”Utan Kemira vore Finland i en extremt svår situation”

Taggar: Bolag: Kemira Personer: Martti Hovi Teman: statsbolag

”Utan Kemira vore Finland i en extremt svår situation”

Statsbolag har ingen särställning när det gäller förtagsdemokrati eller sociala frågor

Går det dåligt, är det bolagsledningen som får skulden. Går det bra finns det nog flera som vill dela på äran, säger bergsrådet Martti H ovi vid Kemira Oy, som från årsskiftet byter VD-jobbet mot posten som arbetande styrelseordförande. I praktiken hjälper oss ingen. Men vi kan ändå inte ha en renodlad vinstfilosofi. Nationella intressen måste beaktas.

M H: — Köpet av Säteri Oy var resultatet av långvariga planer att börja tillverka polyesterfiber i Finland. Efterfrågan på denna fiber ökar av någon anledning snabbare än på tex nylon eller akryl. En arbetsgrupp på flera personer hade hos oss undersökt olika alternativ för tillverkning och för avsättningsmöjligheterna både i Finland och på världsmarknaden. I ett senare skede konstaterades att också Säteri hade planer att komma in på samma område. De har sedan gammalt erfarenhet av den kemiska produktionskedjans slutskede, medan vi är mera intresserade av det kemiska basområdet.

— Det var svårt att hitta en lämplig samarbetsform med Säteri — det var samarbete vi i första hand eftersträvade — och en längre tid låg underhandlingarna helt nere. Denna fastlåsta situation löste sig sedan så som nu skett. Vi slipper bla konkurrera om den yrkeskunniga arbetskraften.

F. — Hur avancerar planerna på den nya fabriken?

MH: — En liten produktionsinrättning är inte lönande — en större förutsätter åter export. Förhandlingsstoppet gjorde emellertid att vi först nu kommer framåt i själva planeringen, då båda drar i samma riktning — Var fabriken placeras är ännu öppet, men Valkeakoski, Säteris hemort, som tidigare var utesluten då Kemira inte hade någon verksamhet där, kommer nu i bilden på ett annat sätt.

”Om man Inför bestämmelser som leder till ekonomiska problem för oss så är det vit som är ansvariga — märkvärdigt nog inte anstiftarna till bestämmelserna” säger bergsrådet Martt! Hovi.

-—

F. — Kemira har gett rubrikstoff också genom den stora svavelsyraaffären till Kanada. Dess betydelse?

MH: — Största betydelsen är att vår expanderande svavelsyraproduktion blir placerad. Också hittills har överskottet exporterats, genom ett svenskt-schweiziskt företag. Kanadaordern tryggar också avsättningen under tre år framåt för vår nya fabrik i Gamlakarleby. Den var vi egentligen inte alls intresserade att bygga i detta skede. Men den metallurgiska industrin kan inte släppa ut sina svavelhaltiga gaser i skyn och förstöra miljön, så vi var därför praktiskt taget tvungna att bygga.

F. — Svavelsyran är ett problem?

MH: — Ja, kvantiteterna har hela tiden ökat, och vi har oavbrutet fått söka nya användningsområden för den. Gödselproduktionen är naturligtvis största förbrukare. Men sedan 60-talet har vi dessutom tillverkat aluminiumsulfat, titandioxid och natriumsulfat, som alla kräver svavelsyra. Eftersom vi är tvungna att åstadkomma svavelsyra, har vi också sett oss skyldiga att förbruka den.

F. — Kemira tjänar alltså bla den metallurgiska industrin. På vilka andra områden ser Ni företagets betydelse för landets näringsliv — och varför måste verksamheten bedrivas i form av ett statligt bolag?

MH: — Kemira, det namn som företaget nu bär, grundades efte första världskriget för att framställa superfosfat. Det var brist på livsmedel i vårt land, och det egna lantbruket måste fås att producera mera. Ingen annan än staten var då villig att ge sig in på detta område, En liknande situation uppstod efter andra världskriget, på fyrtiotalet, då också Typpi kom in i bilden.

— ‘Superfosfat är i dag en obetydlig marginalprodukt i Kemiras produktion. Sedan 50-talet har lantbruket svängt över till allt mera raffinerade gödsel Forum 19/7 blandningar. Nu är 85 procent blandningar. Företaget har också genomgått en strukturförändring i kemisk riktning. Vid sidan av gödselframställning har växt upp annan kemisk industri.

— Lantbrukets tillväxt är bara 4—5 procent i året, så vi vore begränsade till ett bra snävt område om vi höll oss enbart till denna produktionssektor. Vi ser därför som vår plikt att sköta den kemiska sektorn som helhet, inom en vidare ram, och sålunda tjäna Finlands näringsliv.

F. — Bör enligt Er åsikt ett statligt företag verka enligt samma affärsekonomiska principer som vilket som helst stort företag inom den enskilda sektorn?

MH: — Ja, i allmänhet får vi lov att arbeta enligt i stort sett samma principer. Man har sagt att statsbola i vissa avseenden skulle ha en särställning — tex när det gäller företagsdemokrati eller sociala frågor. Jag uppfattar dessa frågor som lika nödvändiga för den privata sektorn. — Ni kanske också frågar om ett statligt företag bör vara vinstgivande. Till det vill jag svara, att vi inte kan tänka rent och hundraprocentigt på att gå med vinst. Vi måste beakta också annat, rent nationella intressen. Men — i praktiken måste vi klara oss själva i konkurrensen. Ingen hjälper oss. Om man inför bestämmelser som leder till att vi får ekonomiska problem så är det märkvärdigt nog inte anstiftarna till dessa bestämmelser som är ansvariga — det är vederbörande statsbolag. Går det dåligt, är det bolagsledningen som får skulden, Går det bra, finns det nog flera som vill dela på äran, Sådan är praktiken!

F. — I nästa års budget anslå 90 miljoner mark för att hålla konstgödselprisen nere. Är det här något som strider mot principen om att statsbolagen ska stå på egna ben?

MH: — Inte alls. Det är nämligen fråga om att understöda lantbruket.

Forum 19/74

Genom prisförhöjningen på råvarorna för konstgödseln, olja, fosfater, kaliumsalt, ammoniak, har slutprodukternas pris stigit nästan hundra procent under ett år. För att förhindra en häftig prisstegring på slutprodukten och ge lantbruket en mjuklandning ämnar statsmakten genomföra prisstegringarna trappstegs KEMIRA OY

Finlands sextonde största företag (enligt omsättning).

Aktiekapital 80 miljoner mark. Aktiekapitalet ökas 1975 med 20 miljoner mark.

Agoförhållanden:

Finska staten 399 936 aktier Folkpensions anstalten 60 Republikens president 2 Ömsesidiga försäkringsbolaget Tulenvara 2 »

Totalt 400 000 aktier

Kemiras produktbil 1970 1973 (tusen ton) svavelsyra 843 985 fosforsyra 112 136 salpetersyra 97 348 ammoniak — 259 kvävelösning — 44 övr. industrikemik. 256 274 monoammonfosfat 93 95 ule- och kalksalpeter — 221 urea — 99 super- och kotkafosfat 122 74 super y-gödsel 621 899 PK-gödsel 122 115 sprängämnen 36 4 vis under ett par års tid. Men produktionsinrättningen kan inte tvingas bära dessa höjda råvarukostnader. Vi ger varje månad ytterst noggranna uppgifter till näringsstyrelsen om våra kostnader, och vårt pris fastställs av dem på pennin, Enligt detta pris fakturerar vi sedan, en del till lantbruket, resten till staten.

— Om Kemira inte funnes i dag vore Finland i en extremt svår situation. Konstgödsel står inte att få på världsmarknaden.

F. — Men trots detta prisförfarande har väl oljekrisen inverkat på Kemiras verksamhet?

MH: — För oss är de stigande oljepriserna en mycket tung post, eftersom vi använder ungefär fyra procent av hela Finlands förbrukning 500 000 ton i året!

F. — Statsbolagen har fått nya direktiv om vilka ärenden som skall föreläggas handels- och industriministeriet och ministerutskottet.

Lagstiftningen som berör statsbolagen håller också på att omarbetas.

Hur ställer Ni er till kraven på ökad insyn i statsbolagen?

MH; — I praktiken innebär det för oss obetydliga förändringar. Vi har alltid informerat ministeriet i god tid om större investeringar (Säteri-köpe är ett exempel), och ministeriet kan faktiskt ibland få veta om våra planer före vårt eget förvaltningsråd, som får sig ärendet förelagt när det är färdigt för avgörande.

— Ått öppet informera utåt stöter alltså inte på hinder. Men om ma i varje detalj måste få tillstånd lång i förväg, blir det ingenting av rationell verksamhet. Snabba beslut är många gånger nödvändiga. Vi har dåliga erfarenheter av att frågor, som till sin natur är strikt konfidentiella, diskuteras och utreds med alltför många inblandade, så att hela saken läcker ut i offentligheten och blir pannkaka.