USA:s skattereform
av Christian Sundgren Forum 1986-15, sida 25-26, 09.10.1986
MA ara
USA:s nya personskat fördela Ö ingen skatt för fattiga + överlag låga skatter, max 28 Y 9 stora familjer i klassen 15 Y nackdela + ränta för bil/kreditkort icke avdragsgil € skatt vid försäljning av fastighet inte avdragsgil 9 dubbelarbetande mister avdrag
FÖRUN 15/1986
FELTON ER HELSIILLIRR HH
NE XT oh
Kongressen har godkänt president Reagan titten
A 8 Fö
TAR Lå skattereform. Nästa år betalar amerikanerna mindre skatt. Det gäller såväl företagare, löntagare som företag. Världens rikaste stat har snart i-världen lägsta skatter.
katter är till för att finansiera statsmaÖT nerer Skatter är till för att skapa
Jämlikhet och en jämnare levnadsstandard i samhället. Men verkligheten är en annan.
Ronald Reagan lär som skådespelare under världskriget ha fått betala extra mycke! i skatt. Det fick honom att ge upp de demokratiska idealen — sägs det — och förklara krig mot höga skattesatser.
I USA — liksom på andra håll i världen — har det mesta av skattesystemens mål pajat ihop. Inkomstskattens procent i USA är maximalt 50 procent. Räknar man med kommunalskatten, är den faktiskt inte långt ifrån vår egen marginalskatt som når upp til 70 procent
Med tanke på att skattesatsen var bara 7 procent när inkomstskatten introducerades i USA år 1913, har utvecklingen där vari den normala.
Statsmaskineriet och socialprogramme har siukat allt mer skattemedel, samtidigt som skatternas ursprungliga syfte har förfelats. Progressiviteten | skattesystemet fungerade utjämnande från depressionen fram till 60-talet, men därefter har inflationen ställt alltsammans på huvudet. Inkomstklyftorna har igen ökat, och de är betydligt större i dag i USA än för 10 år sedan.
Skatterådgivar — big busines ”Betalar en rik man skatt — då har han en dålig jurist” heter det i USA. Men fenomenet är inte speciellt amerikanskt. Med en fortsatt inflation ökade lönerna/inkomsterna jämnt. Det förde med sig större skatter när man klättrade uppför den progressiva skatteskalan. Det stimulerade i sin tur till allt fler former av avdrag, som isynnerhet i den högre ändan av skalan snabbt gav stor utdelning. vän 2 fortsättning
Skatterådgivare som kan avdragssystemets finesser är därför en stor business i USA. Nära hälften av alla 100 miljoner amerikanska skattebetalare lär använda sig av skatterådgivare. Skattebyråerna är lika många som McDonalds-barerna i USA:s tätorter. Dessa kryphål som snabbt underminerat hela skattesystemet har fått demokraterna att gå med på Reagans radikala skattereform.
— Det gamla systemet fungerade helt enkelt inte. Det finns visserligen skatteskalor som går upp till 60—70 procent, men ingen betalar sådana skatter, intygar en av de många demokratiska skatteexperter som stöder Reagans skatteförslag.
De små stöder reformen
Reagans skattereform tacklar det knepigaste i dagens skattesystem: avdragsdjungeln.
Beträffande både personskatten och företagsskatten har just de många avdragsmöjligheterna lett till att skattesystemet satts ur funktion.
Ett exempel: 130 amerikanska storföretag, som hör till de 500 största, gjorde mellan år 1981—386 hela 70 miljarder dollar i vinst, men betalade inte en cent i skatt!
Däremot är det i USA som på andra håll i världen svårare för mindre företag att fiffla med skatterna. Antalet fastigheter och maskiner som kan avskrivas är mindre, möjlig Andersso edan i samband med att nästa Rs budgetförslag klarnade, kon staterade professor Edward AnOersson — Vi borde absolut ha påbörjat vår marginalskattereform nu. Det går inte med dessa höga skatter. Tänk på USA:s skattereform: skattetaket blir där 28 procent!
Och efter en par veckors vistelse i USA är Andersson definitivt stärkt i tro.
Professor Edward Andersso l 2 heterna att föra över vinsten till dotter- eller holdingbolag finns inte.
De amerikanska små och medelstora företagen stöder därför varmt skattereformen. De gynnas av att det gallras i avdragsmöjligheterna, och att bolagsskatten för alla blir 34 procent — från att ha varit 46 procent.
Med tanke på att just dessa företag har stått för tillväxt och nya arbetstillfällen är skattereformen verkligen motiverad.
Neutral skattelag
Ett av Reagans argument för skattereformen har varit att den är neutral. Den skall inte leda till ökade skatter som alla tidigare reformer, och den skall ge staten lika stora skatteinkomster som tidigare. Genom att täppa till avdragsluckorna skall den också vara mer rättvis, utlovar Reagan-administrationen, och plockar poäng på såväl hemmasom bortaplan.
Reformen innebär helt enkelt att 100 miljoner skattebetalare betalar 120 mrd dollar mindre i skatt de kommande 5 åren, medan USA:s 3 miljoner företag och cå framförallt storföretag får punga ut med 120 mrd mer i skatt.
Privatisering
Reagans skattereform är en del av hans samhällspolitik.. USA-presidentens filosofi går ut på att statsapparaten överlag skall klara sig med mindre skattemedel, att by om skatter — När skall våra politiker fatta dethär? När skall vi komma till insikt också här i vårt lilla tand att en radikal skattereform behövs?
Men inte kan ju företagen enbart vara positiva till reformen — avdragsmöjligheterna begränsas ju — Det är riktigt att en del avdrag faller bort. Men det är ju bara bra att underligheter kommer bort. På det hela taget beräknas ju bolagsskatten stiga, medan personskatten går ner.
Marginalskattesänkningen är alltså viktigare än någonsin — När skall vi i Finland begripa vad det rör sig om? Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland har båda offentligt uttalat sig för att skattereformer är på gång. England hade redan före Reaganförslaget gått in för att sänka bolagsskatten nästa år till 35 procent. Men nu tänker man också sänka personskatten där.
— Tänk att USA nu, om man inte räknar kommunalskatten, har en skatteprocent på 34—35 procent, medan vi är uppe i 70! Det går helt enkelt inte i längden. cs e råkratin inte får svälla ut och att skatterna inte får öka.
Trots att USA är långt ifrån våra höga skatteskalor, har de höga skatterna rubbat hela samhällsmoralen. Det biir mer och mer accepterat att lura staten på skattepengar, samtidigt som intresset för att ta del i samhällsansvaret minskar bland såväl företag som individer.
Men frågan är om USA:s skatteretorm kommer att öka kreativiteten inom företagen, om moralen kommer igen, och om grunden för den svarta ekonomin nu sviktar. Eller är det viktiga den andra aspekten av reformen, nämligen att mindre sociala program och en mindre offentlig sektor skapar större växande marknader för privat business.
I Reagans USA tycks man värdesätta den privata förmögenhetens avkastning mer än medmänniskans väl. I Finland är vi enligt en helt färskt gallup fortfarande villiga att betala mer I skatt, bara vi vet att vårdsektorn fungerar.
Inkomstskatten
Det nuvarande amerikanska skattesystemet har hela 14 olika skatteklasser från 11 till 50 procent. Dessa skärs nu ner radikalt till tre klasser: ingen skatt, 15 procent och 28 procent.
Det betyder att 6 miljoner skattebetalare i USA slipper betala skatt nästa år.
Det betyder att majoriteten av USA:s skattebetalare klarar sig med 15 procent i skatt.
Det betyder att de låginkomstgrupper, som i realinkomst stampat på stället sedan år 1970, nu hoppas kunna konsumera mer, medan andra blir utan avdragsmöjligheter och får bidra mer till det gemensamma skattelasset.
I USA skall inte längre en Rockefeller kunna förtjäna 1 miljon dollar i året och klara sig utan skatt.
Tar vi efter?
Alla industriländer kommer att påverkas av Reagan-reformen. Medeiklassen i otaliga länder kommer ännu att tacka Reagan för den skattereform han har satt i gång. För de flesta industriländer blir det svårt att inte följa efter. På statlig nivå får man vara rädd för att USA med reformen i ännu högre grad lockar till sig företag och investeringskapital.
På företagsnivå kommer allt fler att lockas till USA för att förtjäna mer. Brain drain -problemet får ny aktualitet. Humankapitalet blir en allt viktigare faktor för utvecklingen. Därför blir det svårt för regeringarna i industrivärlden att inte följa USA:s exempel och sänka skatterna.
Men någon enkel skattelag lyckades Reagan inte komma med — förslaget går på hela 2 800 sidor. Måste skattesystem vara så komplicerade?
Christian Sundgren 15/1986 FRUN,