Tuffa tag i Sovjetunionen
av Tauno Tiusanen Forum 1985-07, sida 26, 24.04.1985
Taggar: Orter: Sovjetunionen Teman: ekonomi
Tuffa tag i Sovjetunionen
Hårda straff för ekonomiska brott har varit melodin de senaste åren i Sovjetunionen. Målet har varit laglydighet genom avskräckande exempel. Kan den ekonomiska brottsligheten fås i schack på annat sätt — genom att tackla orsakerna till den?
Sovjetunionen har perioden efter Bresj nev präglats av att man i det ekonomisk saneringsprogrammet speciellt poängterat disciplinens betydelse. Kannstöpare i väst har med stor inlevelse spekulerat över huruvida cen store partiledaren Gorbatjov skall visa sig villig att satsa på mera renodlat ekonomiska lockbeten i reformerandet av det sovjetiska samhället — med andra ord pröva vilken verkan en morot har jämfört med käppen, som nu dominerat.
Under de senaste åren har man i Sovjetunionen inte ens dragit sig för att tillgripa dödsdomar, den strängaste strafformen, Massmedia rapporterar i allmänhet inte om enskilda brott på det sätt som är brukligt i väst. Några uppseendeväckande fall, som lett till dödsdornar, har getts offentlighet i den sovjetiska pressen. Avsikten har av allt att döma varit att varna medborgarna för de grava följderna av lagbrot ”Luft” i leveranser
Partitidningen Pravda rapporterade 3.7. 1984 om bomullsaffärer i delstaten Turkmenistan. Ata Asjirov, chef för bomullsfabriken “50 år i Sovjetunionen”, och Sahatnasar Pirijev, ledare för bomullskolchosen ”Thalmann”, hade förfalskat rapporter i uppsått att själva dra fördel därav. Man hade packat ”luft” i bomullsleveranserna, varvid fabrikens utbetalningar till odlarna uppgick till över en miljon rubel mera än värdet av de faktiska leveranserna. Av intäkterna från brottet fick fabrikschef Asjirov som mutor 150 000 rubel i egen ficka, medan resten fördelades mellan kolchosledarna.
Pravda-artikeln ger fulla poäng åt den hårda, men rättvisa dom Asjirov fick — som inte kunde överklagas. Domen verkställdes omedelbart: döden sonade den skada som förorsakats staten. De övriga inblandade klarade sig med fängelsedomar på 10—15 år.
Då Jurij Sokolov, chef för livsmedelskedjan Gastronom i Moskva, dömdes till döden för fortsatt mottagande av mutor, gav publiken i rättssalen — enligt regeringsorgane 2 lzvestiia — ljudligt uttryck för sitt bifall (2.81984). Sokolov och hans medhjälparnät hade uppburit ”tionden” av kunder, som önskade friktionsfria leveranser trots det knappa utbudet på livsmedel. Enligt artikeln hade Sokolov och hans kumpaner på detta sätt stulit nära en och en halv miljon rubel av medborgarna. Skribenten konstaterade, att den dömdes nådeansökan avslogs, och att domen verkställdes.
Jämställdhet i rättssalen
Inte heller kvinnliga ekonomiska brottslingar har undgått dödsstraff under de senaste årens hårda rättspraxis. Tidningen Sovjetskaja Rossija (26.4.1984) rapporterar om ett fall där V Borodkina, chef för en restaurangkedja inom Krasnodarsk-regionen, stod åtalad för bedrägeri och mottagande av mutor. Restaurantören, som var känd under namnet Järn-Bella, hade under tio års tid utökat sina inkomster med drygt en halv miljon rubel, genom att bedra de organisationer som svarade för varuleveranserna. För att sopa igen spåren, hade den tuffa damen mutat traktens myndigheter med över 40 000 rubel. Också vid denna rättegång uppges den närvarande publiken ha gett sitt spontana bifall då domen lästes.
Ibland rapporterar den sovjetiska pressen också om vanliga brottslingar, vilkas brott leder till dödsdomar. Ett ungt par hade specialiserat sig på stölder som begicks i samband med föregivna intervjuer, som brottslingarna — som sade sig vara studeranden — uppgav sig utföra för att insamla material om medborgarnas hjältedåd I kriget och på arbetsplatser. lzvestija skildrade 21.9.1984 hur fallet under en av dessa Intervjuer slutade med mord på två människor, vilket ledee till dödsdom för den ena åklagade, 26-åriga Gennadi Kalinin.
Unga dödsdömda
Enligt den sovjetiska pressen har ungdemar som ägnar sig åt rånanfail, supande och asocialt beteende ingen plats i det sovjetiska samhället. Tidningen Zaja Vostok refererar (15.81984) en rättegång i Grusien, och konstaterar att den åklagade rånaren och mördaren, Iengis Bandseladse fått vad han förtjänade, då han dömdes till döden. Enligt tidningen skulle ingen dom ha kunnat sona hans dåd.
Fackföreningstidningen 7Trud (9.21984) rapporterar om en 15-årig skolelev, som hittades misshandlad till döds nära Habarovsk. Skyldiga till dådet var ett gäng ungdomar, som länge terroriserat trakten. Gänget ställdes till svars för sina handlingar, och fyra av dem dömdes till döden Tidningen uttrycker sin förvåning över att den tortyr offret utsattes för och det oväsen och de skrik detta förorsakade, inte alarmerade grannarna. Ingenting kan få medborgarna att på kvällarna lämna sin plats framför tv-rutan, inte ens om det skulle gälla människoliv, skriver tidningens redaktör.
Statens intressen
I samband med artiklar om ekonomiska brott som lett till dödsdornar har tidningarna framhållit, att egendom som förskaffats genom kriminella handlingar, återbördats till staten. På detta sätt strävar pressen till att ge läsarna en bild av att samhället idag effektivt bevakar de gemensamma intressena, då det är fråga om statlig egendom.
Bakgrunden till den ekonomiska brottsligheten är givetvis den relativa knappheten på marknaderna — den lockar till olagligheter. I väst kommenterades rätt vidlyftigt fallet med chefen för Gastronom-kedjan: bakgrunden till dennes oegentligheter hade varit kundernas önskan ati säkra den egna livsmedelsservicen beträffande sådana produkter, där tillgången tydligen inte alltid är problemfri utan tillgripande av mutsystem. Man kan utgå från, att ett ökat varuutbud skulle minimera frestelsen att på distributionsnivå missbruka tjänsteställning. Då det gäller frågor kring detta tema, fäster man ofta uppmärksamhet vid den allmänna låga lönenivån inom servicesektorn — försäljningspersonalen har svårt att motstå frestelsen att utöka sina inkomster genom att ta emot ynnestbevis från kunderna.
Utbudet nyckelfrågan?
Då man försöker prognosticera utvecklingen av de ekonomiska reformerna i Sovjetunionen under den nya partiledaren Gorbatjov — en period som på grund av hans ålder kan bli lång — är det givetvis möjligt, att tyngdpunkten verkligen förskjuts mot ekonomiska lockbeten. Då förändras också orsakssammanhangen bakom brott: spekulationer som bygger på det knappa varuutbudet blir inte lika lockande eller profitabla som de varit de senaste åren. En ändring i marknadsläget kräver dock tid, och man kan knappast emotse omedelbara genomgripande förändringar. Därför kommer den hårda disciplinära linjen, som de senaste åren gjort sig gällande bl a genom antalet dödsstraff, säkerligen inte att förlora sin betydelse. Tauno Tiusane 711985 F RUN