Utblick : Högkonjunkturen stöder sviktande statshushåll

Taggar: Teman: ekonomi

Utblick

Högkonjunkturen stöder sviktande statshushåll

STATSHUSHÅLLNINGEN har under innevarande årtionde nästan utan uppehåll kämpat med svårigheter. När den kraftiga konjunkturstegringen under 1960-talets början upphörde, blev statsfinanserna snabbt ansträngda: inkomsternas tillväxttakt sjönk, medan trycket från utgiftssidan fortsatte. För att hjälpa upp situationen utarbetades flera saneringsprogram, vilka hade ett gemensamt, nämligen det att deras verkningar endast var tillfälliga. Saneringsåtgärderna gjorde det möjligt att övervinna de mest akuta svårigheterna, men senast påföljande år stod man åter inför liknande problem. Inte ens kännbara skattehöjningar liksom den vilken verkställdes 1967 åstadkom någon bestående balans mellan inkomster och utgifter.

Emedan utgifterna har ökat snabbare än inkomsterna, har det uppkommit underskott som har måst finansieras med utvidgad upplåning. Statens sammanlagda upplåning, såväl den lång- som den kortfristiga skulden, har från 1606 miljoner mark i slutet av 1960 stigit till 4995 miljoner mark i slutet av 1968, alltså mer än tredubblats. Enklare uttryckt innebär detta, att Finlands statsskuld har ökat från 361 mark per invånare i slutet av 1960 till 1063 mark i slutet. av 1968.

I år synes statsfinanserna utvecklas gynnsammare än ma i allmänhet har väntat sig. Detta beror närmast på den pågående konjunkturstegringen, vilken för första gången på en lång tid verkar medföra en större ökning i statens inkomster än i dess utgifter. Enligt den ekonomiska översikt som utgör en bilaga till statsförslaget för 1970 uppnås i år balans i statshushållningen. Huruvida detta utgör ett tecken på en bestående förändring i statshushållningens utveckling är nautrligtvis svårt att säga. DEN FÖR ETT PAR DAGAR.sedan avgivna regeringspropositionen om statsförslaget 1970 är, såsom i propositionens motiveringar konstateras, baserad på att den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara gynnsam, vilket i sin tur betingas av eri moderat inkomstpolitik, med andra ord fortsatt stabilisering. Förväntningarna om ekonomiskt sett goda tider återspeglas tydligt i budgeten, ty till exempel anläggningsinvesteringarna för upprätthållande av syselsättningen har minskats. Å andra sidan är ökningen i konsumtionsutgifterna liksom i transferutgifterna något större än den genomsnittliga utgiftsökningen.

1969 1970 örändbudget, proposition, — in 8 Y mmk mmk ” Konsumtionsutgifter 2525 2889 +14 Transferutgifter 3975 4541 +14 Investeringsutgifter 1724 1791 + 4 Övriga utgifter 998 988 — 1 Summa utgifter 9221 . 10209: +11

BUDGETPROPOSITIONEN för 1970 innehåller ingenting sensationellt eller oväntat. Den är egentligen en typisk högkonjunkturbudget, vars inkomstsida dock kän anses vara större än den borde. Skattesatserna är oförändrade, såsom överenskoms i det andra stabiliseringsavtalet, som undertecknades en dag före propositionen lämnades. Endast priserna på alkoholdrycker, vissa posttariffer saröt några avgifter i anslutning till sjöfarten föreslås höjda, men deras inverkan på totalinkomsterna i budgeten är förhållandevis ringa, endast omkring 80 miljoner mark. Ökningen i inkomsterna är sålunda nästa år så gott som helt beroende av den ekonomiska utvecklingen, och utsikterna för denna är ju mycket ljusa.

Skatter och inkomster av skattenatur beräknas 1970 vara cirka 8 procent större än i budgeten för 1969. Detta motsvarar ganska väl prognoserna för den ekonomiska utvecklingen. Den balanserande posten i budgeten utgörs av de nya statslånen, vilkas summa uppgår till 800 miljoner mark, en ganska hög siffra med beaktande av den stora upplåningen under de närmast föregående åren.

PÅ UTGIFTSSIDAN har ökningen på inemot en miljard fördelat sig ojämnt mellan statens olika uppgifter. Lejonparten av ökningen eller drygt en fjärdedel har kommit lantbruket till del. Denna näring skall nästa år försöka komma till rätta med sina överproduktionsproblem med hjälp av 1036 miljoner mark ‘mot ett belopp av 769 miljoner i årets budget. Ökningen uppgår till 35 9/0. Också undervisningen och kulturen erhåller i mark räknat betydligt större anslag eller 183 miljoner mark mera. Hälsovårdsutgifterna synes växa oavbrutet, och även nu noteras en ökning på 15 procent. För utbyggande av socialskyddet har i budgetpropositionen anteck Forum 14/69 = 27

Utblic nats medel till ett sammanlagt belopp som överstiger föregående års summa med 123 miljoner mark. Av ökningen faller likväl hela 70 miljoner mark på den allmänna familjepensionen, varför endast drygt 50 miljoner återstår för utbyggande av andra delar av socialskyddet. På övriga förvaltningsområden har utgiftsökningen i allmänhet varit mindre än den genomsnittliga utgiftsökningen. Bland annat utgifterna för statsskuldens skötsel blir enligt propositionen mindre under 1970 än i år.

Det är uppenbart, att statsfinanserna kommer att bereda betydligt mindre bekymmer så länge den nuvarande konjunkturstegringen varar än vad som var fallet under de föregående svåra åren. Men å andra sidan är det säkert, att också denna högkonjunktur förr eller senare slår om. Ifall man inte i förväg har förberett sig på detta, uppkommer lätt samma situation som under 1960-talets första år, då det inte visade sig möjligt att anpassa utgifternas ökning till den långsammare tillväxten i statsinkomsterna. Nu borde det vara möjligt att med en vettig finanspolitik skapa möjligheter för en bestående stabilisering av statshushållningen, vilket naturligtvis skulle bidra till att åstadkomma bättre förutsättningar för hela näringslivets harmoniska utveckling. SLUTSUMMAN för regeringens proposition om statsförslaget för 1970 uppgår till 10 209 miljoner mark eller nästan en miljard mera än den av riksdagen godkända: budgeten för 1969. Ökningen i statsförslagets slutsumma har 1966— 1970 varit som följer mmk 1966 6 960 1967 7790 1968 8 650" 1969 92200 1970 1020 + Exklusive exportavgifter.

Efter 1966 har man varje år överskridit ett nytt miljardstreck, och om utvecklingen fortsätter som hittills, kommer den årliga tillväxten i framtiden knappast att underskrida en miljard. EN TABELL i motiveringarna till statsförslaget ger en intressant bild av utvecklingen inom statens olika uppgiftsområden. I tabellen jämförs utgiftsgruppernas andel i totalutgifterna 1966 och 1970.

1966 197 979 0/9 Försvar ST 57 Undervisning och kultur 15.7 17.3 Socialskydd 13.5 13.0 Hälsovård 6.2 72 Bostads- och sambhällspolitik 2.8 Si Samfärdsel och kommunikationer 14.9 14.1 Lant- och skogsbruk 13.2 12.3 Övriga ekonomiska uppgifter 12.8 11.1 Övriga utgifter 15.2 14.2

Summa 100.0 100.0 28 Forum 14/69 i

Utvecklingen verkar vara koncentrerad kring några centra, där utgifternas tillväxttakt tydligt har förändrat procentandelarna, nämligen undervisnings- och kulturverksamheten, bostads- och samhällspolitiken samt hälsovården, Däremot förundrar man sig över att jordbruksutgifterna trots denna näringsgrens aktuella svårigheter 1970 uppgår till blott 12.3 procent mot 13.2 procent 1966.

DE STÖRSTA UTGIFTSÖKNINGARNA i budgetpropositionen finner man under olika lantbruksposter. Lantbrukets överproduktionsproblem reflekteras direkt i budgeten, Medan lantbruket i budgeten för i år beräknades klara sig med 983 miljoner mark, har man för nästa år reserverat anslag om 1273 miljoner mark jen ökning på 29 procent. Vissa åtgärder har redan vidtagits för att komma till rätta med lantbruksproblemen, men det är uppenbart att produktionen inte kan balanseras enbart med dem. Åkerreserveringen, smörrealisationerna och stimulerandet av köttproduktionen är inte i sin nuvarande omfattning tillräckliga. Partiella åtgärder medför endast tillfälliga lättnader samtidigt som de medför växande utgifter för staten. Man borde få till stånd slutgiltiga lösningar på jordbruksproblemen, sådana som verkligen vore ägnade att förändra produktionsinriktningen och effektivt hindrade uppkomsten av överskott som inte kan säljas. Eftersom inga snabbt verkande lösningar är inom synhåll, kominer lantbruket sannolikt att sluka allt större belopp av skattebetalarnas medel under de närmaste åren. STATEN HAR FÖR AVSIKT att öka sin andel i bostadsbyggandets finansiering för att stöda bostadsproduktionen och för att uppnå de bostads- och sysselsättningspolitiska målsättningarna, I statsförslaget föreslås jatt statsrådet skall ges fullmakt att bevilja nya bostadslån upp till ett belopp av 410 miljoner mark, det vill säga 170 miljoner mera än det minimibelopp som bostadsproduktionslagen förutsätter. För utbetalning av bostadslån förelås i propositionen ett anslag för 1970 om 430 miljoner mark.

AVLÄGSNANDET av den ganska omfattande strukturarbetslösheten i Finland gör det nödvändigt att omskola arbetslösa för sådana yrken där arbetstillfällen föreligger. Antalet elever på dessa så kallade sysselsättningskurser föreslås fördubblat, och för dem reserveras ett anslag på drygt 58 miljoner mark. I STATSFÖRSLAGET verkställs vissa förändringar i statsförvaltningen. Den viktigaste är uppdelningen av ministeriet för kommunikationer och allmänna arbeten i två skilda ministerier, trafikministeriet och arbetskraftsministeriet från och med 1 .3. 1970. En del av finansministeriets skatteavdelnings uppgifter överflyttas samma dag till en ny skattestyrelse, som leder och övervakar bestämmande, utdebitering, uppbörd och indrivning av skatter och vissa avgifter. Som ett nytt centralt ämbetsverk under lantbruksministeriet föreslås en vattenstyrelse, vilken från och med 1. 7. 1969 sköter frågor i samband med utnyttjande av vattenkraft, vattenförsörjning, vattenskydd, -översvämningsskydd och vissa andra uppgifter på vattenområdet. |