Trend Line lågenergihus österbottniskt trumfkort

av Christian Schönberg Forum 1994-06, sida 09-10, 28.04.1994

rend Lin lågenergihus österbottniskt trumfkort

Christian Schönberg

Lågenergistomme, unikt tätningssystem och en långt automatiserad produktionslinje skapar framtidstro för österbottnis husbyggare.

yresjöhus elementhus pro duktion i Oravais. so nyligen övergått i öster bottnisk ägo har uppmärksammats av YTT — Statens tekniska forskningscentral för sina lågenergistommar. Hemligheten ligger i ett unikt tätningssystem som redan är standard i företagets hela produktion. ”Trend Line” kallar man satsningen som skall påminna marknaden om husbyggnadsföretaget som lever med i samhällsutvecklingen.

— Vi har ju alltid varit ett företag som vill följa med tiden, säger Ralf Wallin som, tillsammans med sin kompanjon Ingmar Berg i det nybildade bolaget. just fått det nya företagsnamnet WB Trend House AB godkänt av registermyndigheterna. Vi vill producera hus so hela tiden lever med i utvecklingen. Det räcker inte enbart med tjocka väggstommar och god isolering — tätningssystemen måste hålla minst lika hög standard. Känslan avläckage eller drag ihuset måste helt enkelt elimineras.

Framtidens koncept kommer att vara tudelat. Dels satsar man på ”skräddarsydda” byggen utgående från beställarens detaljerade behov och beskrivningar och dels räknar företaget med att framgent också kunna leverera modellhus i standardutförande.

— Vi vill faktiskt inte splittra oss på alltför många plan, säger Wallin. En kvalitativ topprodukt — två nischer är lagom.

Omvänt väggkoncept

I normala fall bygger man upp väggkonstruktionerna först och fogar sedan in

Processen i ”Trend Line” konceptet är nästan helt automatiserad. Såväl planering som konstruktionsritningar görs på datorer som i sin tur ser till att själva produktionsapparaten fungerar friktionsfritt. Också brädfodringen (se bild) sker automatiskt. Eftersom noggrannheten ligger på nivån plus/ minus en millimeter för element som t.o.m. kan nå en totallängd på upp till tio meter, använder sig företaget enbart av hyvlat virke.

— Vi har tagit en kalkylerad risk som baserar sig på att dagens lågkonjunktur skall fortgå yfterligare under två år i landet, säger verk ställande direktör Ralf Wallin hos WB Trend House AB i Oravais. Vi känner redan på oss att en konjunkturuppgång för våra lågenergihus inte är alltför avlägsen.

fönstren på de för ändamålet reserverade platserna. I Oravais går man så att säga som ”kärringen mot strömmen” när man utgår från fönsterkonstruktionen med de speciella tätningskrav företaget ställer på sina lågenergielement, och bygger först därefter upp resten av själva stommen. Processen är nästan helt automatiserad och arbetsmiljön långt utvecklad. Arbetare med sågar eller hammare är mer eller mindre portförbjudna vid den 100 meter långa produktionslinjen där också oväsendet och forna tiders dammproblem är som bortblåsta. Företaget använder sig enbart av hyvlat virke eftersom toleranskravet ligger på endast plus/minus en millimeter, trots att man arbetar med sektioner upp tilltio meter i längd. Hemlighete vänd

Myresjö…

fortsättning från föregående sid ligger i långt gående datoriseringsrutiner av såväl husrilningar som produktionsautomatik.

Företaget har en produktionskapacitet på 10-12 färdiga hus per vecka. För närvarande arbetar 35 man i produktionslinjen.

—Vi har kalkylerat med en låg produktionstakt under två år varefter vi räknar med att hemmamarknaden skall vakna till livpå nytt, säger Wallin. Också exportmarknaden börjar öppna sig för oss. Tyskland kommer otvivelaktigt att höra till våra viktigaste marknadsområden. Marknadsföringen har redan inletts och flera orders är på kommande. Förutom att vi kvalitetsmässigt kan mäta oss med vilken konkurrent som helst har vi fördelen att kunna presentera lågenergialternativet som standard i alla våra husmodeller.

Experimenthus minskar energikostnad med 90 2

Till bostadsmäsan i Jakobstad i juli-augusti 1994 uppförs solhuset IEAS som är en del av ett internationellt samarbetsprojekt och går ut på att i praktiken utreda vad som är möjligt i det finländska klimatet med nuvarande teknik eller med metoder som baseras på hittills kända principlösningar. I experimenthuset samlas finländskt toppkunnande i energiteknologi för småhus. Energiavdelningen vid HIM har sedan planeringen av huset inleddes deltagit i finansieringen av undersökningarna. Ett vanligt finländsktsmåhus använder 120-160 kW/h energi per kvadratmeter till uppvärmning, Adderar man till detta energiåtgången för varmvatten och hushålls-el stiger mängden till 160-250 kWh/ kym. I jämförelse med detta är IEAS-huset totala förbrukning endast ca 33 KWh/ kvm.

osa

En framgångshistoria

ABB I Vasa har utveckla elekniska apparater so från Vas skyddsreläcrna som används för skydd och övervakning av elkrafisystem tillhör det absolut senaste inom elektroniken. Av skydds reläcrna går merparten på export till kunder över hela världen.

hör till de mest avancerade i världen. Till exempe 10

Då en del av den behövliga energin produceras med ett solenergisystem behöver endast ca 20 kWh/kvm köpas till huset, vilket utgör en tiondedel av förbrukningen i ett normalt hus.

Inbesparingen av energi bygger dels på minimering av värmespillet genom väggar. golv. tak, fönster och konstruktioner, dels på utnyttjande av gratisenergiformer. I IEAS-huset installeras solelsystem, solsamlare, jordvärmepump, golvuppvärmning med lågtempererad vattencirkulation samt maskinell ventilation med effektiv värmeåtervinning.

Experimenthuset på bostadsmässområdet i Jakobstad byggs upp av väggelement från WB Trend House i Oravais vars energistandardvärden redan i sig ligger under 80 kW. Ett sådant hus med ett konventionellt värmesystem ligger i prisklassen 700 000 mark, medan priset på det nu planerade energihuset stiger till cirka 1,5 Mmk.

Finland på kontrakurs med det övriga Europa

I internationell jämförelse är finländarna storkonsumenter av energi. Och inte nog med det, elförbrukningen i de finländska hushållen ökar fortfarande årligen samtidigt som förbrukningen i Europa är på tillbakagång. Enbart hushållens elförbrukning exklusive uppvärmning kostar i Finland miljarder mark om året.

Avallden energi som produceras i Finland går 40 procent till privathushållen. Till en del ligger förklaringen i landets kalla klimat. men experter anser också au våra konsumtionsvanor absolut bör ses över. Den indirekta förbrukningen, alltså varor och tjänster som vi använder och förbrukar s.a.s privat, uppgår till 56 procent. Återstoden 44 procent är direkt förbrukning som också inkluderar bostadsuppvärmning, personbilstrafik, hushållsel, varmvatten och lyse.

Nödvändigt spara energi

Regeringen godkände i september 1992 ett energisparprogram som tar sikte på effektivare slutanvändning av energin. Målet är att den specifika förbrukningen av energi, alltså den energi som åtgår för en viss produkt eller prestation, fram till år 20035 skall minskas med 10-15 procent från nivån år 1990.

Till stöd för genomförandet av energisparprogrammet grundades Servicecentret för energibesparing MOTIVA till vars uppgifter hör att distribuera information om energisparmetoder, främja introduktionen på marknaden av nya produkter och metoder samt genomföra energinspektion.

Programmet siktar in sig på dimensionera energianvändningen efter de faktiska behoven. Som hjälp används varor, tjänster och teknologi som effektivt utnyttjar energin. De påverkar konsumtionsvanorna, främjar ett rationellt utnyttjande av naturtillgångarna och beaktar hur produktionen och användningen av energi påverkar miljön.

På kort sikt innebär inbesparingen av energj minskade levnadskostnader, på längre sikt påverkar den mest det miljöarv vi lämnar till kommande släktled. &