Utgiven i Forum nr 1995-11

Ukrainas ekonomi blir mindre dålig

av Fredrik Nars Forum 1995-11, sida 15, 14.09.1995

Taggar: Orter: Ukraina Teman: ekonomi

Ukrainas ekonomi blir mindre dålig

Fredrik Nars

Efter några katastrofår verkar det som om Ukrainas ekonomi går mot det bättre. Ett ekonomiskt program som strävar till bättre statliga finanser och en lägre inflation genomdrivs av starke president Kutjma.

kraina är den tredje största ekono min av de östeuropeiska ländern efter Ryssland och Polen. De viktigaste delarna av den slaviska jättens produktion utgörs av tung industri och jordbruk. Industrin kom till under de första årtiondena under sovjetiskt styre då stora investeringar gjordes i de industrigrenar som prioriterades av bolsjevikerna: tung industri och försvarsindustri. Ukrainas bördiga jord gjorde att landet producerade en fjärdedel av allt spannmål och mer än hälften av all sockerbeta i Sovjet.

Industrini Ukraina domineras av metallförädling, maskiner, gruvdrift och stålproduktion. Försvarsindustrin utgör en fjärdedel av den industriella basen. Produktionsmedlen i stålsektorn som producerar enorma mängder av stål ineffektivt borde uppdateras eller helt enkelt stängas. Försvarsindustrin belamras av sin enorma storlek. ineffektivitet uråldrig teknologi och bortfall i beställningar från den upplösta sovjetiska militären. Produktionen inom jordbrukssektorn minskar på grund av brist på bränsle och gödsel.

Ekonomisk kollaps?

Ukraina hade åtnjutit en blygsam tillväxt under de sista åren i Sovjetunionen. Produktionen i det postkommunistiska Ukraina har dock minskat fem år i rad. Kata Ukrainas “tillväxt” i reell BNP 1990-9 ‘91 ‘92 193 194” “95 gg a: uppskattning av EIU, b: prognos av EIU Källa: EIU

Produktionen i Ukraina har minskat fem år i rad och förutspås göra det även under 1996. Men trenden är mot det bättre.

Forum ar 11/9 strofåren var 1993-94 då bruttonationalprodukten minskade med skrämmande 23 procent! Under 1993 snurrade inflationen på med ofattbara 4 735 procent på årlig basis, främst på grund av en överslor penningmängd. Då talades det om en ekonomisk ”kollaps” och analytiker i väst klämtade på domedagsklockan för Ukraina.

Idag ser Ukrainas framtid lite ljusare ut. President Leonid Kutjma genomför ett ekonomiskt program som verkar ge resultat. Produktionen minskar forfarande men i minskande takt. Inflationen är på väg ner och är idag fen procent per månad (motsvarar ca 80 procent per år). Det är dock långt till den månatliga inflationen på en procent

Pre nomiska program bö lent Leonid Kutjmas eko bita som den Internationella monetära fonden (IMF) insisterat på. IMF beviljade efter långa förhandlingar Ukraina ett stort lån på nära två miljarder dollar mot att landet förbinder sig att förbättra den statliga ekonomin, Ukraina gick med på att bereda en stram och realistisk budget som godkändes i april. Budgetunderskottet minskade från åtta till 3,5 procent och inkluderade ett bortfall av subventioner till jordbruket och kolindustrin. en strikt löneutveckling för statsanställda och en reform av Ukrainas handelspoliitik.

I augusti bröts den positiva trenden. Regeringen delade ut understöd till statliga jordbruk och statsföretag vilket fick budgetunderskottet att öka. För att finansiera underskottet beslöt regeringen plötsligt, utan anmälan till IMF. att starta sedelpressarna.

Annat 47,

Handel 4,86

Transport & kommunikationer 10,6246

Byggindustri 1226

Silfroma är från 1993 Källa: World Bonk, Statistical Handbock.

Ukrainas tunga industri innehar en dominerande roll i Ukrainas näringsliv.

Resultatet var att valutakursen, som hållits stabil under det senaste halvåret, sjönk med 15 procent. Centralbanken var tvungen att intervenera för alt stabilisera kursen.

Ny valuta?

I Ukraina slutade man 1992 använda rubel som betalningsmedel och övergick till eu temporärt system med kuponger. s.k. karbovanets. Staten tryckte frimodigt upp kuponger i alltför stora mängder och valutan fick snabbt rykte om sig att vara den mest instabila valutan i de gamla sovjetstaterna. Målet är att introducera en egen valuta, kryvnia, under detta år.

Arbetslöshetens storlek är svår att uppskatta men är ett problem som antagligen kommer att öka. Siffrorna kan variera mellan 12 och 40 procent beroende på hur man räknar. Ekonomisk statistik från Ukraina är ofta opålitlig, ofullständig eller motsägelsefull.

Arv från Sovjet

Ukrainas olika arv från det före detta Sovjetunionen är olyckliga. Ukraina är skuldsatt över öronen till Ryssland på grund av energiimporten. Hälften av Ukrainas energi kommer från Ryssland och statskassan töms snabbt då räkningen måste betalas i hård valuta. Det ryska gasföretaget Gazprom sitter på en fordran till den ukrainska staten på 1.4 miljarder dollar — denna skuld har företaget en möjlighet att konvertera till aktier i uktainska företag som privaliseras.

I arv från sovjeuiden har landet också et kolossalt statsägl system med monopolföretag. Staten har sett sig som tvungen att subventionera industrin trots dess låga produktivitet. Statsföretagen är också delskyldiga till den höga inflationen eftersom de själva kan sätta priset för sina producerade varor. För att visa got1 resultat har de salt priserna på en hög nivå vilket lett till prisstegringar.

Ytterligare ett tragiskt arv är Tjernobylkatastrofen som [ortfarande kostar enorma summor. Sju procent av statsbudgeten 1994 gick till en fond som handhar utgifter associerade med katastrofen. Två av fyra reaktorer är fortfarande i bruk i Tjernobyls atomkraftverk som är av en modell som anses vara mycket osäker i väst. En konstant energibrist har dock hållit verket i bruk. I april 1995 lovade president Kutjma alt Tjernobyl skulle vara stängt å; 2000. Förutom de två reaktorerna i Tjernobyl finns det 12 reaktorer i användning i Ukraina. 15

Utgiven i Forum nr 1995-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."