Under knapphetens kalla stjärna

av Mikael Ingberg Forum 1995-03, sida 13, 09.03.1995

Taggar: Teman: valkampanj

REPLIK INFÖR VALET

UNDER KNAPPHETENS KALLA STJÄRNA

Mikael Ingberg

Valkampanjen inför riksdagsvalet den 19 mars 1995 skiljer sig dramatiskt från de flesta tidigare riksdagsvalskampanjer. Ingen seriös riksdagskandidat ställer inför detta val i sikte nya, kostsamma reformer — vilket man har gjort i tidigare valkampanjer. Eftersom alla vet att nedskärningar i statens utgifter kommer att bli nödvändiga, koncentreras valdebatten kring frågor om vilka inbesparingar inom den offentliga sektorn de olika kandidaterna motvilligt kan tänka sig och vilka som är absolut omöjliga. Orsaken till detta är givetvis den offentliga sektorns och framför allt statens katastrofala finanser.

rots att ekonomin redan ha svängt till det bättre och ar betslösheten börjat minska, fortsätter staten att leva på skuld. Ännu enligt årets budget finansieras närmare en tredjedel av statens utgifter med lån. Statens totala skuldsättning väntas i slutet av detta år uppgå till närmare 400 mrd mark eller 200 000 mark för varje sysselsatt finländare. Denna skuld skall förr eller senare avkortas. antingen av Oss själva eller av våra barn.

För att åter få statens finanser i skick måste utgifterna bantas ned. Enda sättet att undvika en delavsparbehovet är att ytterligare skärpa beskattningen.

Disponibel inkomst 1600 14000 12000 1000 8000

Familjens disponibla inkomst efter skatt, sociala bidrag och dagvårdsavgifter.

Skatterna måste ner

Men beskattningen i vårt land är redan idag ytterst hård. Speciellt den progressiva inkomstbeskattningen är rent av outhärdlig. I sina försök att på något sätt bibehålla en balans mellan utgifter och inkomster har landets nuvarande regering under de senaste åren redan alltför många gånger försökt lösa problem genom att höja inkomstbeskattningen, speciellt för vanliga löntagare och pensionärer. Inkomstbeskattningen måste sänkastillen rimlig nivå under nästa riksdagsperiod. En rimlig målsättning bör vara att ingen behöver betala mera än hälften av sina inkomster i skatt. Detta är också nödvändigt fö 600 4000 3) Utkomststödets “normnivå 200 1) 2 fullvuxna, 2 barn i dagis. Enbart den ena maken arbeta 2) 2 fullvuxna, 2 bärn i dagis. Vardera makarna arbetar, samma lön.

0 5000 1000 1500 20000 25000 30000

Bruttoinkomst per måna att skapa balans mellan beskattningen av arbets- och pensionsinkomster å ena sidan och kapitalinkomster å den andra. Det kan inte vara vettigt att man i vårt land samtidigt har västvärldens förmånligaste kapitalinkomstbeskattning och dess strängaste lönebeskattning.

Spara räddar välfärden

Detta innebär att kraven på sparsamhet och saneringar inom den offentliga sektorn ytterligare ökar. Detta innebär däremot inte att vi borde ge avkall på de livsviktiga funktioner, som idag vidmakthålls av tusentals personer som jobbar inom den offentliga sektorn.

Vi skall inte rasera grunderna för det nordiska välfärdssamhälle, som generationer av finländare har varit med om att bygga upp. Tvärtom är inbesparingar nu helt nödvändiga för att på sikt trygga grunden för välfärdssamhället, Det är en fortsatt lössläppthet som hotar detta -— inte inbesparingar.

Bevara välfärdssamhällets kärna!

För att klara av konststycket med att sanera den offentliga sektorn utan att rasera grunderna för det nordiska välfärdssamhället krävs nytänkande. Det gäller, som Sveriges förra finansminister Kjell-Olof Feldt skriver i sin senaste bok Rädda välfärdsstaten! (Norstedts, 1994), att koncentrera sig på att bevara välfärdssamhällets hårda kärna. fortsättning på sid 1 13