Uppsving för trähustillverkare
av Mats Lindqvist Forum 1989-06, sida 17, 13.04.1989
finländska byggnadsindustrin. Åtminstone om vi hittar alltför många likheter.
De ”stora” dominerar Det är ingen hemlighet att de ”stora” i Finland bl a är Partek, Lohja, Ovako, Nokia, Wärtsilä, Oras, Kone och Schauman, alla med betydande marknadsandelar inom sin speciella nisch.
Ett axplock ur en undersökning gjord av Teuvo Junka och som beskriver situationen 1986, ger följande rmarknadsförhållanden för en del av byggnadsmaterialen
Partek och Lohja har så gott som 100 procent av cementmarknaden, Lohja 90 procent av lättgrus, Partek 100 procent av bergull, Ovako över 95 procent av betongstål, Nokia (plus dotterbolag) över 60 procent av elkablar (1978-1980), Oras nästan 100 procent av marknaden på vattenkranar, Kone 60 procent av hissarna och Schauman (plus dotterbolag) 45 procent av spånskivor. — Pratar vi speciellt om byggföretag utgörs det tunga gardet av bl a Haka, Polar Puolimatka, MNK, Ruola och Hartela
Arbetsgrupp tillsatt
Monopolsituation vill man alltså från KV:s sida inte tala om. Trots det tillsatte man i slutet av mars en arbetsgrupp för att undersöka hur det egentligen står till med konkurrensförhållandena inom - byggnadsbranschen. Till arbetsgruppens uppgifter hör
Uppsving för trähustillverkare
De finländska trähustilverkarna lever goda tider. Det senaste året visade ett uppsving i leveranserna med 18 procent och alla siffror tycer på att ökningen bir ännu större I å et här är ett välkommet budskap fö alla trähustillverkare. 1986 och 198 innebar nämligen inga sötebrödsdagar för tränusbranschen. 1985 var dock ett bra år, med sammanlagt 8 820 sålda egnahemshus. 1986 gick antalet leveranser av trähus bakåt med 6 procent, till 8 300 1evererade hus eller 520 färre än året innan. Året därpå syntes ingen ljusning och försäljningen sjönk ytterligare. 4 procent den här gången, vilket i klartext betydde 7 960 hus, en minskning från 1986 med 340 hus.
FÖRUN, 6/198 bla att undersöka vilka följder eventuella sonkurrensbestämmelser har på byggnadsoch byggmaterialbranschen. Som ordförande för arbetsgruppen fungerar direktör Raili Knuuttila från KV.
Att just byggnadsbranschen hör till de unga och viktiga frågorna på Konkurrensverket råder det ingen tvekan om och Matti Purasjoki bekräftar att så också är fallet. Han menar att det inte skadar lite att de stora företagen får känna sig lite obekväma.
Slopa importbegränsninga mportbegränsningarna inom byggnadsbranschen utpekas som en stor bov i dramat. P g a begränsningar saknar de inhem ska tillverkarna konkurrens, något som också Teuvo Junka tagit fasta på I sin undersökning.
Och Matti Purasjoki håller med.
— (Genom att slopa importbegränsningar kan vi få till stånd en ordentlig konkurrens inom byggbranschen. Det är en sak vi måste jobba hårt för, säger Matti Purasjoki.
Inte heller Hans J Björnberg motsätter sig import. Men den skall ske på sunda villkor. ”Dumpingimport"” är han emot. Och konkurrensverket skall inte ses som något hot mot Partek, menar Björnber — Tvärtom, fungerar KV som det skall, lyckas det kanske t o m bättre än vi informera folk om det verkliga läget. LJ
Räddningen kom i och med att trenden vände i fjol. Antalet levererade trähus gick upp till 9 370. 1 år siktar trähustillverkarna på att leverera ca 11 000 hus. Skulle de beräkningarna hålla streck betyder det en ökning med hela 20 procent jämfört med fjolåret
Och Pertti Forsström, VD på PuutaloteolliSuusyhdistys ry är optimistisk, Året har börjat bra.
— För tillfället ser det faktiskt ut som om ökningen blir större än vi räknat med. Början av året innebar en betydligt större orderstock än väntat. Ökningen kan t o m bli hela 25 procent det här året.
Åt vilket håll kurvan pekar efter 89 är dock en öppen fråga och Pertti Forsström vill inte sia så långt fram i tiden. Allmänt taget är trenden nedåtgående inom byggbranschen och det kan också ge effekter på tränusbranschen.
Pertti Forsström ser två orsaker till byggboomen som tog fart hösten 87, den tidpunkt då vinden vände för trähustillverkarna.
— Dels blev det lättare att få lån. Bankerna formligen bjöd ut pengar. Dels inneba bostadsköpen i investeringssyfte en större ökning av trycket på bostadsmarknaden än väntat.
Trots den stora efterfrågan på trähus och trots de goda åren för trähustillverkarna hävdar Pertti Forsström att priserna på trähus hållits — och fortfarande hålls — stabila. Några markanta prisstegringar har inte skett. Som exempel nämner han prisutvecklingen mellan 1987 och 1988. 1987 låg medelpriset på ett trähuspaket (egnahemshus) på 122000 mark. 1988 var priset 126 000 mark då omsättningsskatten inte tagits med.
Pertti Forsström medger dock att man i år kan vänta en prisstegring. Han menar att trähusbranschen släpat efter i prisutveckhingen jämfört med byggkostnader och den allmänna utvecklingen inom byggbranschen. Några rejäla prisökningar tror han dock inte det blir frågan om. ML
LURLIT I