Transaktionsskatter är inte en bra idé
av Henrik Palmén Forum 2012-10, sida 27, 25.10.2012
Taggar: Teman: beskattning
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2812
Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.
Transaktionsskatter är inte en bra idé
De självklaraste problemen med införande av en så kallad transaktionsskatt på kortvariga finansiella transaktioner är välkända: på en global finansmarknad kan man göra sina transaktioner på många marknadsplatser. Vi vet att bland annat Stockholm och London inte kommer att införa skatten, Vi känner till hur det gick på 1980-talet med ”valpskatten” i Sverige (beskatta de arroganta finansvalparna). I en mycket mindre global och teknologiskt avancerad miljö än dagens försvann i praktiken hela skattebasen! Och inte nog med det. Även arbetsplatserna förflyttas! Det torde vara lätt att uppskatta hur många arbetstillfällen som skulle förloras. Med säkerhet skapar skatten inga nya.
Men detta är bara en del av problemen med skaten, Transaktionsskatten har marknadsförts som ett sätt att minska på överdriven risktagning med spekulativa finanstransaktioner. Problemet är bara det att en väldigt stor del av dessa snabba transakioner faktiskt handlar om riskhantering och INTE om spekulation! För att bankerna ska kunna hål a riskerna LÅGA måste de dagligen gå in och ut ur en otrolig massa finanspositioner. Även skötseln av den dagliga likviditetshanteringen med ens rimlig kostnadseffektivitet innebär en stor mängd snabba ransaktioner för bankerna.
Det är omöjligt att separera de spekulativa transaktioner från för såväl kundernas som för banksabiliteten nödvändiga riskreducerande transaktioner. För de nordiska bankernas del är jag mycket förvånad om den ren med samhällets knappa resurser! Det är de relativa priserna på finansmarknaderna — räntor, valutakurser, aktiekurser — som styr vilka länder, städer och företag som får finansiering och till vilket pris. Denna finansiering används till att köpa resurser för att driva såväl publik som privat produktiv verksamhet. Prissättningen av värdepapper och finansieringsformer är det kritiska. De relativa priserna borde motsvara de framtida förväntningarna för de verksamheter som finansieras. Produktion med goda förväntningar blir billigare och mer finansierade än produktion med sämre förväntningar. De produktiva resurserna utnyttjas optimalt.
Nyckeln till en effektiv prissättning av finansiering är spekulation, Genom att förse placerare med tillräckligt mycket information om olika potentiella placeringar, och ge dem goda incitament att bilda sig en god uppfattning om placeringarnas framtida potential, kan vi lita på att de gör sitt bästa för att värdepapprens priser ska återspegla den bästa gissningen om framtiden. De goda incitamenten handlar om möjligheten att bli rik om man har mera rätt än andra, En transaktionsskatt skulle hämma denna viktiga funktion! Men paradoxalt nog skulle den på fundamental analys baserade spekulationen hämmas mycket mindre än den nödvändiga riskhanteringen och likviditetshanteringen, Denna typ av spekulation, på samma sätt som finanstransaktionernas påstådda förvrängande effekt på råvaror (till exempel livsmedelspriser) bygger inte på speciellt kort spekulativa verksamheten skulle utgöra mer än en obetydlig del av alla korta finanstransaktioner,
Ett ytterligare troll i debatten är uppfattningen om att spekulation per definition är farligt och icke önskvärt. Men det är fel. Finansmarknaderna är faktiskt de allra viktigaste marknaderna då det gäller att hushålla effektiv variga positioner. Finansmarkna- De flesta fAinonskrisarhar hand .- . flesta finanskriser har handderna ar faktiskt lat om överdriven skulddriven de allra viktigaste spekulation ilångvarigarealrismarknaderna då ker, så som bostäder, fastighe det gäller att hushålla effektivt med samhällets knappa resurser ter, industriföretag eller länder. Så även denna gång. Dessa problem kan reduceras med riskrteglering och något ökade bidrag till kriskassor. Men inte med skatt på kortvariga finanstransaktioner. mm