Tvåtakts förbränningsmotor utan ventiler och roterande delar
av Bjarne Nyman Forum 1982-09, sida 21-22, 19.05.1982
Nyhet i Hannover:
Tvåtakts förbränningsmotor utan ventiler och roterande delar
NTA ögon?
STELZER MOTOR,
Stelzer-motorn väckte stor uppmärksamhet på Hannover-mässan.
En förbränningsmotor bestående av åtta delar, av vilka endast en är rörlig? — Är det möjligt? Javisst. På mässan i Hannover presenterades en sådan motor.
Den sk Stetzer-motorn är en tvåtaktsmaskin med en trappstegskolv som fritt kan röra sig av och an. Verkningsgraden hos motorn är — enligt tillverkarna — 25-30 procent högre än hos en vanlig förbränningsmotor, på samma gång som vikten är betydligt lägre. Effektutbytet per kg motormassa blir hela 12 kW/kg! vän deklarationen från inkomsten. Med sin skatteprocent på 70 slipper han alltså betala 70 procent av 20.000 = 14.000 mark som han sparar i skatt. Han betalar i realiteten alltså 14.000 mindre = 6.000 mark i ränta för sitt lån. Med en inflation på 12 procent reduceras skuldbördan reellt med 12 procent medan han faktiskt endast har betalat 6.
Summa god affär, som inte blir sämre om han använder de upplånade pengarna till köp av fastighet, en vara som i åratal har ökat i pris snabbare än inflationstempot. Han har alltså hämtat sig en helt obeskattad kapitalvinst.
Dummare är inte den av naturen affärsbegåvade dansken än att han förstår — och utnyttjar — detta system. Den som har förstått det och utnyttjat det allra mest och bäst är väl nog den allomkända Glistrup, som lyckades få ner en miljoninkomst till noll tack vare långa rader av subtraherade räntor. Att lånen var fiktiva (vilket gjorde transaktionerna snuskiga) hör inte hit! Systemet ändras inte av det. Ekonomer har räknat ut att skattebetalarna i Danmark genomsnittligen kan subtrahera 15 procent av sin bruttoinkomst i form av räntor. Inte
Forum 9/8 bara luras staten på dessa skattepengar. Samtidigt har systemet en absolut inte önskad slagsida. Det gynnar de högsta inkomsttagarna mest eftersom det är de som subtraherar summor som skulle ha beskattats mest.
Avdragsrätten ska bort, säger regeringen nu. Den har sagt det länge men konsekvent mött motstånd från de många som har skuldsatt sig upp till öronen i medvetandet att de tjänar på det form av billigare skatt. Hela räntematematiken ska in i ett system utanför det övriga skattesystemet: medborgarna ska en för alla och alla för en ha samma rätt till en fastslagen skattereduktion på 40 procent av ränteutbetalningssumman. De fördelar som har tillfallit storinkomsttagarna (som har kunnat tjäna upp till 70 procent) försvinner därmed, vilket just är meningen. Samma 40 pocent ska enligt regeringens förslag påläggas som skatt på i dag obeskattade ränteinkomster till institutioner såsom pensionsbolag och liknande som i dag enligt regeringens beräkningar på det viset håvar in mellan 12 och 15 miljarder mark. De pengar som finansministern därmed tjänar ska betala flyttningen uppåt av progressionsgränserna. Bruttoinkomster på 100.000 mark som dag ska av med 47 procent slipper därefter med 40, som skall gälla som en och samma procent från det skattefria beloppet till nämnda 100.000.
Effekten blir att folk återfår lusten ett extraknäcka. Den har länge varit nerfrusen eftersom lejonparten av marginalförtjänsten har försvunnit direkt i finansministerns kassaskrin. Reformen kommer att sätta punkt för den osunda spekulationsbetonade låntagningen och verka sanerande utmed hela linjen. Danskarna kommer att nödgas avstå från att tillfredsställa en stor del av den i dag kreditfinansierade efterfrågan — gärna kommer de inte att göra det, men går reformen igenom så blir de tvungna.
Hinderfritt och glatt kommer det ingalunda att gå. Att verkningarna ä sunda inser både regeringspartiets väljare och de borgerliga. men på bägge hållen sitter tusentals — ja tiotusentals — familjer i bostäder som är lånebelastade till takåsen. De har klarat ekonomin uteslutande tack vare ränteavdragsrätten. undantag och övergångsperioder blir nödvändiga och slagsmålet om ränteavdragen, som nationen närmast betraktar som en människorätt, blir hårt.
Sigyn Aleniu 21
Frank Stelzer, 47 år.
Motorn består av åtta delar, av vilka endast den s trappstegskolven är rörlig.
j råtränd komprimerad blandning
Färsk bladning
Oföbränd komprimerad blandning
Avgasare
Principskiss över hur Stelzer-motorn fungerar. Trappstegskolven arbetar i tre kamrar och åstadkommer insugning, kompression, förbränning och utblåsning vid bägge ändarna. Gastrycket motverkar den oscillerande massans ”out-of-balance”-effekt och motorn vibrera följaktligen oväntat litet.
Tvåtakts förbränningsmotor…
e I teknisk bemärkelse är den sk Stelzer-motorn mycket enkel. Uppfin naren — ingenjör Frank Stelzer i Frankfurt — har konstruerat ett slutet tvåkammarsystem, i vilket förbrän ningstrycket från endera kammaren tvingar en trappstegskolv att röra sig. Förbränningen sker turvist i de båda kamrarna. Trappstegskolven rör sig som en följd av detta av och an mellan två kuddar av komprimerad gas.
Trappstegskolven kan fås att passera en (eller båda) av ändväggarna i motorn. Detta gör det möjligt att koppla tex en pump eller en kompressor direkt till kolven utan tilläggsutrustning.
Låg friktion Friktionen i motorn är låg, beroende p att det finns endast en rörlig del — den “friflygande” trappstegskolven. Denn 2 är inte heller belastad — varken radiellt eller axiellt.
Motortemperaturen är så pass låg som 809C, vilket också bidrar till att göra friktionen i det närmaste försumbar. Den låga friktionen förväntas påverka livslängden hos motorn radikalt. Tillverkaren tror att livslängden hos Stelzer-motorn kan vara dubbelt så lång som hos en konventionell förbränningsmotor.
Bränsleåtgången i motorn är mindre än 150 g/kWh, vilket betyder att verkningsgraden hos motorn är 25—30 procent högre än hos dieselmotorer med samma effekt. Bränsleinsprutningen sker via en lågtrycksförgasare, och en mängd olika alternativa bränslen kan användas: metanol, etanol, blandningar av petroleum och metanol, dieselolja os v.
Den minsta Stelzer-motorn som hittills har konstruerats har längden 300 mm och höjden och bredden 100 mm.
En motor av denna storlek producerar 20—25 kW vid ett svängningstal på 5000 min”. Denna effekt är tillräcklig för värmepumpar och många andra relativt små pumpar.
Stelzer-motorns finurliga och enkla konstruktion gör den intressant på många områden där man tidigare inte kunde tänka sig att använda en förbränningsmotor.
Kompressorrevolution
Licensavtal har aktuliserats av de ledande tillverkarna av pumpar, generatorer och kompressorer Det som speciellt intresserar dessa företag är de nya produktionsutsikterna. Fram till dags dato har alla tillverkare av pumpar, generatorer och kompressorer varit tvungna att installera en separat motor i sina produkter. Denna situation förändras i och med Stelzermotorn.
Det är säledes möjligt att något av en revolution kommer att hända på pump-, generator- och kompressormarknaden. Tillverkarna har nu en möjlighet att göra motorer som är pumpar, motorer som är kompressorer och motorer som är generatorer.
Stelzer-motorns kompressionseffekt är oberoende av motorns storlek och beror endast av kolvkonstruktionen, svängningshastigheten och den variabla kolvslaglängden.
Då Stelzer-motorns alla egenskaper beaktas ser det ut som om den vore predestinerad för användning i mobila kompressorer — bullernivån är låg och den kräver mycket mindre utrymme än vanliga motorer. Man kan — enligt konstruktören — vänta sig att storleken hos en kompressor med Stelzermotor är ca hälften av storleken hos dagens kompressorer.
I fartyg och pråmar?
Trappstegskolven kan också fungera som en generator. Prototypen, vars storlek är 800 mm x 200 mm x 200 mm (1500 cm?), genererar 74 kW elektrisk effekt vid 6 000 svängningar per minut.
Stelzer-motorer har också konstruerats för effekter upp till 750 KW (över 1.000 hk). Vikten och storleken hos en sådan motor är betydligt lägre än hos dieselmotorer med samma effekt. Vikten och storleken gör motorn lämplig för tex mindre fartyg och pråmar. I en dylik tillämpning kan motorn användas till att åstadkomma en vatten-jet maskin.
Det är givetvis också möjligt att installera motorn i bilar.
Bjarne Nyman
Forum 9/82