Upprop från tyska uppfinnare

av Lars-Gunnar Larsson Forum 1983-11, sida 22-24, 08.06.1983

F RUN 11/83 11/83 F RUN

Hårda tider för tyska uppfinnare

Av Lars-Gunnar Larsson

MH Tre händelser i början av detta år har ställt de västtyska uppfinnarnas situation i rampljuset:

O Det har bildats en organisation med namnet ‘Tyska aktionsgemenskapen bildning - uppfinnande innovation’, på tyska förkortat DABEI, ett ord som också har en egen betydelse ‘på språng’ eller ‘i tiden". Dess målsättning är att skapa mer samarbete och konsekvens i allt som anknyter till uppfinnande.

OQO Den etablerade uppfinnaren i Västtyskland, Lothar von Reppert har i ett brev till västtyske forskningsministern uttalat sin oro över den tyska industriella framtiden i ljuset av en stagnerad utveckling på uppfinningarnas område. Väcks inte den tyska uppfinnarinstinkten åter till liv, finns risken att landet blir efter i den internationella utvecklingen, befarar brevskrivaren.

Minst lika hårda var avskedsorden från den avgående ordföranden i det västtyska uppfinnarförbundet, Friedrich Burmeister. ”I Tyskland har uppfinnaren som individ knappast uppmärksammats eller gynnats från politikernas sida. Tyskland har förlorat terräng. Sker inte avgörande ting, kommer negativa följder mycket snart att visa sig”, hävdade han.

Uppfinnarklimatet är inte särskilt gynnsamt i Tyskland, hävdar de västtyska uppfinnarna. Problemen tycks vara desamma som mången finländsk uppfinnare stöter på - det är svårt att intressera omgivningen för nya idéer.

Forsknings- och utvecklingsaktiviteter sysselsätter 248 000 personer i det tyska näringslivet, 73 000 i högskolor och universitet, samt 53 000 inom den offentliga sektorn.

De här uttalandena återspeglar en allt intensivare diskussion om uppfinnandets roll i den västtyska ekonomin. I det råvarufattiga och befolkningstäta Västtyskland råder en stor samstämmighet om att nationens välstånd baserar sig på den industriella traditionen och att framtida framgångar beror på en bibehållen hög teknologisk nivå.

Färre patent

Den tillbakagång av antalet anmälningar till det tyska patentverket som skett under de senaste åren ses därför som ett illavarslande tecken. År 1978 ansökte tyska uppfinnare o - a S patent i drygt 5800 fall. 1981 hade intensiteten minskat till 49 000. Ordföranden i västtyska patentverket konstaterade i samband med offentliggörandet av denna statistik, att särskilt uppfinningarna inom de vitala kemioch «datastyrningsområdena «visat stagnerande utveckling.

Inte oväntat är det särskilt de små och medelstora företagen som visar låg aktivitet när det gäller utveckling och innovationsverksamhet, åtminstone såvitt denna kan avläsas i antalet patentansökningar. Såväl de ekonomiska resurser som den fackkunskap som behövs inom ett företag för ansökandet om patent, är för de mindre företagen väsentliga ”trösklar”. Speciellt tydligt visar sig de

AN ” SR

Oljeutsläppen till havs har skapat ett behov av förbättrad oljebekämpningsutrustning. Bilden föreställer prototypen till ett fartyg med uppsamlingsutrustning som skall färdigställas vid Krupp i Duisburg i början av år 1984.

Stor satsning på forskning

EH sätten att mäta forskningens betydelse i ett land är många och antalet patent avslöjar bara en del av sanningen. Ser man på forskningens och produktutvecklingens andel av bruttonationalprodukten, ligger Västtyskland bra till.

År 1981 satsade västtyskarna 41,5 mrd D-mark (85 mrd finska mark) på FoU-aktiviteter. Detta motsvarar 2,7 procent av BNP, vilket är den högsta andelen inom den Europeiska Gemenskapen. Nämnas kan att vi i Finland använder endast en procent av vår nationalprodukt för forskning och utveckling.

60 procent av de tyska forskningsaktiviteterna sker inom enskilda företag och FoU-aktiviteterna sysselsätte 248 000 personer i näringslivet, 73 000 i högskolor och universitet samt 53 000 inom den offentliga sektron.

Inom näringslivet är forskningen koncentrerad till en mängd olika områden av vilka de viktigaste är stål-, maskin-och fordonsteknik; elektronik och finmekanik, samt optik och kerni. Inom den offentliga sektorn är tyngdpunkten klart förlagd vid energiforskning. Vidare finns fera institut och stiftelser som delar ut forskningsstipendier. En del av dem utdelar årligen belopp som överstiger 100 milj. Dmark. Några av de kändaste är Max Planck-institutet, Fritz Thyssen-stiftelsen och Robert Bosch-stiftelsen. O mindre företagens främlingsskap inför patentväsendet om man undersöker i vilken grad företagen informerar sig om den tekniska utvecklingen via patentdokumentationer. Denna informationskälla torde vara den utan tvivel mest givande — via patentverket kan man få information om 22 miljoner patent från hela världen. Två tredjedelar av alla storföretag följer den löpande utvecklingen via denna informationskanal, men bara 1,7 procent av de små företagen gör sammalunda.

Uppfinningar föds antingen inom företagen eller också som ett resultat av fristående uppfinnares tankemöda och experimentlusta. Utvecklingen har dock sakta men säkert försvårat den enskilda uppfinnarens situation. En Edison eller en Diesel har under tidigare årtionden kunnat revolutionerna hela den tekniska utvecklingen - i dag har liknande personligheter knappast en chans mot storföretagens utvecklingsavdelningar.

Vilken andel av det totala antalet gjorda och registrerade uppfinningar som tillkommer ”frilansarna” råder det delade meningar om: Uppskattningarna varierar mellan 2 och 19 procent beroende på källan.

I motvind

Också de enskilda utövarna inom denna bransch säger sig jobba i samhällelig motvind i Västtyskland. Visserligen åtnjuter fria uppfinnare vissa särskilda förmåner vad beskattningen beträffar, men incitamenten anses inte vara tillräckliga. Närmast jämför man då med den högre uppskattning som uppfinnare åtjuter i USA, Japan och till och med Skandinavien, ja även i det socialistiska DDR.

Från ansvarigt myndighetshåll svarar man dock på uppfinnarnas kritik med att situationen inte är så dramatisk som uppfinnarna gör gällande. Mot en nedgång i anmälningarna till tyska patentverket står en ökning av de tyska anmälningarna till det europeiska patentverket med säte i Mtnchen — under perioden 1978-81 med drygt 4000 till sammanlagt 6300. Också i Japan och USA har antalet patentanmälningar från västtyskar sakta ökat under en fyraårsperiod. Drygt 5000 respektive 10000 tyska patent anmäldes i dessa länder under 1981.

Mönsterskyddandet av en process eller produkt har på senare år blivit ett alltmer lockande alternativ till den 23

F CRUN 11/8 enklare förfarande vad formaliteterna beträffar gör att speciellt de mindre företagen slagit in på denna linje. Då får man visserligen acceptera att skyddet är betydligt kortvarigare några få år jämfört med patentskyddet som gäller upp till 20 år. Ä andra sidan går den tekniska utvecklingen så snabbt att patenten i regel överges långt innan tjugoårsperioden gått till ända.

Statistiken svårtolkad

Slutligen behöver varken mönsterskydds- eller patentstatistiken vara absoluta indikatorer på den tekniska utvecklingen. I ett företag kan man mycket väl göra bedömningen, att man under alla omständigheter kan hålla sin uppfinning hemlig så länge som det är ekonomiskt intressant.

Särskilt när det gäller den snabbt expanderande mikroelektroniken kan det röra sig om en ekonomisk användbarhet på några få år, vilket motsvarar normaltiden för att få ett patent godkänt…

Och att en industriell hemlighet kan bevaras under en lång tid bevisas väl bäst av Coca-Cola, vars recept under 90 år förblivit okänt för en läskedryckskonsumerande omvärld.

I ett resonemang om takten i den industriella utvecklingen kan man heller inte lämna de allmänna värdeförställningarna därhän. I exempelvis Japan har uppfinnandet hög status, vilket haft till följd att de enskilda företagen strävar till att varje år redovisa så stor aktivitet som möjligt. Detta kan möjligen driva den japanska statistiken uppåt och ge en orättvist negativ bild av Europa. Men samtidigt förefaller det också som o de japanska uppfinnarna skulle arbeta i ett klimat som i ”andligt” avseende är gynnsamt. i

De tyska uppfinnarna anser däremot att de bemöts med en helt annan inställning från det näringsliv de försöker intressera för sitt nytänkande. “Det där har vi redan försökt”, ”det kommer inte att fungera” och ”vi har redan så bra metoder, att vi inte behöver förbättra dem ytterligare” är typiska reaktioner enligt företrädare för de tyska uppfinnarna.

Dessutom betraktas uppfinnaren bland allmänheten ofta som en mer eller mindre konstig individ. Kanske är det så, att uppfinnarna i Tyskland är - som de själva säger - det tyska undrets strykpojkar. Säkerligen är detta en oförtjänt bedömning, men att ändra på nedärvda attityder i omgivningen hör som bekant inte till det lättaste.

Ömsesidiga Sjöförsäkringsbolaget Sjöassuransföreningen i Finland

RESULTATRÄKNING 1.1.—31.12.1982

Driftskostnade enes +25.169.689,35 Löner och arvoden …..sssssessrrssara — 2.023.425.44 lll: +27.234,679,98 +52.404.369.33 Sociala kostnader … Lo— 529.241.17 — Övriga driftskostnader - = 3.929.011,42 0 +12779.270E Driftsbidrag - . >. ooo - «= -395.551,36 ss [519.949,21 +11.259.822,80 — Rörelseunderskott … — — 395.551,36 ps örrreee sees sees 2. — 1.303.104,—- = Övriga intäkter .. «ob -135.986,37 Intäkter av försäkringsrörelsen . +62.361.088.13 — Ovrign kastnader -.-. = 128.692,68 Sker ndring i reserveringar Ersättningskostnader Förskottskostnad + 488,383.—

Erlagda ersättningar .. —46.552.268,25 ;

Förändring i ersättning: Dl —12.671.390,— —59.223.658,25 = Direkta skatter ….ssseeses — 206 91420 Försäkringsrörelsens hidrag «..sssssssrrorrsrrrr rr er narr ra + 3.137.429.88 = Räkenskapsperiodens under/överskott — 106.788.87 Återförsäkrarnas andel av

Premierna ……. —15.981.389,10

Förändring i premie + 868.681.—

Ersärtningarna . . . .562.798,28

Förändring i ersät 0— + 396.030.18 Den egna andelen av försäkringsrörelsens bidrag . …….–.– + 3.533.460,06

BALANSRÄKNING 31.12. 1982 Aktiva Passiva Tinansieringstillgångar Främmande kapital

Banktillgodohavanden …….sssssrsresa 7.616.725,62 Skulder av återförsäkringsrörelse

Tillgodohavanden av Depot …….. lo 87.838,1 äterförsäkringsrörelse Övriga skulder - 1 9,186.254.50 9.274.092,61

Premieansvar YT Transitoriska skuld —

Ersättningsansvar . . …… 20. - ransitoriska skulder

DEPOt ooo sese ers ra see sa 14.537.194,03 ÖVLIgA oeseo ser rererrerroer rer rrrn ta 2.954.097,6 Övriga tillgodohavanden 1133.413.3 38.536.484.37 Övriga skulder . 991.733.82 on — Försäkringstekni

Transitoriska fordringar 60.404.86 Premieansvar 9.940.026, —

Premier …sosess ere saa 17.160.404, tniansans = = 98205 hremier : OT Ersättningsansvar . I IS045291,— 84.985.323,.-— — 98.205.247.12 ÖVLIRA oorrerrerrer resa 53.073,87 18.280. 186,80 Reserveringar örskollskoslnad …..ssssrsserrererirt 1. 2— Övriga finansieringstillgångar . . …… =>. - » 11.897.635.11 — 76.331.031,90 Förskoltskostnad 108-01 LT Eget kapital Inyesteringstillgångar Bundet :

Skuldebrevsfordringar 13.532.931.56 Grundfond 3.000.000.—

Obligationer ….. 6.626.004,32 Garanlikapital se 500.000,.— 3.500.000,—

Aktier …. 337.078.34 Fritt ——

Fastighetsaktier

Potterbolagsaktier rrererer seen ses - Ran teriodens ene 800-000, — i 484.030,2 980.044. vriga 20:20 20.980.044.42 under/överskott . . . . ….. —106.877.87 693.211.13 — 4.193.211.13

Anläggningst Andelar Fastighe Övriga utgifter med lång verkningstid ……s..ssorrsrorerer sar 10.530. — 5.338.292 65 89.055, m mk —103.504.470.25

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."