IT-trender och västerländska grundvärden
11.01.2015_Kaj Arnö reflekterar över IT-trender ur ingenjörens, ekonomens och användarens synvinkel
_
Ibland är det bekvämt med bil. Vissa platser når man enklast med bil, såsom många besiktningsstationer.
Med IT känns det ibland på samma sätt: Ett antal lösningar riktar in sig på behov som IT själv skapat. Utan IT behöver man inte byta lösenord, ladda batterier, OK:a femtielva obskyra licensavtal, eller grubbla om det är oroväckande att bolag och stater får total kontroll över våra kalendrar, kontakter, anteckningar och fotografier. Samtidigt är det föga mening med att föreställa sig en värld utan IT. Men IT ska vara dräng, inte herre.
Syftet med dessa spalter är att reflektera över IT-trender och hur de påverkar oss som ingenjörer, ekonomer och användare. Hur kan vi som ingenjörer tillämpa ny teknik på vårt eget verksamhetsområde? Hur kan vi som ekonomer göra affärer på trenderna? Och hur kan vi som användare, utan att vare sig slösa vår tid eller tumma på våra mänskliga grundrättigheter, glädjas åt sådan ny teknik som bättre än förr möter våra verkliga behov?
Man kan börja resonemanget från tekniken och bana väg mot användningen. Uppifrån ned. Mer minne, större skärmupplösning, högre näthastighet, snabbare datorer, fler kameror, tätare nätverk och alltihop till lägre kostnader. Himlens portar har öppnats, och vi fattiga syndiga användare har tillgång till mer IT-resurser än de som makten haver hade för några få år sedan.
Men makten haver vi ändå inte.
Ja, enskilda personer har mer makt än förr. Via Internet, open source och billigt utvecklade appar har skapandet och därmed makten omfördelats något. Lite mer meritokrati, lite mindre den starkes rätt. Men även i väst är vi väldigt beroende av enskilda stora IT-aktörer.
Don’t be evil, hette det i Googles S-1-prospekt inför börsnoteringen 2004. Tio år senare är etiska frågor inte ett dyft mindre viktiga, men samhällsklimatet speciellt i USA dirigeras av frågor som kretsar mer kring säkerhet, än kring rätt och fel.
Och då kan man fråga sig: vems säkerhet? På den nationella säkerhetens altare verkar folk i anglosaxiska länder vara redo att offra delar av tryckfrihet och yttrandefrihet. Min egen slutsats av att följa med Twitter-taggen #jesuischarlie är att västerländska liberala grundvärden främst skyddas på den europeiska kontinenten, i Frankrike och Tyskland. Men ska IT tjäna ett demokratiskt rättssamhälle måste Voltaire, Montesquieu och Kant tillämpas både på IT-bolagens moraliska kompass och på lagstiftningen inom Internet, immaterialrätt och skydd av individens integritet.
Ta Twitter. Det har funnits lägen då ISIS har fått twittra på, medan dess kritiker stängts av. Här befarar jag en farlig IT-trend: Etiskt godtycke. Ogenomtänkta beslut som beror av USA:s traditionellt-religiösa värderingar. Ja, IT-företag är jämförelsevis mer sekulärt-rationella, men undgår inte att påverkas av en omgivning med fundamentalistiska drag.
Resonemanget om IT-trender kan man också börja från användaren, som anställd och privatperson. Nedifrån upp. Och då kan vi konstatera att datorerna är lika långsamma som alltid förr, eftersom ökad snabbhet och mer minne ätits upp av ständigt synkande och programuppdateringar, större filer, flera pixlar och onödig användning av nätet då traditionella snören skulle duga. Min förhoppning är att kommande spalter ska få Forum-läsaren att sluta slita sig i håret över sin egen förmenta otillräcklighet, och i stället få konkreta uppslag till program, appar, webbsajtar och arbetsmetoder som underlättar det dagliga IT-livet.