”Klimatfrågor kan inte reduceras till en tweet”
av Torsten Fagerholm Forum 2019-05, sida 14-17, 06.06.2019
Taggar: Personer: Mikael ehn
Forskaren Mikael Ehn har märkt att personer som skriver tvärsäkert om klimatfrågor på Facebook sällan är mottagliga för att lära sig något nytt.
Mikael Ehn, biträdande professor och ung toppforskare vid Helsingfors universitet, började i tiderna forska i atmosfärfysik och -kemi för miljöns och allmännyttans skull.
”Nu blir man ofta stämplad som delaktig i en konspiration, som om vi forskare vore ute efter egen vinning! Vetenskapen fungerar inte alls så att man får mer forskningsanslag och gör karriär genom att presentera resultat som är identiska med alla andras. Det är precis tvärtom: det vore en jackpot för en forskare att motbevisa konsensus!”
Klimatskeptiska, emotionella reaktioner handlar inte alls om vetenskap, utan om ekonomi, politik, värderingar och människosyn. De närmast vetenskapsfientliga vindarna som blåser i USA oroar Ehn.
”Nasa sitter på unika uppgifter. Då regimen bytte började många institutioner febrilt säkerhetskopiera forskningsdata som de var rädda att en dag skulle försvinna.”
Ehn kommer inte från en forskarfamilj, men hans mamma studerade matematik och jobbade som lärare.
”Jag gjorde aldrig ett tydligt studie- eller karriärval, men jag hade lätt för matematik och naturvetenskap och tillbringar gärna tid i naturen. Jag chansade på fysik, men hade lika gärna kunnat välja matematik, kemi eller datavetenskap.”
Efter fem års studier blev han magister i fysik år 2005. Ett sommarjobb på avdelningen för aerosol- och miljöfysik redan 2004 ledde till en aha-upplevelse. ”Jag hade ingen aning om vad aerosoler var, men miljöfysik lät intressant.” Det är just med aerosoler som Ehn har jobbat sen dess, i form av banbrytande forskning.
[caption id=“attachment_27280” align=“aligncenter” width=“2560”]
STEKHETA FAKTA. Aldrig någonsin har klimatet förändrats lika snabbt som nu –bortsett från enskilda vulkanutbrott och meteoritnedslag, vet Mikael Ehn.[/caption]
En helt ny värld. ”Som ung fysikstudent lär du dig saker som är kända sedan hundratals år: Newtons lagar med mera. Så fort du kommer in på forskningssidan ser du en helt ny värld och konfronteras med öppna frågor: exakt hur bildas moln, hurdan dynamik uppvisar de? Det är några av de största obesvarade frågorna gällande vår förståelse av klimatet.”
FN:s klimatpanel IPCC:s rapporter innehåller olika osäkerhetsgränser för hur noga vi känner till växthuseffekten.
”Osäkerheten är störst då de gäller aerosolpartiklarnas inverkan på klimatet sedan förindustriell tid”, understryker Ehn.
Koldioxidmolekylerna är relativt jämnt utspridda världen över, och går att mäta exakt.
”Jämfört med aerosolforskning är CO2 ett relativt enkelt problem. Aerosolpartiklar har en livslängd på ett par veckor i atmosfären. De kan förekomma i jättehöga halter på ett ställe och nästan inte alls 100 kilometer längre bort. En enda partikel kan innehålla tiotusentals olika molekyler, och vår utmaning är att identifiera dessa molekyler och varifrån de kommit, det behövs många olika typer av instrument.”
Luften består av enskilda gasmolekyler som kväve, syre och vattenånga. Aerosolpartiklarna är betydligt större: moln, dimma, damm. Det kan handla om små droppar i vätskefas, eller sot och damm i fast form.
”I praktiken kan de vara av vilket material som helst, organiska eller oorganiska beroende på källan. Då du tillreder mat eller bränner ett ljus så uppstår aerosoler. Närhelst du ser något med blotta ögat i luften så handlar det om en aerosolpartikel. Ur en bils avgasrör kan du se sotpartiklar och möjligen kondenserat vatten.”
”Aerosoler påverkar inte bara klimatet, utan också människans hälsa. Världshälsoorganisationen WHO bedömer att aerosoler från trafikutsläpp och förbränning årligen bidrar till 7 miljoner tidiga dödsfall.”
Optimist, realist eller pessimist? ”Nog är ungdomarnas klimatdemonstrationer hoppingivande, budskapet har gått fram hos dem. Men ser man på scenarierna – hur lite vi har gjort under de senaste tio åren och vart vi är på väg – så är det svårare att vara optimistisk. Klimatet kanske inte påverkar Finland dramatiskt inom de närmaste årtiondena, men då havsnivån stiger en meter så blir problemet globalt.”
Själv cyklar Ehn till vardags och äter ”rätt så vegetariskt”.
”Men allt som individen gör är ganska smått jämfört med vad politisk vilja och beskattning kunde åstadkomma.”
[caption id=“attachment_27281” align=“aligncenter” width=“2560”]
RELIGIÖS ÖVERTYGELSE. Är en person fast besluten att all data som tyder på mänskligt driven klimatförändring bara är en konspiration, så har klimatskepticism övergått i religion, har Mikael Ehn fått märka.[/caption]
”Alla världens docenter”. Under regeringen Sipilä har grundforskning varit i skottgluggen. Minskade anslag drabbade speciellt Helsingfors universitet, från personalen försvann 980 på grund av nedskärningar.
”Därmed tvingas forskarna sköta mer administration. Man hinner med mindre forskning och färre fortsättningsstuderande tas in, det syns flera år efteråt. Vår avdelning klarade sig dock ganska bra, men stämningen förändrades ändå mycket.”
Många forskare minns ännu dåvarande finansminister Alexander Stubbs förklenande uttalande 2015 om att det har funnits ”tre orsaker att vara professor: juni, juli och augusti”.
”Det är väldigt få professorer som jobbar bara 40 timmar per vecka, de flesta jobbar betydligt mer. Karikatyren med en dammig Einstein i ett hörn som når sina egna Heureka-ögonblick stämmer inte. Numera görs forskning i stora grupper som samarbetar mångdisciplinerat.”
Ehn har ett tips till alla som snubblar över klimatrelaterat stoff på sociala medier och webben:
”Fundera och diskutera mera. Vad är källan, vem har framställt datan? Klimatet kan inte reduceras till en minut lång diskussion eller en länk på webben. En bra populärvetenskaplig källa där alla kan ställa frågor till experter (på finska eller engelska) är kysyilmastosta.fi.”
Torsten Fagerholm text
Karl Vilhjálmsson foto
Läs hela artikeln i papperstidningen.
