U-ländernas energiproblem: Brännveden tryter, oljan dyr
av Harri Nyman Forum 1981-14, sida 38-39, 23.09.1981
Taggar: Teman: energiproblem
e Utanför konferensbyggnaden i Nairobi, det jättelika konferenspalatset som bär namnet ”Kenyatta International Conference Center” efter Kenyas första president Jomo Kenyatta, hade man ställt ut en representativ samling nya och förnyelsebara energikällor. Här fanns jättestora vindkraftverk, solpaneler, alkoholdrivna bilar, små vinddrivna vattenpumpar och som en kontrast till egentligen allt det övriga: Enkla aluminium- och lerspisar.
Spisar viktiga
Spisavdelningen var säkert den mest besökta vid energiutställningen, av den enkla orsaken att en ny spis var ungefär det enda den vanliga kenyanska utställningsbesökaren hade råd till — om ens till det. Ändå var spisarna kanske det allra viktigaste som fanns på utställningen.
Ordentliga spisar är nämligen oerhört viktiga för många hundra miljoner människor på landsbygden och delvis också i städerna i utvecklingsländerna. Men har räknat ut att ungefär hälften av världens befolkning, dvs 2 miljarder människor, är helt beroende av ved och träkol för uppvärmning och matlagning.
Samtidigt håller veden helt enkelt på att ta slut, träden hinner inte växa upp i samma takt som de huggs ner. Tex i Kenya, som har en mycket snabb befolkningstillväxt, har man räknat ut att ny skog borde planteras ut på hela 2 miljoner hektar mark fram till år 2 000 om man vill trygga tillgången på ved.
En dellösning på problemet skulle vara ordentliga spisar, som genom att de kokar maten och sparar värme i sig också sparar avsevärda mängder brännved.
Brännvedsbristen den andra energikrisen
Den här brännvedskrisen, som också kallats världens andra energikris, blev ett centralt tema vid Nairobimötet. En av konferensens största framgångar var, att man beslöt att de årliga skogsplanteringsanslagen i u-länderna skall femdubblas.
Det som man inte beslöt om var hur femdubblingen skall finansieras.
Industriländerna var i Nairobi int 38
U-ländernas energiproblem: Brännveden tryter, oljan dyr
Från utställningsområdet i Nairobi: De här spisarna skulle spara ve på landsbygden. Torvbriketter skulle också lämp sig som bränsle.
Förutom brännvedskrisen har också oljeprisen drabbat utvecklingsländerna hårdare än den drabbat industriländerna
FORUM 14/81
FN:s konferens om nya och förnyelsebara energikällor, som hölls i augusti i Kenyas huvudstad Nairobi, blev inte den stora framgång många hade hoppats på. De viktigast besluten sköts upp, och utvecklingsländerna fick inga bindande löften om att i framtiden faktiskt få pengar för att utveckla alternativa energikällor. Industriländerna — bland dem Finland — var däremot nöjda med konferensen, och betecknade den som lyckad i FN-sammanhang.
Den här familjen i en liten by i Kenya kokar sin mat över öppen eld. Det går åt mycket dyrbar ved.
Det är kvinnornas jobb att hugga ved och bära hem den i utvecklingsländerna.
FORUM 14/8 villiga att öka sitt bistånd till utvecklingsländerna, vilket betyder att när energisektorn nu troligen kommer att få mera pengar så får någon annan sektor i stället mindre pengar.
Industriländerna, speciellt USA — litar däremot på att den privata sektorn kommer till hjälp. Och visst var det imponderande att se på allt som företagen redan i dag kan erbjuda när det gäller alternativ energi — låt sedan vara, att det mesta är dyrt, alldeles för dyrt för utvecklingsländerna.
En vedeldad Volkswagen är väl knappast heller så väldigt viktig för uländerna.
Också användbara lösningar
Men storföretagens produktutvecklingsavdelningar har nog också konstruerat verkligt användbara saker för utvecklingsländernas behov.
Eller vad sägs om ett kylskåp för mediciner som kyls ner med hjälp av solpaneler? Inbyggd finns också en ackumulator, som håller temperaturen nere även då solen inte syns. Små vattenpumpar som drivs med solenergi var också ett uppskattet objekt på utställningen i samband med konferensen i Nairobi.
Industriländerna är naturligtvis också själva villiga att i allt större utsträckning använda alternativ energi. Ju snabbare övergången till alternativ energi är, desto snabbare kan också utvecklingsländerna vänta sig billigare priser på solpaneler och vattenpumpar. Det som naturligtvis bestämmer hur snabbt övergången sker är priset på olja.
Olja, kol och kärnkraft inte uppe
Olja. kol och kärnkraft var energikällor som inte alls behandlades under konferensen i Nairobi.
Det kändes förstås lite som man skulle hålla en livsmedelskonferens som inte kan behandla vete, kött eller mjölk.
Dagens politiska situation ger i alla fall inte möjligheter till en energikonferens som tar upp alla energikällor, och de oljeproducerande länderna vägrar att tala om oljepriser på ett internationellt forum. Energikonferensen betecknades i alla fall som en god start.
Tonvikten på u-länderna
Förutom brännvedskrisen har ju uländerna också drabbats av oljepriskrisen mycket hårdare än industriländerna. Speciellt de fattigaste länderna har oerhört tunga oljeskulder, och även för ett relativt utvecklat land som Kenya betyder de höga oljepriserna ett kraftigt ekonomiskt bakslag, som hotar bli en ekonomisk katastrof.
Världsbanken har räknat ut, att utvecklingsländerna behöver 54 miljarder USD (ca 250 miljarder mark) årligen för att få bukt med de värsta energiproblemen. Energisektörn har också blivit allt viktigare då det gäller de rikas bistånd till de fattigaste. Bara livsmedelssituationen har nu en högre prioritet.
Ansvaret vilar tungt på industriländerna, som själva har både kapital, resurser och teknologi för att klara av t om en svår energikris. Men för människorna i utvecklingsländerna är tex brännvedsfrågan en fråga om att överleva.
Harri Nyma 39