Underproduktion - men inte ens den säljs

av I. J. Forum 1975-09, sida 33-34, 14.05.1975

Taggar: Teman: skogsindustrin

FORUM 9: 75

Småsågar har räddats från konkurs genom att köpas upp av de större — som jagar virkesområden.

Underproduktion

TER o — men inte ens den säljs

Det står stilla just nu.

Inofficiella produktionssiffror för skogsindustrin för det första kvartalet i år visar att spånplattorna ligger 34 procent under fjolåret, wallboard på minus 43 procent, kartong minus 40 procent, och papper 16.5 procent under fjolårets mängder. För sågvaror finns siffrorna ännu inte. Det innebär dock inte att produktionen är såld. Det ligger cellulosa på fabriksgårdarna, övertäckt med presenningar.

Vår sågvaruexport var 1973 5.3 milj kubikmeter, senaste år 4.3, och detta år lär den kanske stanna på 3 miljoner. Ganska ruskiga siffror.

Nedgången i mängderna har inte kompenserats av höjda priser. Ryssarna öppnade sågvarumarknaden detta år med priser som låg 25 procent under senaste års nivå. Cellulosa har tills vidare hållit sin prisnivå, likaså papper och kartong med undantag av några kvaliteter, främst kraftlinern som USA exporterar i stora kvantiteter — de slänger som vanligt ut sin överproduktion på världsmarknaden under lågkonjunktur till underpris. . Det här berättade vicehäradshövding Aarne Castrén, direktör vid Skogsindustrins Centralförbund, i en intervju för FORUM.

Returpapperet är som vanligt styvbarnet. Det talas under högkonjunktur vackert om vikten av att investera i returpappersfabriker. Vid lågkonjunktur blir det mycket tyst.

Skogsbotnia, Schauman, Kaukas pappersfabrik och liknande storinvesteringar fortsätter att rulla, men på planeringsstadiet har man tydligen satt bromsarna på nyinvesteringar.

Är det fel på vår exportinriktning?

Om man tittar i skogsindustrins årsbok så konstaterar man att Storbritannien är största köpare av alla produkter — så när som på konverterade produkter, där Sovjet är klart störst och England tvåa. Det är en oerhörd koncentration av vår export på ett enda land. En farlig koncentration. Det ser man i tider som dessa,

Vänd 34

FORUM 9: 75

Svårt att köra i lager, då man inte vet specifikationerna …

när konjunkturerna i det viktigaste köparlandet är så osäkra som de är, Direktör Castrén: — Erfarenheterna av lågkonjunkturen kan ha den påföljden att vi får tänka om och fråga: har vi för stor andel på den engelska marknaden. Det måste småningom bli en lite bättre spridving av vår export. Där hjälper naturligtvis vårt EEC-avtal en hel del.

Det kunde ha varit fyra miljarder bättre…

Den senaste tiden har marknadsanalyserna varje gång givit sämre utslag. I början av året trodde vi ännu, säger Aarne Castrén, att valutainkomsterna ungefär skulle bli desamma, genom de höjda priserna. Men nu har kvantiteterna droppat .varje månad, Ett tag hoppades vi komma undan med en miljard mindre exportintäkter än senaste år. Nu närmar vi oss nog tvåmiljarders strecket. Vid årsskiftet låg prisnivån ändå klart högre än för ett år sedan. Med god efterfrågan och de priser vi hade vid årsskiftet skulle exportintäkterna kunnat öka med kanske ett par miljarder. Det gör en skillnad på nära fyra miljarder, om det nu slår över lika mycket åt andra hållet. Vad det innebär för vår handelsbalans är lätt att räkna ut.

Mindre konsumtion av förpackningar och journalpappe Är det då konsumtionen som skurits ned så kraftigt i köparländerna, eller lever de ännu på gamla lager — Både och, säger Castrén. En mycket stor orsak är nog hamstringen senaste år, då priserna steg oavbrutet.

— Nu är däremot ingen köpare intresserad av. att hamstra i lager. De vet att de får på nolltid vad de vill ha. Dessutom har konsumtionen klart gått ned, i Storbritannien beräknas pappersoch kartongkonsumtionen ligga tio procent under senaste år. .. Främst skär man ned.på förpackningssidan. Och sedan på journalpapper.

Tidskrifter går omkull, eller kommer ut med färre sidor och i mindre upplagor. Tidningspapper. för dagstidningar har gått förhållandevis bättre, första kvartalet har produktionen sjunkit med ”bara” 7 procent mot över 16 procent för papper i genomsnitt, och 25 procent för journalpapperet.

Nya kravprofiler för tryckpapper?

Vid Svenska Träforskningsinstitutet i Stockholm har Lars O Larsson belyst tryckpapperets och kartongens framtida utveckling. Han tror dels att bestrykningstekniken kommer att utvecklas vidare, dels att användningen av obestruket papper kommer att öka. Kravprofilerna för tryckpapper över hela fältet kan också snabbt förändras genom utvecklingen inom den grafiska branschen. En helt ny reproduktionsteknik som tex trycker kontaktlöst skulle kunna leda till mycket dramatiska förändringar av fordringarna på tryckpapper, också om det inte är sannolikt att någon sådan revolution inträffar inom de närmaste åren. Investeringarna inom pappersindustrin måste dock ske på mycket lång sikt, och man borde noga följa med utvecklingen här.

Redan nu har man emellertid kunnat märka att användningen av obestruket papper har ökat i tidskrifter.

Det bestrukna papperet kommer också att kunna kompensera träfritt papper. När man kommer längre i bestrykningstekniken, kan man använda sämre baspapper. I Finland har vi dock gått in för högkvalitetspapper. Hur klokt det är, får framtiden utvisa.

Det ryska virket hjälpte oss över vintern

De företag som sysslar bara med mekanisk träförädling har det knepigt. Småsågarna har tydligen i viss utsträckning räddats genom att de köpts upp av större bolag. De kan vara attraktiva genom att de ganska ofta har egna skoga eller ett fördelaktigt virkesanskaffningsområde.

Virkesanskaffningen fortsätter att vara ett stort problem.

Stockpriserna har klart gått ned — men de har också varit oproportionerligt höga. Pappersvedpriset har något stigit, och nu är det ett ganska normalt förhållande mellan stock och massaved.

Den ryska virkesimporten har hjälpt oss över den dåliga vintern — över tio procent av industrins virkeskonsumtion kom från Sovjet senaste år, och i år tydligen ungefär lika mycket. Procentuellt sett har ryssarna en stor export av virkesavfall, som de själva ännu inte har teknik att utnyttja, alltså sågstubbar, sågspån o dyl.

Uppgång efter semestern — men vilket år “Det som alla frågar nu är: när ska de bli bättre? Genom att lagren utomlands drivits ned till ett absolut minimum, så är det klart att köpandet småningom måste skjuta fart.

Ingen tror på att läget det här året skulle bli så bra att fabrikerna kan börja köra för fullt. För tillfället utnyttjas kapaciteten till cirka 70 procent. Man räknar med en total volymminskning på ungefär 20 procent.

Det går inte att hålla hjulen i gång och köra i lager, för man vet inte specifikationerna — det gäller främst papper och kartong, och också sågvaror, Så det gäller att bara vänta.

Pesimister och optimister tror båda på en uppgång efter semesterarna — men de förra år 1976 och de senare redan detta år. Aarne Castrén tippar att 1976 kommer att bli klart bättre än detta år, men ännu inte så bra att man kan köra fullt,

I regeringens sparprogram talas det om att stöda exporten, Något i den riktningen har man ännu inte märkt inom skogsindustrin,

Problemen är emellertid inte specifikt finländska. De skandinaviska länderna har det lika illa ställt, likaså EECs pappersindustri. Amerikanerna kör med betydligt lägre än normalkapacitet. Det är ett världsproblem. 1] OD