Exempelvis tågtidtabeller. Bokning av tågbilietter går givetvis för sig via teletel. Teletel innehåller också olika banktjänster, möjligheter att beställa varor och tjänster, prisupplysningar mm. Möjligheterna är oändliga.
För yrkesfolk och företag finns enorma och mycket effektiva datasystem som bland mycket annat kan sköta företagets bokföring och lagerkontroll och andra liknande uppgifter.
Vårt videotex
Nu inställer sig givetvis frågan hur det står till i Finland på detta område. I Finland finns ett motsvarande teletextsystem, Videotex, som drivs av det finska post- och televerket. Det förekommer också olika teletextbolag i anslutning till de lokala telefonbolagen. Vårt videotexsystem är än så länge ett rätt litet system som i huvudsak betjänar näringslivet. Antalet tjänster på videotex är dock rätt stort och det finns ett mångfald olik tjänster i stil med det franska teletel. Videotex kan I själva verket samma saker som teletel och systemet är till sin struktur uppbyggd på praktiskt taget samma sätt som teletel. Systemets kapacitet byggs hela tiden ut allt eftersom televerket tilldelas resurser. Tyvärr är anslagen än så länge rätt blygsamma och endast fem personer är på televerket direkt anknutna till utvecklingen av videotex.
Esa Kerttula, chef för televerkets telematikavdelning, säger att televerket är berett att utveckla videotex till ett liknande system som teletel. Det är emellertid politikerna som beviljar anslagen och hittills har dessa som sagt varit små. Den tekniska beredskapen och kunnandet finns. De inhemska elektroniktillverkarna kan producera terminaler till ett konkurrenskraftigt pris. Den franska minitel kunde köpas eller produceras till ett nettopris på kanske 1500 mark, men på televerket är man inte speciellt intresserad av minitelkonceptet. Salora har utvecklat en betydligt intelligentare terminal och om videotex utvecklas till ett varmanssystem kommer terminalerna av allt att döma att konstrueras enligt det konceptet. Nettopriset uppskattas vid större serier ligga kring 3 000 mark.
Intelligent system
Man behöver emellertid inte skaffa sig en dyr terminal om man vill ansluta sig ti videotex. Det räcker med en TV samt en adapter och ett modem. Det räcker också med en hemdator eller en PC med modem och kommunikationsprogram. Videotex är dessutom intelligent i den meningen att det kan kommunicera med olika slag av terminaler och olika slag av teletextsystem. Via videotex kan man komma in på svenska daavision eller engelska prestel utan prob|em. Avgifterna inom videotex är också tämigen moderata. Anslutningsavgiften för en normal privat användare är idag 120 mark. Månadsavgiften är 18; och bruksavgiften 30 penni per minut plus den egna nätgruppens lokalsamtalsavgift. Videotex kostar lika i heja landet. I priserna ingår idag inte någon utrustning. Den kan man köpa eller hyra separat.
Videotex kan ge den finländska publiken ika mycket som teletel ger i Frankrike. Troigt är dock att vi i Finland mera skulle hålla oss till olika nyttotjänster. Videotex kan betjäna med buss-, tåg- och flygtidtabeller, biljettbokning, regionala och lokala väderrapporter, vägrapporter, evenemang, banktjänster, prisinformation, börskurser — ja, vad som helst egentligen. En ordentlig satsning på information och marknadsföring är vad som nu behövs. När efterfrågan växer kanske politikerna också beviljar de nödvändiga investeringsanslagen som kan göra videotex till en lika god business som tele tel. Christer Ekebom &
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank. . ‘Specialdspositioner i Finlands Bank
Fordringar hos andra banker . .. Checkräkningskrediter .
Lån ov…
Krediter i utländsk valuta
Betalningstörmedling. .
Resultatregleringar, . . .
Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar
I utländsk valuta ….
Resultatregleringar. . . . Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev rrrer enes Övriga omsättningstillgångar —. Investeringstillgångar Masskuldebrev …… Aktler och andelar .. Fastigheter och fasti Aniäggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andslar Fastigheter och fastighetsal Maskiner och inventarier . Övriga anläggningstilligång: med lång verkningstid
För direktionen Jaakko Lassila Simo Kärävä
FÖRUN 2/1986
Månadsbalans den 31 december 1985 Passiva
Främmande kapital
Inhemska skillde 521 743 536,36 1915 735 472, — 301 535 034,88 1423 833 561,03 682 718 868,2 « 25115599 801,13 B 388 134 579,5 1 BBB 245 549,17 850 826 465,9 221 673 214,87
Checkräkningar … Depasitioner
Skulder till Finlands Bank. Skuldertill andra banker Skuldertill staten . …. Debenturelån ….. Betalningsförmedlin Resultatregleringar. Övriga skulder. . .
Utländska skulde + 14 220 928 922,80 lutländsk valuta .
242 998 096,7 301 531 583,34 Debenturelån …
Resultatregleringar.
Fleserveringar ….
Eget kapital Aktiekapital . Resevfönder . ,… Värdereglerlngsfond Dispositionsfond . . Vinst från tidigare år. Räkenskapsårets vi 36 637 012,95 1.899 423 483,89 36 371 839,1 4 138 759 845,55 220 772 185,99 462 176 I12,0 1094 642 894,95 2667 727 179,34 232 136 BB3,2 366 429 292,39 67 428 541 75.91
Depositioner i utländsk valut «+ 3508 156 552,29 + 21283 279 792,76 2081 387 551,30 997 870 957,5 865 485 862,59 4 283 469 306,4 . 22213 695 200,43 763 870 394,43 17730 935 000 — 395 358 570,91 1285 802 340,4 2100 000 000,— 491 571 010,09 532 329 123,0 76 569 264,68 1499 210,22 235 281 402,1 67 426 541 795,91
Ansvarsförbindsiser 23 988 715 700,—
För förvaltningsrådet Aatos Erkko Markku Mannerkosk 23