USA:s direkta investeringar utomlands

Taggar: Orter: USA Teman: investeringar

Utblick

USA:s direkta investeringar utomlands

FÖRENTA STATERNAS direkta investeringar utomlands har på senare år väckt betydande uppmärksamhet världen över och däribland en viss oro för ett alltför stort ameri’kanskt inflytande i länder vilka i särskilt hög grad blivit delaktiga av amerikanskt kapital. Det gäller här alltså direkta investeringar i fabriker, distributionsnät och andra fysiska anläggningar i motsats till investeringar i värdepapper. De senare så kallade portfolioinvesteringarna är mindre kontroversiella än de direkta investeringarna, eftersom beslutanderätten över produktionsmedlen helt stannar hos det låntagande landets medborgare, medan utländska företags filialer i större eller mindre utsträckning tar sina order från moderföretaget utomlands. De två ländernas intressen anses av somliga betraktare inte nödvändigtvis vara parallella i alla lägen, och nationalkänslan råkar i kläm även när sådan parallellitet föreligger.

Av diagram 1 kan man se, hur starkt de amerikanska direkta investeringarna har ökat under efterkrigstiden. Värdena är i löpande priser, varför den reella uppgången har varit mindre skarp under denna tid och minskningen 1929—1946 på analogt sätt kraftigare än vad diagrammet visar, Men å andra sidan har man endast tillgång till bokföringsdata, vilka i många fall anger lägre värden äm de som förekommer på marknaden. Den exakta utvecklingen av realinvesteringarna är därför inte känd.

Förenta Staternas direkta investeringar utomlands 1929—1967 (Bokföringsvärden i miljarder löpande dollar | [ S 1957 1060 9 967

De totala investeringarna uppskattades 1950 till 12 miljarder dollar.

FRAM TILL 1955 var investeringarnas. fördelning på regioner och näringsgrenar ganska konstant. Omkring 70 procent av dem gick till Kanada och Latinamerika, dock med en fortgående förskjutning av tyngdpunkten från Latinamerika till Kanada. Av de totala investeringarna hade cirka 30 procent företagits i oljeutvinning och en tredjedel i fabriksindustri. Omkring 10 procent gällde gruvor och metallverk, och resten var fördelad på allmännyttiga verk, handel och servicenäringar.

EFTER 1955 har investeringarna i Västeuropa vuxit mångdubbelt snabbare än investeringarna i sin helhet. Den viktigaste orsaken till denna utveckling var bildandet av den Europeiska ekonomiska gemenskapen (BEC) år 1957. De amerikanska storföretagens ledning insåg nästan omedelbart efter det EEC-traktaten underskrivits vilka möjligheter för profitabe produktion som öppnade sig, när tullarna mellan de sex medlemsstaterna i den nya ekonomiska unionen raserades, Samtidigt var man angelägen om att komma in med egen produktion på dem nya marknaden för att kompensera följderna av EEC-ländernas tilltagande diskriminering av utomstående till förmån för sina partners. Amerikanarna med sin vana med frihandel över en hel kontinent var alltså mycket snabbare att dra nytta av EEC-marknadens fördelar än européerna själva. En liknande om också mindre markant utveckling kan spåras inom EFTA-området.

DET TILLTAGANDE INTRESSET för Europa har lett till att dess andel i totalinvesteringarna har stigit från 15 procent år 1950 till gott och väl 30 procent år 1967, och den europeiska andelen synes fortfarande vara i stigande.

Diagram 2 utvisar investeringarnas geografiska fördelning vid slutet av 1967, I fråga om EEC är det anmärkningsvärt, att en mycket stor. del av investeringarna gäller fabriksindustrin, nämligen hela 60 procent.

Förenta Staternas direkta investeringar utomlands år 1967 enligt regio (Bokföringsvärden i miljarder dollar [5]

M . MH EB rr

KH a r > + ss BB I 3 2 28 8, tf I Foss 0 ES FP RH RH a ss 3 mm 8 = KH då IF MÅ dr öÖ KS 228

DET FINNS MÅNGA ORSAKER till den kraftiga ökningen av de amerikanska investeringarna förutom de som har nämnts ovan. Värdländerna välkomnar ofta utländskt kapital, och under en övergångstid ges det till och med fördelar som inhemskt kapital inte åtnjuter. De mest solida amerikanska företagen är också eftersökta kunder bland lokala penninginstitut runt om i världen, och till följd härav har amerikanarna på senare tid rent av varit i stånd att finansiera sina utländska anläggningar med pengar som de lånat i värdländerna. Myndigheterna i dessa har gått med på en sådan ordning på grund av den tekniska och kommersiella kunskap som de amerikanska etableringarna har fört med sig.

Under ett par års tid har Förenta staternas regering begränsat amerikanska företags förvärv av realkapital utomlands på grund av svårigheter med betalningsbalansen. Det är likväl ett tecken på den vikt man i Förenta staterna fäster vid de utländska investeringarna, att president Nixon snart efter sitt makttillträde på yrkande av industrin tillkännagav lättnader i de bittills rådande restriktionerna, OO

Forum 10/69 23