Uppgifterna om utrikeshandeln från tullens papperskvarn

av Rolf Ekman Forum 1977-04, sida 08-10, 09.03.1977

Taggar: Teman: utrikeshandel

Uppgifterna om utrikeshandelrfrån tullens papperskvarn

Det kan förefalla som en paradox, men ju mindre tullar vi har, desto mer arbete har tullen.

Bakom den här sanningen ligger det faktum, att ju mer tullar vi avskaffar desto fler regler kommer i stället.

De gäller ursprung, marknadsstörningar, importdepositioner, exportavgifter, kvoter och motkvoter och annan allsköns byråkrati. Det är tullen som skall sköta dem.

En förklaring till att man häpnar över tullens verksamhet är att man vet så litet om den. Eller visste ni att tullen uppbär en tredjedel av alla statens skatteinkomster? Bland annat.

Man kunde säga, att tullens och datacentralens datamaskinsflickor har ett tyngre nationalekonomiskt egenvärde än det berömda svarta gardet — tullmännen som snokar igenom ett misstänkt fartyg från köl till masttopp — men vardera behövs tydligen.

my För en vanlig människa som kanske inte så mycket har att göra med handel och industri, är tullens synligaste uppgift att snoka i folks kappsäckar på flygplatser och i hamnar, för att eventuellt få tag i en och annan olycklig överlopps whiskyflaska.

Det hör till tullens plikter säger generaldirektör Jorma Uitto, men utgör nog en rätt så marginal uppgift. Tyngdpunkten i =: kontrollarbetet ligger nog i kampen mot den organiserade smugglingen.

— Den har ökat, och tullen har effektiviserat sin kamp mot den i samma utsträckning. Vi har rationaliserat vår egen organisation, vi har ökat våra kontakter med utländska tulladministrationer och vi har ökat vårt samarbete med polisen. Man kan ju säga, att tex heroinkapen just före jul var ett utmärkt exempel på hur mycket svårare det har blivit att smyga sig igenom kontrollnätet. I vardera fallet kom ju vinken om smugglingsförsöket från utlandet.

— Jag kan ju nämna, säger generaldirektör Uitto inte så litet stolt, att vi i september här i Helsingfors skall ha en världskonferens där vi tillsammans kommer att dryfta nya metoder i kampen mot den organiserade smugglingen.

Konsumentskyddet

I fjol stoppade tullen livsmedelsimport värd 4 miljoner mark, säger generaldirektör Uitto. Vi gjorde det därför, att importen inte fyllde de krav som hälsovårdsmyndigheterna ställer på importerade livsmedel. Det har väckt en del ont blod på importörhåll — man menar att tullen visar stopptecken lite väl fort. Generaldirektör Uitto kommenterar inte de här klagomålen, men han säger så här — Vi kommer att intensifiera vår kontrollverksamhet härvidlag, och vi kommer i fortsättningen att få bättre resurser att göra det effektivare. Bland annat får tullen ännu i vår ett rullande laboratorium, en bil med lämplig utrustning för provtagning

FORUM 4/7 ute i hamnarna. Tullens möjligheter att slå till blir med andra ord bättre. I vår inleds också bygget av ett nytt tullaboratorium i Otnäs utanför Helsingfors. När det nya laboratorie blir färdigt — som vi hoppas år 1979, säger generaldirektör Jorma Uitto — kan tullaboratoriets nuva rande personal på 30 personer utökas till omkring 100. Tullens uppgift som konsumentskyddare har för övrigt kraftigt ökats just under de allra senaste åren.

Statistiken

Den finländska tullens statistiska avdelning hör till de snabbaste i världen. I varje fall är man i Finland först med att presentera statistik över föregående månads och års utrikeshandel: siffrorna för år 1976 offentliggavs fredagen den 28 januari.

Eero K uism a, bitr. avdelningschef för tullstyrelsen statistiska avdelning förklarar fenomenet så här — Snabbheten beror på att vi behandlar hela materialet här på tull i

Jorma Uitt styrelsen, från början till slut. I andra länder samlar tullen bara in data, som sedan går igenom datamaskinprocessen och analyseras på annat håll.

— Vi får in alla nödvändiga data

Allt statistiskt material behandlas från början till slut av tullstyrelsen själv. På bilden en av de nya dataterminalerna.

FORUM 4/77

Eero Kuism från våra 13 tulldistrikt tre gånger per månad. De är uppbyggda så att de plockas ut av de uppgifter som fås när köparen betalar tull- och deklarationsavgifterna för införda varor. Redan då, alltså tre gånger i månaden kan man på tullstyrelsen få en någorlunda klar bild av vart utvecklingen är på väg. När man sedan har hela månadens uppgifter samlade på datorremsorna, genomgår de en viss processering här på tullstyrelsen och via våra datorterminaler på Statens databehandlingscentral. Det här innebär att man bara ett par tre dagar in på den nya månaden kan få en ganska tydlig bild av utrikeshandeln under den föregående månaden.

— De här uppgifterna, säger Kuisma, går till en viss inre krets, som består av en del ministrar och högre tjänstemän. Men uppgifterna vidarebehandlas, och under den andra veckan är man sedan klar att publicera dem. Det är här som de månatligen återkommande tidningsrubrikerna om ett så och så stort underskott i utrikeshandeln uppstår.

— Vår statistik är så uppbyggd, att den egentligen står som grund för all utrikeshandelsstatistik i hela landet, tillägger Kuisma. Vänd 9

Generaldirektör Uitto tillägger, att man som bäst håller på att utveckla statistiken så, att man genom en enda grundstatistik skall få tillräckligt med data som behövs för hela vår industristatistik. Det tar litet tid, säger han, men när det nya systemet blir klart, kan vi ännu bättre betjäna vår industri bl.a. genom att tillhandahålla uppgifter som visar var och hurudana varor vi har i landet. På det sättet kunde man bättre än nu gå in för att använda inhemska varor.

Skatterna

Det är i själva verket förvånande, att tullen är en så stor uppbördsman av skatter, säger generaldirektör Mikko Laaksonen på skattestyrelsen. Jag vet inte riktigt vad det beror på, det är väl någon historisk orsak som ligger bakom, tillägger han.

— Men inte skall vi klaga, säger Laaksonen. Vi har gudi nog att göra

Tullens uppbörd 1976 förmilj. mk ändring Tullar 1976/75 9/0 Importtull 358.5 -— 12.7 Importavgift 2349 + 213 Utjämningsskatt = 270.4 + 1.0 Skatter Tobaksskatt 855.0 + 37.7 Sötsaksskatt 81.5 + 63.3 Olaccis 382.0 + 14.8 Alkoholaccis 1221.8 + 124 Läskdrycksaccis 58.2 + 171 Livsmedelsaccis 196,5 + 50.2 Bränsleaccis 1544.9 + 268 Margarinaccis 29.0 + 12.0 Sockeraccis 25.3 El-skatt 75.8 Foderaccis 11.8 Foderaccis 2 21.7 Bruksavgift för personbilar 0.1 Avgift för säkerhetslagrng av bränsle 246.8 +103.1 Omsättningsskatt 867.1 +—+153.3 Bil och motorcykelskatt 809.0 + 15.8 Importdepositioner 2501.4 + 46.4 10

Tullens uppgifte e Tullen håller reda på vad som kommer in och förs ut, och uppbär de få tullar som ännu finns kvar.

e Tullen uppbär omsen för importerade varor och accisen för varor som tillverkas i Finland.

e Tullen beviljar oms-frihet för importerade varor som används för att tillverka exportvaror.

e Tullen uppbär importdepositionsavgifter, exportavgifter osv.

• Tullen övervakar våra frihandelsoch andra avtal, håller reda på när eventuella marknadsstörningar in träffar och när andra av de sk skyddslagarna skall sättas in.

e Tullen kontrollerar att importerade livsmedel och andra konsumtionsförnödenheter håller de krav som hälsovårdsmyndigheterna ställer på dem.

e Tullen för en utrikeshandelsstatistik som är den enda i sitt slag och utgör grunden för all annan handelse- och industristatistik i hela landet.

» Tullen bekämpar organiserad smuggling.

• Tullen sköter passagerarkontrollen vid gränserna.

när vi skall bläddra igenom folks papper och lappar i samband med deklarationerna. Det passar oss synnerligen bra att tullen tar hand om accisen och omsen för importerade varor, och en massa andra mindre avgifter, säger Laaksonen. Det är ändå fråga om poster som — fastän de är stora — kräver ganska litet folk. Tillverkarna är få, och de lämnar noggranna uppgifter.

Tullen är faktiskt en mycket stor fiskal myndighet: den uppbär nära en tredjedel av alla statens skatter och skattebetonade inkomster.

Liten personal

Med tanke på tullens många uppgifter, arbetar man med en förvånansvärt liten personal. Man har omkring 2000 anställda — de allra flesta ute på fältet, vid tullstationerna längs våra långa gränser och vid flygplatserna. På själva tullstyrelsen är vi inte flera än cirka 200, berättar bitr. avdelningschef Eero Kuisma. Av dem sköter 35 personer uppgifter som har att göra med tullstatistiken. — Själva databehandlingen kostar inte mycket mera än 2 miljoner mark om året, säger han. Vi betjänar ändå en hel del myndigheter: handelsoch industriministeriet, licensverket, industrins centralorganisationer, Finlands Bank, Statistikcentralen, revisionsverket, statskontoret osv.

Tullens uppbörd av skatte andel a staten skatteinkomst 1975 5.9 Mrd mk 27 “Ia 1976 76 » » 27 “/o 1977 ca 10 5, os ca 30 / — Dessutom har vi 550 så att säga privata kunder, som köper datauppgifter av oss. Det är mest statistik som angår deras egna verksamhetsfält, tex småbåtstillverkarna vill gärna veta hur det går med hela branschens export. Det hjälper dem med deras egen planering av tillverkningen. Dessa statistiska uppgifter kostar dem 10 penni per rad — alltså en datamaskinsrapportrad. — I princip är våra uppgifter offentliga, säger Kuisma. Det är bara i en del fall, tex i fråga om försvarsmaktens materialanskaffningar samt stora affärer med bärvidd över hela nationalekonomin som vissa uppgifter hemlighålls. Prisuppgifter betraktas i enskilda fall naturligtvis som affärshemligheter, tillägger han. — Men, om man riktigt vill, kan man hog genom att räkna komma ganska nära sanningen också i de flesta prisfrågor, tillägger han. Rolf Ekman

FORUM 4/77