Tre utmaningar för redovisningsekonomer
av Kaj Sundqvist Forum 1976-12, sida 39-41, 25.08.1976
Taggar: Teman: redovisning
Tre utmaningar för redovisningsekonomer Inom redovisningsorienterad fackpress är för Exempel på bokslut som är ”inflations tillfället tre nya områden föremål för debatt inflationsredovisning 9 social redovisnin 9 redovisning av mänskliga resurser.
Det börjar bli aktuellt för våra redovisningsekonomer att omsätta de teorier som kommit fram i praktisk handling. Nedan ger ekonlic Kaj Sundqvist en redogörelse för de här tre problemområdena och hänvisningar till litteratur där de mera utförlig behandlas.
INFLATIONSREDOVISNING
Bland de tre problemområdena har inflationsredovisningen = flitigast = varit föremål för debatt och den är också mest utvecklad av de tre.
I Forum nr 8/76 presenterade professor Jägerhorn en del mycket väsentliga synpunkter på problematiken kring inflationsredovisning.
Syftet med inflationsredovisningen är naturligtvis i sista hand att få fram sådan information som icke är påverkad av prisfluktuationerna utan som är jämförbar med tidigare presenterad information och med informationen från andra sektorer. Det säger sig självt att man inte får en korrekt bild av ett företags verksamhet om man inte använder samma måttstock vid de olika mättillfällena. Har man inte en korrekt bild av verksamheten kan man inte heller fatta de riktiga besluten (varken ino tagen en klart bättre förhandlingsposition gentemot staten och arbetstagarorganisationerna.
Den andra orsaken dvs tveksamhet inför valet av omräkningsbas, är delvis befogad. Som professor Jägerhorn konstaterade har expertisen på området inte kunnat enas om någon gemensam rekommendation. Det är främst två skolor som kämpar om ”makten”, de som förespråkar omsättning med hjälp av ett generellt prisindex och de som förespråkar återanskaffningsvärdet (speciella prisindex). Båda sätten har sina fördelar och nackdelar. Det generella prisindexet är lätthanterligt men ger ingen bild av hur en enskild bransch utvecklats. Debatten kring omräkningsbasen tog eld hösten 1975 då Sandilands rapporten!) lades fram och man där gick in för återanskaffningsvärdet. Debatten har pågått främst i tidskrifterna Accountancy och Journal of Accounting.
rensade” hittar man från och med i år hos ett flertal företag i Sverige, t ex Monark, Bofors (prisbelönt som bästa bokslut år 1975). Det är självklart att ett inflationskorrigerat bokslut ännu för en lång tid framåt måste ses som ett komplement till det traditionella bokslutet. Det tar tid innan experterna kan komma överens om ”hur de skall ha det” och innan myndigheterna kan acceptera deras rekommendationer.
För den som närmare önskar bekanta sig med problemen vid själva omräkningsförfarandet hänvisas till tex följande arbeten: Baxter W. T. Accounting values and inflation. McGraw-Hill, London 1975.
Bröms, Jan & Rundfelt, Rolf Inflationsredovisning, ett förslag till prisjusterad årsredovisning. Ekonomiska Sveriges Industriförbund, Stockholm 1974.
Bob Grimsley Practical Accounting for inflation. Gower Press, Essex 1975.
Jägerhorn, Reginald Kan vi beakta inflationen i våra bokslut. Tilintarkastus/Revision, No 2, 1975.
Kirkman, Partick R. A. Accounting under inflationary conditions. George Allen & Unwin. London 1974.
Vancil, Richard F. Inflation accounting the great controversy. Harward Business Review, March-April 1976.
SOCIAL REDOVISNING
Begreppet social redovisning är tillsvidare så pass outvecklat att det inte går att ge någon entydig definition på vad det innebär. År 1967/70 satt en kommitté tillsatt av American Accounting Association och grunnade på frågan. Dess förslag var att man inte skull utredningsrapporter 13.
4 med enbart fysiska fenomen såsom tex färg, tid, längd etc.
Seidler sätter två attribut till begreppet social redovisning Mätningen bör ske ur samhällets synpunkt och mätningen bör riktas in på att mäta förändringar i det ”allmänna välbefinnandet” (general welfare). Om vi ser på ett företag så kan vi resonera på följande sätt: ett företag utnyttjar en viss mängd av de resurser som finns i ett samhälle, samtidigt som det bidrar med att skapa nya resurser för samhället i fråga. Problemet är att försöka bedöma om värdet av det bidrag som skapas är större än värdet av det som förbrukas. Som ett mått på detta duger inte företagets vinst. För det första så beaktas inte vid en normal vinstberäkning alla faktorer som påverkar företagets sociala betydelse och för det andra mäts inte de faktorer som ingår i vinstberäkningen utgående från den betydelse som de har ur en social samhällelig synvinkel. Som exempel kan vi peka på den miljöförstöring som ett företag orsakar — i vissa fall kan den kosta samhället betydligt mera än vad företagets bidrag till samhället är. Å andra sidan kan den forskning eller skolning av arbetskraften som ett företag bedriver vara av mycket stort värde för samhället och den skatt som före Fö li rmånliga
Expert 80 taget betalar borde på den grund vara lägre än normalt. Det finns så vitt författaren känner till inte ännu någon fungerande totalmodell för social redovisning även om man kommit en bit på vägen inom vissa företag tex Volvo, Ford, Avon Rubber m fl. Också när det gäller större projekt har man försökt sig på social redovisning, tex i USA vid utvecklingen av ett transportsystem ”The Northeast Transportation Project”. Även om det inte finns fullständiga och välutvecklade modeller är det ändå skäl för företagen att börja förbereda sig för det som ”komma skall”. Man kan tex börja med att också utåt informera om hur mycket som satsas på olika former för personalutveckling, hur mycket man satsar på miljövård, hur stora utsläpp av olika ämnen i naturen som förekommer, vilken lönespridning man har, hur många arbetsolyckor man har och vad som satsas på arbetsskydd etc.
För den som är intresserad av social accounting finns f ex följande arbeten att tillgå: Gambling, Trevor Social accounting, Allen & Unwin, London, 1974.
Bauer & Fenn The corporate social audit, Rusell Sage Foundation, New York, 1972. Dierkers & Bauer Corporate social accounting, Praeger, New York, 1973.
Parker, L D Social accounting don’t wait for it. The Accountants Magazine, Febr. 1976.
Expert 90 varje p
FORUM 12 - 76
Seidler, Lee J & Lynn L. Seidler Social accounting. Theory Issues and Cases, Melville publishing company, Los Angeles, 1975.
Man har inom vissa kretsar mycket kraftigt fört fram social auditing (social revision), som ett verktyg med vilket man kan sätta tumskruven på företagen. Man har härvid tänkt sig ett fristående organ som skulle genomföra en revidering av företagen för att utröna om de kan tänkas uppfylla i samhället accepterade sociala normer. För att möta detta krav bör företagen vara förberedda.
REDOVISNING AV MÄNSKLIGA RESURSER
Tanken på att man skulle redovisa mänskliga resurser på samma sätt som man redovisar materiella resurser framfördes av Likert i mitten på 1960-talet. Motivet för att ta med de personella resurserna i redovisningen är uppenbart. De är för många företag deras viktigaste tillgång och en ökad information om deras ekonomiska betydelse skulle ge möjlighet att utnyttja dessa resurser på ett mera effektivt sätt.
Pionjärer på området, när det gäller att utveckla konkreta metoder, är några
Expert 9 9
FORUM 12 - 7 forskare från University of Michigan. Deras idé bygger på att man delar upp alla personalutgifter i två kategorier: utgifter som direkt belastar resultatet såsom lön och utgifter som uppfattas som en investering och som aktiveras och avskrivs tex anställnings- och utbildningsutgifter.
En metod som går ut på att man försöker mäta de anställdas återanskaffningsvärden har utvecklats av Flamholtz. Han har prövat sin metod på ett försäkringsbolag. En tredje metod som bygger på alternativkostnadsbegreppet har förts fram av Hekimian och Jones.
En viss kritik har riktats mot de metoder som man lagt fram för att lösa Human Resource Accounting problemet. Bla Roy Lessem menar att det endast är partiella lösningar på ett större socialt problem och att det som bör skapas är ett system för social redovisning, där man inrymmer också Human Resource Accounting.
Också när det gäller Human Resource Accounting borde företagen redan nu inleda verksamheten med att ge mera information om personalen i sina bokslut. Som Olle Wästberg konstaterar i Dagens Nyheter så är det tragiskt att konstatera att tex ”av de 112 största företagen i Sverige så är det år 1974
Expert 97 endast 19 som ger någon form av mera intressanta uppgifter om personalen; sammanlagt ägnar de 112 företagen mera utrymme åt kungens studiebesök än åt sociala upplysningar.”
Den som är intresserad av Human Resource Accounting kan bekanta sig med t.ex. följande arbeten:
Flamholz, Eric Human Resource Accounting, Dickens, USA, 1974.
t-miniräk lånbok - och ficka.
Expert 990
Lev. Baruch & Schwarz Aba On the use of the Economic concept of Human Capital in Financial statements. The Accounting Review 1971.
Birgitta Jönson Lundmark Redovisning av mänskliga resurser — en inventering av pågående forskning. Göteborgs Universitet. Företagsekonomiska Institutionens Rapportserie 46. Göteborg 1975.
Marvin Weiss Human Resource Accounting. Management Accounting. March 1976.
NÅ, VU SKULLE REDOVISA FÖR DE MÄNSKLIGA RESURSERNA OCK SÅ LA VI HONOM DÄR!
För allt fler människor är miniräknaren i d oumbärlig i arbetet eller studierna, Och def är
Avancerad fyrfunktionsräknare utrustac med minne. Minnes Enkel fyrfunktionsräknare med de fyra rundräknesätten.
Fyrfunktionsräknare med 26-automatik och kvadratrotsräkning;
Komplett, minnesutrustad miniräknare för komplicerade räkneupp skapa något begrepp utan i stället modifiera den definition som används för
Mångsidig räknar försedd med upp- klart att et ställs olika krav på räknarna bero eller utanför företaget). ende på SSA UA Expert-miniräknarna
Trots att behovet av inflationsredovis V + . 4 samlingsminne. fi tt mångsidigt urval — fem modeller i lika . > er isni - jaks-tangenter, Få t 908 indikation i grönt med funktionen med 20-automatik, kvad- i gifter. Trigonometriska tal inns I ett mångsidit ning är uppenbart, tvekar företagen. begreppet redovisning. Man gjorde föl & exnert 90 n = i fo-autol om trånga prisklasser. från förmånliga varmansg pp > g lidande decimal, I tecken, naks både M-+ och M a enNpert 979 ratrot, reciproka tal, ww exnert och deras inverterade räknäre till verkligt avancerade ”datorräknare siffror; röd LEDindikation. 9 V batteri IG anskaffas separat).
örpackning av cellplast.
minnestryckknapp. Automatisk konstant, Yo-automatik, glidande decimal , indikation i grön funktioner. Exponentfunktioner, valbar potens, mr, kvadratrot, reciproka tal, ändring av förtecken jande förslag: ”Accounting is the art and/or science of measurement and interpretation of activities and pheno tangenter, glidande decimal, automatisk konstant. Batterier: 3x 1,5 V stavbatterier.
kvadrat, parentestecken, x—y och x—M- registerbyten. Glidande decimal,
Som professor Jägerhorn konstaterade är det tillsvidare endast ett fåtal finländska företag som vågat göra någr för komplicerade räkneuppgifter. Ett bevis på den höga kvalitén är den garanti på två år som beviljas räknarna (den billigaste miniräknaren har dock ett års garanti). Ändå är Expert-mini i iktni. i i i indikation i grönt med byte av XM och X—Y ansatser i den riktningen. Orsakerna kan mena which are essentially of a social 200RS van. 2 åre garanti. SR ev Socken, bättrar Segidier. STO:M = och — | EFTER UOMorSA ÖAR Eker antas vara dels att man är rädd för and economic nature.” Denhär defini- statbaftener : XLSV stav- M+ -tangenter, två Dig säkert om det.
parenteser, gidande decimal, indikation i grönt med 9 tecken. Batterier: 3x 1,5 V stavbatterier.
2års garanti.
tionen har av Lee J Seidler kritiserats som varande för begränsad i det att den utesluter mätningar som är förknippade
Vänd 2 års garanti.
= e effekterna på tex aktiemarknaden och dels att man är tveksam om vilken omräkningsbas man skall använda. Det första är ett obehag som, ifall det överhuvudtaget är relevant, tar död på sig själv i och med att allt flere går in för inflationsredovisning. En öppen inflationsredovisning skulle dock ge före (LJ 2 års garanti. ; d = bj
- Inflation Accounting: Report of the Inflation Accounting Committee, Command Document 6225 (London: Her Majesty’s Stationary Office 1975).
Inflationsråttan gnager på vinsten.