Tvillingbröderna som leder KWH: ”Asienkrisen ger även möjligheter”

av Peter Ehrström Forum 1998-01, sida 40-43, 29.01.1998

Taggar: Teman: företag

Tvillingbröderna som leder KWH “Asienkrisen ger även öjligheter”

ETT FAMILJEBOLAG SKALL INTE BARA ÄGAS UTAN ÄVEN LEDAS AV FAMILJEN, ANSER HENRIK OCH PETER HÖGLUND VID KWH.

ett ombonat kontorshus på ett övrigt vinterkallt och snöig industriområde i Vasa möter

Forum två tvillingar med et gemensamt mål: att lotsa familjeföretaget in i framtiden.

Det är inget småföretag vi besöker utan KWH-koncernen, ett av regionens största bolag med en omsättning på 1,6 mrd mk och cirka 1 730 anställda. Tvillingarna, Peter och Henrik Höglund, är inte heller några noviser i näringslivet. Henrik har 23 år bakom sig som koncernchef efter att ha tillträtt som endast 25-åring (!) 1975. Vid årsskiftet Övergick han till posten som arbetande styrelseordförande. Brodern Peter har en brokigare bakgrund inom koncernen, först som skogschef och sedun som VD för (i ordningsföljd) Monäs Frys, Litoset, KWH invest och KWH Plast. Sedan nyåret basar han för hela koncernen från KWH:s lokaliteter i Vasa medan Henrik Höglund leder styrelsearbetet från moderbolagets kontor i Oravais. Det är delvis ombytta roller, tidigare har Peter Höglund skött styrelseklubban vid sidan om sitt jobb som VD för KWH Plast.

“Jag behöver inte längre stå för förändringskraften. Jag kan se på verksamheten och tänka på framtida behov med en annan distans medan det blir Peters roll att genomföra planerna”, säger en uppenbart nöjd Henrik.

Han trappar delvis ner av hälsoskäl och ser sig inte längre som rätt man med rätt motivation och ambition att operativt leda företaget in i framtiden.

”Vi lever i en de stora förändringarnas tid här och det ställs stora krav på anpassning av KWH. Framtiden medför också hårda krav på koncernchefen att syssla med saneringar och ekonomiska kriser”, säger han och får medhåll av Peter ”Om tio år ser nog inte KWH ut som i dag. För tillfället pågår en högkonjunktur som man sällan sett och det finns inga tecken på att resultate e 2 ö 5 “The Dynamic Duo’i finländsk tappning: koncernebef Peter Höglund med styrelseordförande Henrik i bakgrunden.

går neråt i år eller nästa år. men förr eller senare kommer vi in i nya lågkonjunkturer”.

En försmak på det är finanskrisen i Asien. Den har kraftigt påverkat även divisionen KWH Pipes resultat och dess omedelbara effekt beskrivs som stor. KWH är mycket aktiva i Asien och KWH Pipe har ett dotterbolag, Wiik & Höglund Public Company Ltd. börslistat i Thailand. Ändå är bröderna Höglund inte oroade.

”Alla stora kriser ger också möjligheter. De öppnar en ekonomi på ett nytt sätt” anser Peter och Henrik håller med ”På lång sikt stärker detta vår ställning i Asien”, tror han.

På kortare sikt medför ändå krisen i Asien tillfälliga förluster på 20 Mmk för KWH. Då inbegrips även orealiserade föluster, varför Henrik beräknar att slutsiffran sannolikt stannar kring mindre än hälften, dvs. cirka 10 Mmk. Förlusterna är av typen valutakurseffekter samt effekter av att resultatet från dotterbolaget omräknas till finska mark i koncernresultatet.

“På den operativa verksamheten har vi däremot inte märkt någon nedgång, varken i priser eller order”, säger han.

Varför är ni börslistade i Thailand ”Det finns egentligen tre huvudorsaker, Dels ville vi verkligen komma in på den thailindska marknaden och hemortsrätt gör detta lättare, dels på grund av de politiska och ekonomiska risker som finns i landet och dels därför att vi ville använda Thailand som bas för vår expansion i Asien och kunna skaffa resurserna lokalt”.

KWH-koncernen äger 60 procent av dotterbolaget i Thailand. Henrik på pekar att dotterbolagets aktiekurs har sjunkit betydligt mindre än börskurserna i medeltal, men att bolagets värde ändå är mindre än en tredjedel jämfört med ett år sedan. Nu är börsvärdet kring 35 Mmk jämfört med 160 Mmk då.

”Detta påverkar indirekt värdet på KWH-koncernen i motsvarande grad. Egentligen kunde vi köpa upp resten av aktierna ou när de är så fruktansvärt billiga men det är kanske ingen vits ändå. Och vi har inte för avsikt att sälja. Vi vill ha ett börsnoterat bolag i Thailand?”

Bra år 199 1998 beräknas ändå bli ett mycket bra År för koncernen, som idag består av fyra självständiga dotterkoncerner: KWH Pipe (som producerar plaströrsystem i Finland och utomlands), KWH Mirka (som tillverkar slipmaterial), KWH Plast (som producerar folier för kontorsmaterial och förpackningar) samt KWH Invest (som sysslar med fastighetsförädling och aktieinnehav). Bolagets nuvarande struktur fastslogs 1990.

Henrik ser mycket goda utsikter för Mirka, Plast och Invest under de närmaste åren. Den största divisionen Pipe har däremot gått sämre än väntat på grund av utvecklingen i Asien. Pipe är den enda dotterkoncernen med pro FORUM NR I/98

Tvillingarna Peter (t.v.) och Henrik Höglund basar för Österbottens största familjeföretag. Traditionerna från avporträtterade Edvin Wiik (t.v) och fadern Emil Höglund förpliktar.

duktion utomlands, rör kan inte exporteras lönsamt på grund av bl.a. fraktavgifter. Eller för att citera Peter Höglund, ett stort hål kan inte skickas runt världen lönsamt. I dag står utlandet för kring 70 procent av omsättningen och personalen i KWH Pipe.

”Pipe har olika problem som det finns olika sätt att sköta. Exakt hur det gÖrs vet jag inte och vill inte spekulera om. Men vi kommer att genomföra förändringar”, utlovar Henrik.

Bland alternativen finns nedläggningar och försäljning av enheter och olika typer av omstruktureringar.

Vilken typ av problem har KWH Pipe ”Det är helt normala lönsamhetsproblem med låga marknadspriser och stenhård konkurrens och även överkapacitet i vissa fall. Standardrör börjar bli en bulkvara där pris och kostnader är avgörande. Därför skall vi utveckla produkter som inte ingår i bulkproduktkategorin utan är nischprodukter, som lättviktsrör”, säger Henrik och nämner Tyskland, Sverige och USA som länder där, dylika problem uppstått.

Drabbar förändringarna även KWH Pipes verksamhet i Finland ”KWH Pipe i Finland berörs åtmin FORUM NR 1/9 stone inte för tillfället även om marginalerna inte är så höga. Finland har klarat sig bra, framförallt de senaste 23 åren”, konstaterar Henrik.

Han betonar också att de allra flesta av Pipes enheter går mycket bra.

”Det finns alltid problem någonstans när man har många bolag”, säger Peter.

Idealisk lösning

Att ha en tvillingbror som efterträdare och parhäst i företagsledningen är idealiskt, anser Henrik. Och onekligen kompletterar bröderna varandra bra.

UPPÅT SEDAN 1993

Omsättning och vinst efter Mmk — finansiella poster 1990-96

Källa: KWHs årsber.

-90 -91 -92 -93 -94 -95 -96

På frågan hur de skiljer sig ät i fråga om ledarstil och som personer är Henrik fundersam “Skillnaderna är mindre än man skulle tro. Ledarstilen och hur man fungerar med andra beror mycket på vilken roll man spelar. Koncernehefen skall i sista hand skipa rättvisa och skapa beslut i bolaget och jag har därför ibland tvingats agera fast och bestämt. Jag tror nog någon skulle säga att jag varit hård ibland. Min roll har varit den som i första hand skall tänka på hela koncernen och vara neutral. Peter har däremot jobbat direkt i en egen organisation och där har personliga kontakter en helt annan betydelse. Där ingår det att vara pådrivande och entusiasmera mera som en coach eller kanske som en lagkapten”, säger Henrik.

Han är själv dipl.ekon. från Åbo medan Peter är fil.kand. från Umeå med studier i skogsvetenskap och ekonomi. Och en sak är säker, om det inte hade blivit en intern lösning skulle han ha fortsatt som operativ chef.

”När ägarna inte längre sköter och leder verksamheten är det inget familjebolag lä ngre. Kriteriet är att bolaget

Foto: Jyrki Terv även styrs av ägarfamiljen”, fastslår Henrik.

KWH-koncernen är till 92,5 procent ägt av familjen Höglund medan familjen Tidström äger 7,5 procent (KarlJohan Tidström verkade som VD för Oy Keppo Ab). Henrik och Peter med sina familjer äger vardera 235 procent av aktierna och totalt har KWH 28 aktieägare.

”Vitror vi har en ganska bra situation och tidigast om 10-15 år blir en generationsväxling i ledningen aktuellJag tror vi kommer att ha tio ekonomer bland aktieägarna i nästa generation, sedan får vi se hur många som börjar jobba för oss. KWH är och ser ut att förbli ett familjeföretag”, säger en nöjd Henrik.

En eventuell börsnotering av KWH i Finland är åtminstone inte aktuell för tillfället.

”Vi har inte behov av en börslistning. Vårt problem har inte varit att vi inte haft pengar utan att resurserna varit ekonomiskt sett felplacerade av historiska skäl”, fastslår han.

Borta är numera de olönsamma pälsoch textilverksamheterna, men också bl.a. allt som har att göra med virke och timmer. Några snabba behov att ändra den nuvarande strukturen finns inte, men beredskap för förändringar tillhör företagsfilosofin.

”Vi är så vana att inte bita oss fast vid någonting. Strukturen lever, som den alltid har gjort, men det är ganska säkert att vi inte skall ha fler divisioner”. konstaterar Henrik.

KWH satsar ändå hårt på sina specialnischer. Där är ambitionsnivån hög ”Vi måste vara bland de ledande, annars har vi inget berättigande”, fram KWH-koncernen är i dag mest känd för sin rörproduktion.

”Det är alldeles klart att om vi inte kontinuerligt följt med och gått in och ut ur branscher skulle firman inte finnas i dag”, konstaterar Henrik Höglund.

håller Peter.

Till företagsfilosofin hör också inriktningen på en balanserad, kontrollerad och hållbar tillväxt. Och tillväxten skall i huvudsak ske genom självfinansiering och egna resurser. Man satsar på soliditet och resultat, inte volym.

”Vår omsättning blir kring 1,7 mrd mk 1998. Jag sa tidigare skämtsamt att omsättningen inte borde tillåtas bli mer än en miljard, men det blev den”, påpekar Henrik.

Bolagets långsiktiga mål är en avkastningsgrad för investerat kapital på minst 15 procent (vilket också varit fallet sedan 1993) och en soliditet på 50 procent. År 1999 beräknas koncernen uppnå soliditetsmålet.

Henrik Höglund vill inte spekulera om företagets marknadsvärde eftersom KWH inte är till salu. Nettoresultatet under 1993-1997 var i medeltal 75 Mmk och väntas iår överskrida hundra. Trenden är således positiv och Henrik räknar med att den fortsätter under den närmaste femårsperioden.

Det är inte illa för ett företag som daterar sin äldsta historia till 1929 och två arbetslösa, men driftiga män, På 1920-talet var Emil Höglund kontorist och Edvin Wiik självständig virkesuppköpare för Hellnäs såg, som gick i konkurs i slutet av decenniet. Med hjälp av lånat kapital beslöt de två vännern 1929 att bilda ett eget bolag istället: Wiik & Höglund. Bolaget handlade med rundvirke, Wiik skötte uppköpen och Höglund försäljning och redovisning. Framgången var god och år 1950 hade bolaget redan fem egna sågverk och delägarskap i Vasa Rederi Ab.

”Det är bra att minnas att förändringar skett tidigare och att människor blivit arbetslösa tidigare också. Det är en bra lärdom för den här tidens människor”, konstaterar Peter.

Världens största minkfarm

Trävarusektorn var emellertid inte den enda där Emil Höglund var verksam. 1937 föreslog hönsfarmaren Karl-Johan Stuns att de skulle starta en minkfarm tillsammans och idén förverkligades redan samma år. Farmen blev

PIPE KLART STÖRST

Omsättning per affärsgrupp 1990-9 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96

FORUM NR 1/9 emellertid inte långlivad, men istället startade Höglund tillsammans med Karl-Johan Tidström. disponent på Petsmo såg, en minkfarm intill sågen. 1933 var farmen störst i Finland och året därpå köpte de upp Keppo gård i Jeppo och bildade bolaget Oy Keppo Ab. VD Tidström ägde tio procent av aktierna, styrelseordföranden Höglund nittio. Här uppfördes också en minkfarm som kom att bli världens stö rsta och göra namnet Keppo internationellt känt. Under tiden utvecklades Wiik & Höglund till ett företag att räkna med inom plast- och rörtillverkningen. På 60-talet blev bolaget internationellt känt som specialister på grova rör och inom plastsektorn förstärktes marknadspositionen märkbart genom köpet av konkurrenten Oy Nars Ab. Åren 1963-66 avvecklades trävaruhanteringen successivt och företagets fartyg såldes. Därmed blev Wiik & Höglund ett renodlat industriföretag. Även i samhällspyramiden steg de två industrialisternas aktning, skräddarsonen Emil Höglund blev kommer seråd 1951 och bergsråd 1972, medan bondsonen Edvin Wiik erhöll industriråds titel 1964.

Keppo å sin sida gjorde stora och riskfyllda satsningar inom minkbranschen på 60-talet och genom företagsköp blev Keppo småningom ett flerbranschföretag med en allt klarare industriell profil.

Faderns två blev et År 1966 gick både Edvin Wiik och Emil Höglund i pension och två år efter fadern Emils frånfälle 1973 tillträdde Henrik Höglund posten som chef för Keppo-koncernen medan Peter gjorde karriär inom Wiik & Högfund. Deras mål blev att förena de bolag som fadern drivit. 1979 köpte Keppo upp Höglunds halva av Wiik & Höglund och 1984 fullbordades uppköpet genom att släkten Wiik sålde sin andel av Wiik & Höglund. Keppo och Wiik & Höglund blev ett och fick namnet KWH.

“KWH är en kompromiss när v inte kom överens om ett annat namn”, säger Henrik och bägge bröderna skrattar vid mionet av alla namnförslag som seglade förbi. ”Pyramidico var ett förslag”. minns Peter.

År 1988 genomfördes bolagiseringen inom koncernen och sedan dess har divisionernas antal bantats ner från nio till fyra. Åren 1985-90 ägnades också åt att sortera ut udda bitar och en annan viktig utvecklingsfas inföll under början av 90-talet då stora delar av koncernen tog smällar under lågkonjunkturen. Men å andra sidan har förändringar varit en bestående del av KWH:s och öregångarnas historia.

”Man hittar tiotals bolag som inte inns längre. Allt från den gamla trätiden är borta och vi har helt gått ut ur pälsnäringen”, konstaterar Peter och sneglar mot Henrik.

”Det är alldeles klart att om vi inte ontinuerligt följt med och gått in och ut ur branscher skulle firman inte finnas i dag. En förutsättning för att finnas till är att leva med sin tid”, säger Henrik Höglund bestämt. 9 Peter Ehrström

CN. Helsinki Fair Centre MESSUKESKU “Finemang för evenemang…

A

Helsingfors Mässcentrum

Helsingfors Mässcentrum, Kongresservice, Mässplatsen 1, PB 21, 00521 Helsingfors tel. (09) 150 91, fax (09) 149 6103. Internet: www.finnexpo.fi email: info€ innexpo.fi

FORUM NR 1798