Utbildningen i reklam skev på alla nivåer!

av Thor Forsskåhl Forum 1970-15, sida 11-12, 07.10.1970

Taggar: Teman: reklambranschen

Thor Forsskåhl:

Utbildningen i reklam skev på alla nivåer!

NEj,PELLE, DET HeTeR: Nio Av TIO FILMSTJÄRNOR TVÄTTAR SIG närvarande.

Orsakerna till de rådande förhållandena är svåra att finna och något entydigt svar är svårt att ge, framförallt när det funnits goda förebilder på nära håll, som Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning samt Reklambyråernas utvecklingsinstitut i Sverige och Institutet for markedsfering i Norge. För att inta tala om de utbildningsinstitut som existerar i England och Tyskland. En av orsakerna är säkert den att vi i motsats till Sverige och Norge har mycket få forskare som kombinerat reklammansyrket med en aktiv forskargärning. Med detta sammanhänger också att man tydligen ganska sent hos oss kommit till insikt om de förändringar som skett inom reklamen: Detta att man nu i långt högre grad än tidigare utnyttjar kommunikationsforskningens resultat och att reklamen därigenom är mera kommunikations- och effektorienterad. Ser man på den utbildning som i dag finns tillgänglig för den som önskar specialisera sig på reklam sönderfaller den i tre olika nivåer.

På den första nivån ligger den utbildning som enskilda byråer ger tex SEK, Markkinointi instituuttis grundkurs i reklam och reklamgrafikernas skola som drivs av Reklambyråernas förbund. . På den andra nivån ligger den utbildning som ges av olika institut i samband med annan utbildning samt Markkinointi

Forum 15/7 ma. OCH SÅ SUPER Du HONOM UNDER BORDET OCK SÄGER:

Trots att reklamen kontinuerligt ökat i betydelse och utvecklats “som ett konkurrensmedel har utbildningen för reklamyrket släpat efter betydligt. Reklambyråernas stora underskott på kompetent personal är säkerligen delvis ett resultat av det föregående. Nämnas kan att man i dag inom Reklambyråernas förbund räknar med att det skulle behövas 50—60 kompetenta kontaktmän, vilket är ca 20 procent av antalet kontaktmän fö instituutti’s tvååriga »Mainoshoitaja-kurs», som är den enda litet mera långtgående utbildning i Finland, som siktar till att ge praktisk yrkeskompetens åt dem som önskar utbilda sig i reklamfacket. På denna nivå kan man kanske också placera Konstindustriella läroverket för tecknare och grafiker. Någon direkt utbildning för textförfattare finns inte, även om »Mainöshoitaja-kursen» innehåller rätt så mycket finsk språkbehandling och därigenom ger en viss insikt i denna gren av reklammansyrket.

På den sista nivån, som är betydligt mera teoretiskt inriktad och där reklamen ingår som en del i företagsekonomi, finns den undervisning som ges i högskolorna, främst naturligtvis handelshögskolorna.

Vid sidan av dessa tre utbildningsnivåer, som mera eller mindre direkt har med reklam att göra, finns den undervisning som ges i samband med ämnen som press- och informationslära och sociologi vid universiteten och på journalistlinjen vid Socialoch kommunalhögskolan.

Vill man försöka sig på en värdering av dagens skolning kan man konstatera att den ur reklamens synvinkel sett på samtliga nivåer är skev och utelämnar eller endast ytligt behandlar vä sentliga områden av reklamen. Vänd kl

De två första nivåerna syftar uppenbart i första hand till att ge en ganska omfattande praktisk kunskap i reklam och marknadsföring, men kurserna blir skeva genom att stora delar av företagsekonomin samt kommunikationsteorin och forskningen i stort sett blir obehandlande. Eftersom de två första nivåerna inte följs av någon tredje nivå som bygger på dem blir också mera avancerade studier i reklam mycket vanskliga och måste göras i form av självstudier eller vid någon annan utbildningsanstalt till vilken de tidigare studierna varken kvalificerar eller utgör någon särskilt god teoretisk grund. Den tredje nivån som representeras av högskolorna är återigen alltför snäv och inte heller den befattar sig i tillräcklig grad med teoretisk kommunikation. Därtill lider denna nivå av den påtagliga bristen att vara föga praktisk, men detta är ju inte heller dess målsättning.

Den övriga undervisning som sysslar i högre utsträckning med kommunikation ur en mera beteendevetenskaplig synvinkel i universiteten har trots sina övriga förtjänster återigen föga med reklam att göra direkt.

Allvarliga brister

Vill man av det föregående försöka dra någon slutsats, utom den uppenbara att allvarliga brister vidlåder utbildningen för reklamyrket, skall den framtida undervisningen baseras på insikten att reklam i hög grad bygger på ett tvärvetenskapligt tänkande, och en undervisning som vill vara ändamålsenlig bör bygga på kunskaper i sociologi, med speciell hänsyn tagen till kommunikation, psykologi, statistik, national- och företagsekonomi, samt på kunskaper om och förståelse för de praktiska färdigheter som krävs.

Undervisningen bör integreras

Ur reklambranschens synvinkel är det naturligtvis önskvärt att man, förutom att utbildningen blir ändamålsenlig, också strävar till att en större integration i undervisningen sker genom samarbete mellan de olika undervisningssektorerna och att detta samarbete bygger på en riktig insikt om reklamens väsen och dess roll i en marknadsekonomi. Samtidigt borde man också satsa mera på forskning och få till stånd ett intimare samarbete mellan näringslivet och utbildningsanstalterna, vilket till exempel är fallet i Sverige och Norge och på ett mycket signifikant sätt resulterat i att man i dessa länder, dels är långt mera »up to date» när det gäller reklam och dess effekt, dels har producerat undervisningsmaterial och forskningsresultat, som korhmer både näringslivet och forskningen till godo, dels har bättre och effektivare undervisning och utbildning, som bygger på kunskaper i beteendevetenskaper och ekonomi.

HÄRMED UTNÄMNER JAG DIG Ti REKLAMMAGISTER 12

Förutom av splittrad och bristfällig utbildning lider vi i Finland av bristen på ändamålsenlig litteratur på finska och egen forskning. På grund av dåliga språkkunskaper och en svag förutbildning blir också möjligheterna till avancerade studier små. En annan påtaglig brist i utbildningen är den svaga insikten i riktigt pedagogiskt upplagd undervisning; ett mycket vanligt fenomen när fackfolk med ringa eller helt i avsaknad av pedagogisk utbildning lägger upp undervisning.

Efter dessa ganska pessimistiska rader bör man i sanningens namn påpeka att dessa förhållanden inte gått helt obemärkta, och man har inom Reklambyråernas förbund och Markkinointi instituutti börjat vidta åtgärder för att förbättra situationen. Dels har man strävat till en mera kvalificerad och avancerad utbildning enligt utländskt mönster, dels har man strävat till en integrerad undervisning där varje steg bygger på det föregående.

Avsikten är att undervisningen skall vara tredelad; den nuvarande »Mainonnan peruskurssi» skall ligga som grund, den andra fasen blir en reviderad »Mainoshoitaja-kurs>, som är en 2-årig brevkurs, och den sista fasen blir en specialisering som i viss mån motsvarar svenska RUI:s befattningshavarutbildning, här kan man välja mellan tre grenar: kontaktman, kreativt arbete eller media och undersökning.

Redan den första fasen skall med en viss komplettering kunna ge kompetens för lägre jobb som reklamsekreterare och tecknare. Den andra fasen är alltjämt praktisk till sin inriktning och först den tredje skall ge djupare insikter i beteendevetenskapliga ämnen (framförallt kommunikation och dess teori), ekonomi, forskningsmetodik och kreativitet. Om man följer det svenska mönstret betyder det att man i stort kommer att läsa litteratur som motsvarar universitetens approbatur och cum laude stadier, men naturligtvis med den specialisering och inriktning branschen kräver. Vill man vara kritisk mot vad som hittills sagts och gjorts med anledning av den nya tredelade undervisningen så kan man säga att man huvudsakligen presenterat organisatoriska målsättningar och lösningar och knappast alls uppehållit sig vid innehållsmålsättningar och ändamålsenlighetsbehovsproblematiken och dessa är ju oändligt mycket viktigare än den yttre organisatoriska ramen. Man kan väl säga att bygger utbildningen på en riktig insikt om reklamens kommunikativa väsen och målsättningen och behovsanalysen är ändamålsenliga så bör man säkert kunna intensifiera både integrationen och samarbetet inom reklamutbildningen. Man får också hoppas att som en funktion av detta också pedagogiska hänsyn uppmärksammas och att material- och forskningsbristen undanröjs. Att en förnyad utbildning är nödvändig torde gå oemotsagt. Man kommer att kräva att reklamen skall kunna visa att den åstadkommer någon effekt och bidrar till försäljningen, samtidigt måste den vara ’ mera konsumentvänlig och informativ. Detta medför automatiskt att utbildningen och den professionella standarden måste höjas inom reklambranschen för att man skall kunna möta kraven från det samhälle reklamen verkar i. O ÅSSÅ VILL JAG HA ET TVÄTPULVER SOM GÖR BYKET SVART OCH SEN SKA JAG HA EN

CIGARRETN I SPRAY Men C CO) z 3

Forum 15/70