Upptäckterna som gjorde världen roligare

Snart är det dags igen för forskarvärldens roliga timme. Ig Nobel-prisutdelningen har blivit en fest där forskare gladeligen visar upp sina seriösa vetenskapliga rön från en humoristisk sida.

En del forskare har förhoppningar om ett telefonsamtal från Nobelkommittén i Stockholm. Andra önskar stilla att de inte ska bli uppmärksammade av Ig Nobel-kommittén. Eller vill man som forskare också ha den uppmärksamheten?

”Ig Nobel är ett respekterat pris inom akademiska kretsar. Jag tycker att Ig Nobel-priset är min största akademiska bedrift och alla mina kollegor är avundsjuka på det”, säger Minna Lyons, äldre lektor i psykologi vid University of Liverpool och Finlands hittills enda Ig Nobel-pristagare.

Hon fick priset 2014 för att hon tillsammans med sina forskarkollegor Peter K. Jonason och Amy Jones påvisat att psykopater och narcissister är överrepresenterade bland personer med sena vanor. Artikeln ”Creatures of the night: Chronotypes and the Dark Triad traits” publicerades i tidskriften Personality and Individual Differences.

Seriöst med en twist. Ig Nobelprisen har delats ut varje år sedan 1991 och organisationen bakom, Improbable Research, har ett klart syfte med prisen. I programförklaringen står att ”Vårt mål är att få folk att skratta, sedan att få dem att tänka. Vi hoppas också att vi kan sporra människors nyfikenhet och lyfta fram frågor om hur man bestämmer vad som är viktigt och oviktigt, verkligt och overkligt – inom vetenskap och utanför.”

”Det är en fin idé och priserna fyller också en viktig funktion för att popularisera vetenskap”, tillägger Lyons.

Det handlar alltså om seriös forskning som uppfyller alla de krav som ställs på vetenskap. Samtidigt ska det också finnas något element av frivillig eller ofrivillig komik. När det gäller Ig Nobels fredspris och litteraturpris brukar tolkningen vara friare. Som när japanen Daisuke Inoue tilldelades fredspriset 2004 för att ha uppfunnit karaoke och enligt juryns motivering ”därigenom skapat ett helt nytt sätt för människor att tolerera varandra”.

En sak som förenar Ig Nobel-pristagare är att de ofta ägnar sig åt smalt specialiserad forskning som utanför sitt forsknings­sammanhang ter sig komisk i ett allmänmänskligt perspektiv. Ta till exempel fjol­årets medicinska pristagare från Tyskland som presenterade upptäckten att om det kliar på vänstra halvan av kroppen och du ser dig i spegeln och kliar samma ställe på högra halvan, kommer klådan att gå över. Eller forskargruppen från USA och Taiwan som testade den biologiska principen att alla däggdjur tömmer sina urinblåsor på ungefär 21 sekunder.

Vinnarna utses av en jury som består av ett femtiotal meriterade forskare, däribland riktiga Nobelpristagare. För att komma in på juryns radar behövs en nominering. Den kan göras av vem som helst och varje år kommer det in cirka 9 000 nya nomineringar.

Johan Svenlin text

Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!