Tung bomull

Taggar: Orter: Tammerfors

TAMMERFORS SPECIAL

Tung bomull

På besök i Finlaysons fabrik i Tammerfors: fragment från MarjaLeena Mikkolas bok ”Raskas puuvilla” tränger sig på. Tung bomull.

Går man genom vävsalen med påtagna hörlurar är ljudet mycket starkt. Avlägsnar man lurarna är det starkare än i någon tung metallverkstad jag besökt.

wyÖ» Dunket från hundratals vävstolar är bokstavligen en skakande upplevelse, Taket har höjts, ventilationen förefaller god, belysningen utmärkt — men ljudet har man inte lyckats bemästra. Det fortplantar sig via golvet, det dånar och vibrerar, Försöker man sätta ljudisolerande tassar på maskinerna, så börjar de röra på sig.

Ganska få kvinnor rör sig i vävsalen. De förberedande arbetsskedena har man lyckats föra ut i särskilda utrymmen.

Fönstren i fabriken är målade för att stänga ute solljuset, annars vore värmen olidlig. I själva verket är det inte så mycket värmen som gör att det känns varmt som luftfuktigheten. Den hålls kring 65—70 procent för bomullsfibrernas skull.

Lukterna trängs med varandra under rundvandringen. Bomullen har en sötaktig lukt, diolenet luktar hölada. Mängder med kemikalier hanteras i de olika processerna. Lut används vid merceriseringen, den gör tyget halt, blankt, lättare att färga. Tyget dras genom en lutlösning som strävar att kraftigt krympa det. Men samtidigt spänns tyget och krympningen motverkas, vilket får de krokiga kantiga fibrerna att bli raka, uppsvällda och runda, och sträckas i en och samma riktning. Procedurerna är många, färgning, blekning, skrynkelfribehandling mm, och mellan varje skede tvättas och torkas tygerna.

I taket löper enorma lufttrummor. Luften cirkulerar och rengörs mellan verserna. En tjock vitgrå vilt veckar sig ut från lufttrummorna ned i uppsamlingslådor. Det är textilfibrerna från den renade luften.

18

Mellan de hundraåriga fabriksbyggnaderna löper underjordiska gängar, ”metron” kallas de på fabriken. De underlättar de interna transporterna på fabriksområdet. ”Metron” kan hållas fri från snö och halka.

Vi kommer ut från bullret och värmen, en nypa frisk luft, och så dyker vi in i en annan byggnad, och går in i en stor sal. Kontrasten kunde inte vara större, Här är alldeles tyst, högtidligt, nästan som i en kyrka. En cigarrettstump ser ångestfull ut på det rena golvet.

Detta är Finlaysons museum. Två ångmaskiner av otroliga dimensioner dominerar, Europas största, på sammanlagt 1600 hästkrafter. De driver ett enormt hjul med åtta meters diameter som i sin tur en gång överförde kraften till fabrikens maskiner. Ängpannorna fick namn efter dåvarande fabrikörens döttrar, de heter Marie (den tjockare) och Helene.

Det började 1838 med skotten James Finlayson. En tavla visar att firman Finlayson avtäckte en minnessten över honom i Skottland då företaget fyllde 150 år.

Skottens maka Margarethe grundade Finlands första barnhem. I ett före detta spritbränneri.

Vi ser en uppmaning från 1903: vägra samarbeta med onykter person!

Där står två gamla sidoskyltar från Finlaysons egen likvagn. Där finns en enormt tjock bok med samtliga tygprover från fabrikens

Stig H Häst produktion. Det första var ett segeltyg. Och så Skatten. En av Thomas

Alva Edison egenhändigt byggd dynamo. Hans tjugufjärde. Finlaysons fabrik var den femte plats i Europa där det elektriska ljuset tändes. Det var år 1881. Före hann man endast i Strasbourg, Paris, Milano och London. De äldsta glödlamporna hänger i museet till beskådande.

Månget museum skulle skatta sig lyckligt att få äga Edisons dynamo, berättar stolt magister Atte Koskinen, Forums ciceron.

Textilindustrin har alltså vördnadsvärda traditioner i Finland. Men det är en tung industri, om också på ett annat sätt än metallen, tung för arbetarna och tung för företagsledringen.

Finlayson har haft tre förlustår i följd. Det fjärde verkar oundvikligt. Flera års förändringsprocess förestår. Delvis måste kapaciteten inskränkas, delvis ska ny komma i stället. Uppsägningar är oundvikliga.

Det blir skifte i toppen. Nuvarande verkställande direktören bergsrådet Stig H Hästö blir styrelseordförande på heltid, och i hans ställe träder nuvarande VVD Reijo Selin i september. Hästö har meddelat att det blir hans heltidsjobb att analysera situationen och leda företaget in i nya banor. Vilka de än blir, kommer förändringarna delvis att bli smärtsamma.

Tung bomull, tänker jag, och avundas honom inte. (MM

Reijo Selin

FORUM 8/78