Ungern nu marknads ekonomi?

av P-E Paul Forum 1988-06, sida 46-47, 31.03.1988

Taggar: Orter: Ungern Teman: ekonomi

Ungern ha övergåt till marknadsekonomi enna process har, ibland starkare, D ibland svagare, pågått under många år. Men nu har man definitivt stigit över tröskeln till det marknadsekonomiska systemet. Det visar de nya skattelagarna, de nya reglerna för företagens vinstdisposition, den nya löne- och kreditpolitiken, grundandet av en värdepappersmarknad och förberedelserna för att åter öppna den ungerska börsen efter 40 år. Aussenhandelsdienst (AHD), som är handelskamrarnas och industriförbundens globala nyhetsbulletin i Förbundsrepubliken Tyskland, och Neue Zöricher Zeitung (NZZ) har fortlöpande rapporterat om de nya ekonomiska lagarna och besluten i Ungern, AHD och NZZ är också de viktigaste källorna för följande redogörelse.

Skattereform Hela skattesystemet reformerades från och med den 1 januari. Då införde Ungern som första land inom SEV mervärdesskatt. Skatten drabbade praktiskt taget alla konsumtionsvaror och höjde deras pris med 15 procent.

Likaså infördes från och med den 1 januari en ny löneskatt som drabbade företagen. Skatten skall stimulera företagen till snabbare modernisering och automation och framför allt dämpa benägenheten till lö neförhöjningar. — Löneförhöjningarna har fastslagits till generellt 2,5 procent för 1988. Om företagen överskrider denna procent, utgår en extra löneskatt för företagen som ökar progressivt i förhållande till löneökningarna över 2,5 procent. I extrema fall kan denna extra löneskatt bli tio gånger större än överskridningen.

Sådana företag som uppvisar en avkasi ningsgrad om minst 13 procent på sitt kapital, alla eventuella statliga subventione 4 fråndragna, får däremot höja sina löner fritt utan att drabbas av skatten, så länge avkastningen är minst 13 procent.

Vidare infördes en helt ny företagsbeskattning från och med den 1 januari. Hela produktionen, även lantbruket och livsmedelsindustrin, övergick till renodlad vinstbeskattning i stället för den tidigare beskattningen av de resurser som företaget förfogar över. Resursbeskattningen är ungefär densamma som vår förmögenhetsbeskattning, vilken ungrarna alltså nu slipper.

Fondtvång slopas Slutligen avskaffades från och med årsskiftet också de tidigare tvångsmässiga vinstöverföringarna till olika fonder. Dessa fonder har sedan I sin tur använt medlen för bostadsbygge, barndaghem, semesterhem etc för de anställda, samt för företagets tekniska utveckling och slutligen för gratifikationer, bonus och liknande lönetilllägg.

Reglerna för dessa fonder har varit omfattande och detaljerade, och har bundit företagens rörelsefrihet ifråga om dispositionen av egna medel. Allt detta upphör nu. Företagen skall nu själva besluta om det här och anlita upplåning och krediter inom ramen för sin normala verksamhet.

Beslut har också fattats, att hela den ungerska företagssektorn skall saneras så, att företag som inte heller efter saneringen börjar gå med vinst, upphör med verksamheten. Anläggningarna skall stängas till dess man finner bättre användning för dem.

Verklig värdepappersmarknad

Enligt en förordning från slutet av februari har såväl privatpersoner som företag fått rätt att köpa och sälja de skattkammarobligationer som staten enligt samma förordning emitterar för att täcka budgetunder Flera lagar och beslut, som i stor utsträckning omvandlar landets näringsliv till en marknadsekonomi av västeuropeisk typ, har i år trätt i kraft i Ungern,

Text: PE Pau skottet. Detta skall alltså inte — såsom tidigare — täckas med upplåning i statsbanken, alltså genom sedelinflation. Därmed har man skapat en verklig värdepappersmarknad.

På samma värdepappersmarknad får fritt säljas och köpas också obligationer och aktier. I samband med förordningen om skattkammarobligationer utgavs nämligen också en förordning enligt vilken kooperativa företag utan statens tillstånd har rätt att grunda aktiebolag och utge motsvarande aktier. Tillsvidare får dessa aktier dock endast köpas av andra företag, inte av privatpersoner. Orsaken härtill är att tillgången på dessa företagsaktier är mycket begränsad. Systemet har ju knappast ännu kommit i gång. Så snart tillgången på aktier ökat tillräckligt, skall också privatpersoner få rätt att köpa och sälja aktier.

Som ett mellanstadium I denna utveckling utger företagen s k förmögenhetsbevis som får köpas av företagets medarbetare. Dessa bevis kommer tydligen senare att bytas ut till vanliga aktier. Förmögenhetsbevisen får endast säljas till och köpas av företagens medarbetare, dvs de anställda.

Obligationer Allt sedan 1983 har de ungerska företagen haft rätt att emittera skuldsedlar (obligationer). Enligt NZZ den 3 mars uppgår den utelöpande totala obligationsstocken nu till drygt 17 miljarder forinter. Härav äger privatpersoner 58 proceni motsvarande ca 10 miljarder forinter, medan företagens innehav motsvarar ca 7 miljarder. För närvarande cirkulerar obligationer för 140 olika lån, och antalet obligationsinnehavare är ungeär 50 000 privatpersoner och 1000 föreag.

Staten har tidigare gratis beviljat garanti ör de obligationslån som emitterats till allmänheten. Detta upphör nu enligt samma jörordning som för skattkammarobligationer. Numera skall de företag som emitterar obligationer ansöka om garanti hos bank mot garantiprovision, som varierar beroende på företagets kreditvärdighet, lånetidens ängd od. Staten garanterar endast sina eg 6/1988 FORU na obligationslån och skattkammarsväxlar.

Alla obligationslån löpte tidigare med samma ränta. Numera får företagen fritt bestämma såväl ränta som återbetalningstid ör de obligationer som emitteras.

En regelmässig värdepappersbörs ha också öppnats i Budapest i år. Börsen är illsvidare öppen endast en dag i veckan i Internationella Handelscentret. Börsen pubicerar samtliga omsatta värdepappers genomsnittsvärde samt högsta och lägsta noeringar. Samtidigt har en firma, Co-Nexus, bildats som det första broker-maker-tföreaget i Ungern. Co-Nexus förmedlar också rediter och hjälper till med rådgivning i värdepappers- och finansieringsfrågor, både för allmänheten och för företag. NZZ konstaterar i detta sammanhang, att man i Budapest betonar, att det nu är råga om de första åtgärderna för att återupprätta Budapestbörsen, som grundades 1884 och som stängdes 1948.

Börskonferens 4—6 mars ordnades i Budapest en internationell börskonferens som behandlade internationell börspraxis att tillämpas i Ungern. Man diskuterade med västliga experter inte endast funktionerna för en värdepappersbörs, utan också funktionerna för en varubörs och en valutabörs.

I detta sammanhang konstaterades vid seminariet enligt NZZ att ett fritt flöde av

Framtidens 7ZA

fönste som tål Nordens växlande klima kapital inom landet endast har betydelse, om det kan integreras i de internationella kapitalrörelserna.

Privata företag har tidigare arbetat enbart såsom enskilda firmor. Ägaren har ansvarat med alla sina tillgångar för verksamheten. Enligt en förordning från februari har detta ändrats så, att privata firmor kan bilda bolag rmed statliga företag och med andelslag, varvid ansvaret begränsas till det tillskjutna kapitalet. Det är alltså fråga om ett slags aktiebolag utan aktiebrev. Man kan anta, att dessa bolag senare ombildas til vanliga aktiebolag med aktiebrev motsvarande respektive andelar.

Slutligen kan nämnas, att antalet privata småföretag i Ungern nu uppgår till ca 50 000 och att de sysselsätter ca 500 000 personer. Tidigare fick antalet sysselsatta i ett privatföretage uppgå till högst 12. Genom en förordning har antalet nyligen höjts till 30. Antalet gäster i de privata hotellen har samtidigt höjts från tidigare maximalt 30 till 60.

”Marknadsekonomi”

Ungern går nu som tidigare i spetsen för det ekonomiska nytänkandet i öst. I ett tal under sitt statsbesök i början av året konstaterade också Andrej Grormyko att Ungern nu har övergått till marknadsekonomi. Samtidigt underströk han konkurrensens betydelse i de socialistiska länderna. Han fram höll enligt AHD också nödvändigheten att göra SEV-valutorna konvertibla mot varandra. Senare skall de också bli utbytbara mot västvalutorna enligt det program som antogs av SEV:s rådsmöte i Moskva senaste höst.

I slutet av februari beslöt också Sovjetunionen och Tjeckoslovakien som de första SEV-änderna att göra sina valutor konvertiola mot varandra. Tidpunkten när detta skall ske har dock inte ännu fastställts — enligt partitidningen Rude Pravo från slutet av februari.

Den tjeckiska facktidningen Hospodarske Noviny kritiserar å sin sida bilateralismen i den interna SEV-handeln i överraskande hårda ord. Den transferabla rubeln fyller sin funktion ”bristfälligt och endast inom en trång ram”. I verkligheten råder bilateralism emedan ”fordringsägarna inte är intresserade av transferabla rubler, utan av konkreta varor”. Tidskriften konstaterar vidare, att fordringsägarlandet vid handelsbalansöverskott måste skära ned sin &port, emedan ett stort överskott av transferabla rubler snarare utgör en förlust än någon vinst för det folkhushåll som har rubelöverskottet.

Ungern å sin sida strävar sedan flera år att göra forinten konvertibel mot västvalutorna, och har nu devalverat forinten flera gånger. Ytterligare devalveringar väntas enligt AHF ännu i år. o

Finnlook-fönstret är ett resultat av nordiskt samarbete. Det är ett plastfönstersystem, som kan användas tillfönster och dörrar i bostadshus, allmänna byggnader, industri- och jordbruksproduktionsanläggningar samt i olika slags byggnader, som totalrenovera eller restaureras.

FINNLOOK

Information: Finndow Oy, PL 283, 65101 Vasa

Försäljning, tillverkning, information: Finn-Luck Oy Gesällvägen 4, 06100 Borgå

Tel. (915) 173 600

FÖRUN, 5/1988

Försäljning: Botnia Glas 65100 Vasa

Tel. (961) 221 31 47