Unitas vill ha bättre rating

av Janne Salonen Forum 1994-05, sida 06-07, 14.04.1994

Taggar: Personer: Vesa Vainio Teman: företag

|

Få

Vinnaren med stil och teknik.

På bilden 5-dörrars Mondeo, rmp. från 143.700,- (+ leveranskostnader)

Ford Mondeo. Årets Bil 1994.

Ford DSE-säkerhetsteknik som standard. “. e krockkudde för föraren — X € bältesspännare + Säkerhetsstoppare specialkonstruerade säkerhetssäten e sidkollisionsskydd säkerhetskaross

Säkerhetsteknik, som gjorde Mondeo till Årets Bil

Det är bara Mondeo, som ger dig något, som ingen annan har: DSE-säkerhetsteknik. En unik kombination av aktiv och passiv säkerhet.

Ring gratis 08009 38080.

Vinnarens köregenskaper, prestanda och komfort.

Mondeo är en helhet, där alla detaljer kompletterar varandra. Effektiv och ekonomisk 16Vmotor, avancerad underredeskonstruktion, synnerligen exakt växellåda samt hög utrustningsnivå ger köregenskaper, som endast Årets Bilkan erbjuda.

I klassens största modellurval finns Årets Bil även för dig.

Tre olika karosserier, fyra motorer, 5-växlad version samt automat. Oberoende av vilken Mondeo Du väljer kör Du alltid vinnaren, Årets Bil. Varför skulle du nöja Di med en vanlig bil?

Mondeo rmp. frå 129.900, (+ leveranskostnader “Beträffande säkerTM hetsutrustningen kunde även andra ta lärdom av Ford.” (14/93)

Ford Serviceleasing 36 mån / 60 000 km 2.770 ,| Tuusg d “Mondeo visade Fri bilförmån beskattningssig pålitlig i Håll- värde 3.200, barhetstest på 30 000 km. Tekniken fungerar säkert.” (12/93 “Valet av Mondeo till Årets Bil är mer än befogat.” (1/94 ÅRETS BIL 1994

En föregångare i säkerhe s SäkerhetsutAlffO oy

A U LOGAN märkelse. “En familjebil, som erbjuder det överlägset bästa säkerhets systemet.”

Fråga efter närmaste Ford affär eller beställ en broschyr.

Ledaren:

Det våras för Finlan amhället och ekonomin i vårt land börjar visa upp lika starka vårtecken som naturen runt omkring oss. Ekonomin har sakta börjat gå in i en god cirkel, där den ena positiva trenden förstärker den andra. Samhällsklimatet har förbättrats en aning trots den missnöjesexplosion som följde skatteomläggningarna i mars. årtecknen i ekonomin är dels gamla tecken som förstärkts och blivit trovärdiga, dels nya, ännu inte lika säkra signaler. Läångköraren bland de positiva signalerna, exporttillväxten, fortsätter stark. Den har nu dessutom fått stöd av förbättrade priser för de viktigaste skogsindustriprodukterna. Då konjunkturrapporterna allmänt räknar med snabbare tillväxt på våra exportmarknader, kan man utan att vara överoptimistisk utgå från att Finlands exportanknutna näringsliv kommer att klara sig mycket bra i år. Bokslutsrapporterna för 1993 visar redan på mycket starka resultatförbättringar. Överskottet i handelsbalansen fortsätter också det att växa — så mycket att vi kan räkna med ett stadigt överskott i byfesbalansen och därmed en minskande skuldsättning till utlandet.

Wöxande export, ökande industriproduktion och överskott i våra externa balanser har i sig inget speciellt värde, trots att det ibland av debatten låtit som om expor och varuproduktion skulle vara moraliskt mer uppyggligt än import och serviceproduktion. För att ha något värde måste den postiva utvecklingen inom exportsektorn gagna hela nationalekonomin och sätta igång utvecklingen på andra områden. Det börjar nu ända.

Sysselsättningen inom exportindustrin har börjat förbättras, i första hand genom att permitteringarna minskat kraftigt och i andrå hand genom begränsade nyanställningar. Servicenäringar som direkt betjänar export industrin känner också av uppsvinget. Investeringarna har redan börjat köra igång, och takten kommer att öka. Även om mycket stora nyinvesteringsprojekt ännu låter vänta på sig, så är behovet av ersättnings- och effektiveringsinvesteringar stort och nu möjligt att fylla tack vare förbättrad lönsamhet.

Den förbättrade bytesbalansen har långt återställt omvärldens tro på Finlands ekonomi och gjort en lite starkare mark och sänkta räntor möjliga. Börsen har gått upp, vilket gynnet hela ekonomin och inte bara spekulanterna. Det ökade förtroendet för vår ekonomi ger — snarare än handelsbalansöverskottet i sig — mer svängrum för den ekonomiska politiken.

ankkrisen är lönpfifrån över och räkningar från den förfaller ännu till betalning. Krisens akuta “svarta hål”-skede är ändå passerat och de överlevand bankerna kapabla att sköta sina uppgifter i samhällsekonomin. Bankerna har ju stöttats och räddats för at samhällsekonomin behöver dem och inte för att bankernas direktörer och ägare skulle ha förtjänat det. Raden av positiva tecken har så småningom lett till att de ekonomiska förväntningarna på ganska bred front förbättrats. Industrins konjunkturbarometer har redan en tid gått uppåt, men nu har både småföretagarnas och konsumenternas barometrar svängt uppåt.

Småföretagarnas konjunkturförväntningar visar att exportindustrins framgångar börjar sprida sig i ekonomin och att hemmamarknaden börjar repa sig. Konsumenternas växande förtroende för ekonomin och uttalade beredskap att igen börja använda pengar och konsumera är ännu mer betydelsefull. Den privata konsumtionen är den största efterfrågeposten i natioralräkenskaperna — mer än dubbelt så stor som exporten — och därmed den faktor som definitivt kan sätta fart på ekonomin igen. Statistiken över handelns försäljning visar att förväntningarna redan började omsättas I praktiken. Med stark exportefterfrågan, ökande investeringar och spirande konsumtionsefterfrågan kunde ekonomin definitivt vara på väg in i en god cirkel.

Dei var därför olyckligt att så många hushåll drabbaes av kraftigt skärpt beskattning precis då deras konsumtionsförväntningar började bt positiva. Inget mått av förklaringar om höjda barnbidrag och kommande återbäringar kan undanröja det fakfum att stora medborgargrupper känner sig mycket fattigare än tidigare: Den känslan kommer att styra deras konsumtionsbeteende och hotar den ovan utmålade goda cirkeln. Igen en Ivivelakrig fullträff av regeringen.

Trots regeringens grundmurade impopularitet kan man ändå skönja en viss förbättring av samhällsklimat et. Den främsta orsaken till detta är presidentvalet. Valet gällde inte regeringens ekonomiska politik, men det gav medborgarna en möjlighet att ta ställning och att påverka, vilket alltid är befriande. En ny och för folket okänd president är intressant och spännande, och ger åtminstone en illusion av förnyelse och förändring.

Förhandlingsresultatet med EU och den förestående folkomröstningen ruskar för sin del om Finland och väcker medborgarna. Medlemskapet medför nya möjligheter och nya hot men i vilket fall som helst förändringar och dynamik. Förändringarna upplevs på olika sätt av olika medborgargrupper, men EU-frågan är en central faktor som väcker samhället ur depressionens alternativlösa djupfrysning.

Spådomarna om bättre tider har under de senaste åren gång på gång slagit fel. Risken finns förstås nu också att okända och oförutsägbara händelser bryter den positiva utvecklingstrend vi ligger i. Men utan dem borde det bli vår — och sommar.

Håkan Nylund