Toppen passerad, raset ett faktum

av Christian Schönberg Forum 1990-06, sida 10-11, 05.04.1990

Taggar: Teman: Byggbranschen

Byggbransch i motvind

Text: Christian Schönberg

Toppen passerad raset ett faktu 1 edgången i bostadsproduktione är ett obestridligt faktum. I å kommer ännu 65 000 bostäder att färdigställas, av dem 45 000 med hårdvaluta. Men efter det är reduceringen påfallande. Ännu i fjol startade byggandet av 67 000 bostäder medan motsvarande siffra för detta år rasar ned till 51 000 för att ett år senare notera ett bottennapp på 45 000 enheter. Vilket motsvarar den rådande nivån under 80-talets första hälft. Botten under samma årtionde nåddes 1986 och toppen har just passerats.

Trots förseningar i produktionen under fjolåret torde ändå sammanlagt 130 000 bostäder. av dem 90 000 hårdvalutavarianter, bli inflyttningsklara under åren 1989-90. Egnahemshusens andel stannar vid 45 000.

Aravaproduktionen har hållit sig på en stabil årsnivå av 20 000 enheter under hela 80-talet.

Den branta kurvan i nedåtgående riktning har sin förklaring dels i den överhöga prisnivån. som gemene man inte har råd med, och dels att byggarna inte riskerar satsa kapital i bostäder som de sedan inte lyckas avvyttra.

Byggskatten bet endast delvis

Byggskatten har delvis bromsat genomförandet av större projekt i huvudstadsregionen. Men i övriga delar av landet har ingen nedgång av exempelvis affärshusbyggen noterats.

Enligt Finlands byggnadsentrepenörers förbund har andelen affärsbyggen vuxit i förhållande till landets totala byggvolym. En 70 procentig volymökning under 80talet har bokförts. Till största del beroende på en klar ökning inom serviceyrkena, men också tack vare en uppgång inom tjänstemannasektorn. Hårdast har byggskatten drabbat hotell- och andra motsvarande byggen.

Inom industri- och lager- samt jordbruks-, skogsbruks- och fiskerinäringarna noteras endast mindre avvikelser från de senaste årens byggaktiviteter.

Inom industrisektorn prioriterar man allt mer byggen av halltyp. vilkas omfattning mätt i kubikmeter är rätt hög medan penningvärdet för entrepenörerna klart minskat.

En viss överhettning på lagerbyggnadsfronten har noterats vilket har en avkylande effekt på nybyggnadsverksamheten.

Konkurrensen ökar

Under den rådande högkonjunkturen har byggfirmorna på nytt kunnat fylla sin 6/1990 FORUN skattekistor vilka tömdes i medlet av 80talet. Men nu står man åter inför stora problem som dikteras av den höga räntenivån i kombination med den i kraft varande byggskatten. Vilken när den slopas, igen skapar arbetstillfällen av acceptabla mått.

Konkurrensen inom byggsektorn kommer att öka rätt kraftigt vilket i sin tur betyder att en stor del av de mindre nykomlingarna kommer att försvinna från marknaden. En tredjedel av dagens 13 000 entrepenörer hör till den grupp som trädde in på marknaden i samband med de goda åren i slutet av 80-talet.

Enligt en undersökning gjord av pol mag Osmo J Mellin hos Finlands byggnadsentrepenörers förbund går för närvarande över 400 företag per år i konkurs inom byggbranschen medan takten i början av 80-talet var 150/200 per år och endast 100 på årsnivå ett decennium tidigare.

De större företagen ser ut att klara sig medan de mindre med arbetsstyrkor under 20 personer ligger i toppen av konkurslistorna.

Fyra stora dominerar

Det stora antalet mindre byggföretag till trots dominerar fyra stora byggkoncerner marknaden i Finland. De fyras andelar, beroende på beräkningsgrunderna, uppgår till 33—40 procent. Bland alla västeuropeiska länder är det endast i Sverige entrepenörmarknaden har en högre koncentrationsgrad. De övriga ländernas motsvarande procentsiffra ligger i trakten av 10.

På svenskt håll räknar man klart med kommande gemensamma nordiska fusioner inom byggsektorn. En av de stor svenska koncernerna NCC håller till och med för troligt att en större nordiskt blockbildning inom byggnäringen kommer att skapas.

NCC och Sveriges andra byggjätte Skanska visar upp vinstsiffror för år 1989 på 855 miljoner respektive 2 miljarder svenska kronor.

Hotbilder från östern

Finland kastar liksom andra nordiska länder sina ögon på den kommande gemensamma byggmarknaden inom EG. I form av företagsköp eller genom investeringar i fastighetsbranschen. Sverige ligger som vanligt steget före när det gäller att svara snabbt på nya utmaningar.

Landets etableringar i EG-huvudstaden Bryssel ävensom intrånget på den nyöppnade östeuropeiska marknaden är av anmärkningsvärd storleksordning.

Hotbilden för kommande etableringar inom EG tonar inte upp från normalt håll. Våra byggföretag kommer däremot att få kämpa hårt mot japanska, koreanska och amerikanska byggjättar, som kastar sina begärliga blickar på den nya stormakten EG:s domäner.

Enligt bergsrådet Harri Hintikka hos Polar är och kommer väl möjligheterna att i fysisk bemärkelse föra upp byggnader i utlandet vara mycket begränsade.

— Byggandet är lokal business medan däremot ägandet och investeringarna internationaliseras.

Exempelvis i Västeuropa utförs byggande endast till 5 procent av västeuropeiska entrepenörgrannar.

Vårt lands utlandsfakturering låg ännu i början av 80- talet på en nivå av 5 miljar der mk vilken sedermera sjönk markant till 2,5 miljarder år 1988 och beräknas gå ned till blygsamma 1,5 miljarder år 1991.

80 procent av utlandsverksamheten har varit koncentrerad till vårt östra grannland, knappt 10 procent till Europa. År 1995 räknar man med att endast 50 procent av vår byggexport går till Sovjet medan man i stället hoppas på en 20 procentig andel i Europa breddat med 10 procentiga andelar i USA, Fjärran Östern och Afrika.

Priser och kostnader går skilda vägar

Realpriserna på bostäder i huvudstadsregionen har under 80-talet stigit med nära 80 procent. Stegringen kan inte helt förklaras med den stigande kostnadsnivån. Enligt en undersökning utförd av Tampereen teknillinen korkeakoulu har realpriserna enligt byggnadsindex inom byggnads sjunkit med över 5 procent under det senaste decenniet. Däremot pekar andra källor på en kostnadsökning av 15—30 procent vilket gör att det officiella byggnadsindexets tillförlitlighet har satts på spel.

Prisnivån i Finland hör till de högsta i världen, till en del beroende på en övervärdering av den finska marken. Vilket i sin tur kan kopplas till underskottet i bytesbalansen.

Finland kan även ståta med en av de högsta byggkostnadsstrukturerna i världen. Ett förhållande som kontinuerligt försämrats. Förutom höga tomtpriser bidrar de allt dyrare betongelementen till den negativa prisbilden. LJ

FÖRUN, 6/1990

Onninen Oy bygger in livskvalitet i det finländska samhället. Med den teknik som Onninen levererar skapas boendetrivsel i hemmen och fungerande lösningar på arbetsplatserna. Förutsättningar för hobbyverksamhet och studier, förutsättningar för ett modernt och mångsidigt liv.

MA onninen ÄRME + VATTEN « LUFT » EL MATERIALHANTERIN kan - betjänar : nära dig Mätlinjen 1, 01260 VAND (90) 875 5 1