Utblick : Västländernas bistånd till ulännder

Taggar: Teman: ekonomi

Utblick

Västländernas

VÄSTLÄNDERNAS BISTÅND till u-länderna ökade 1968 med 14 procent till 12,9 miljarder dollar enligt årsrapporten från DAC (Development Assistance Committee). Men ännu har man en bra bit kvar till målet »en procent av bruttonationalprodukten» — förra året blev siffran 0,77 procent. DAC är en av OECD:s specialkommittéer. Dess medlemmar är de bidragsgivande länderna i OECD samt Australien och kommissionen för de Europeiska gemenskaperna. Finlands medlemskap blir snart aktuellt efter det landet har anslutit sig till OECD.

Av de 12,9 miljarder döllar som bidragen från DAC-gruppen totalt uppgick till kom 7 miljarder i form av offentligt bistånd och knappt 6 miljarder i form av privatbjälp. Men fjolårets 14-procentiga ökning kan helt tillskrivas den privata sektorn, vars direktinvesteringar 1968 steg 700 miljoner dollar till totalt 2,7 miljarder dollar. De privata nettoexportkrediterna ökade lika mycket till totalt 1,8 miljarder.

DET OFFENTLIGA KAPITALFLÖDET stagnerade i fjol, något som delvis avspeglår försenade utbetalningar av tidigare gjorda åtaganden. Härigenom har det offentliga biståndets del av det totala stödet från DAC-gruppen minskat från 62 procent 1967 till 34 procent 1968. Tidigare under 1960-talet var andelen genomsnittligt 65 procent.

Av varje hundratal dollar som stod till u-ländernas förfogande i form av nettobistånd 1968 representerade 88 dollar offentligt och privat bistånd lämnat på direkt bas från DAC-gruppen. Huvuddelen av resten kom från internationella Organisationer, men även för deras bidrag svarar väsentligen DAC-länderna genom samfälld hjälp.

Andelen direkta gåvor (vari också ingår till exempel tekniskt bistånd till u-länderna) fortsatte att minska 1968. Vissa länder har emellertid traditionellt haft en hög procentandel gåvor, och för dessa fortsatte utvecklingen 1968.

SETT FÖR HELA DAC-GRUPPEN char lånevillkoren mjukats upp under 1968. Den genomsnittliga räntan föll från 3,8 procent 1967 till 3,3 procent och amorteringstiden ökade från genomsnittligt 23 till 25 år.

SÅSOM SYNES av figur 1 tilltog de totala utbetalningarna synnerligen kraftigt under 1968. Trots detta uppnådde endas 24 Forum 13/69

Utblic bistånd till uländerna ökade i fjol 14 procen sex länder den av Förenta Nationerna antagna summan 1 procent av bruttonationalprodukten; se figur 2. Den högsta andelen uppvisade i fjol Portugal och Schweiz med 1,4 procent och den lägsta Kanada och Sverige med 0,5 procent. Som jämförelse kan nämnas att relationstalet för Finland, exklusive privat bistånd för vilket siffror saknas, beräknas till endast 0,06 procent 1. Total nettofinansiering som DAC ställt till u-länders och internationella organisationers förfogande 1960—196 mrd. "

Privata

Privata investeringar

Officiel 0 1980 1961 1962 1963 1964 1985 1988 1967 1868.

Inte oväntat svarar de största DAC-länderna för huvuddelen av bidragen.

procent USA 44,1 Västtyskland 12,9 Frankrike 11,5 Japan 8,1 Storbritannien 6,5 Italien 3,8 Kanada 2,4 Nederländerna 2,1 Belgien 1,9 « Schweiz 1,9 Övriga länder 4,8 DAC totalt 100, exportkredite utvecklingshjäl 2. Totalt bistånd i förhållande till bruttonationalprodukten 1968

EE Privat

Annat offloiellt Offlctell utvecklingshjälp

Portugal H Schweiz 18 Frankrike

CS Västtyskland Belgien

Nederländerna Storbritannien DAC totalt 5 | il Japan VE Italien .

3 Australien Österrike Norge

USA Danmark I Kanada Sverige

EJ Andra officlelia poster negativa.

VAD DET MULTILATERALA BISTÅNDET beträffar kan noteras att Världsbanken (IBRD) har överträffat sin chef Robert McNamaras förväntningar. På ett år har banken lyckats höja utlåningen till u-länder med närmare 90 procent till omkring 1,8 miljarder dollar för budgetåret 1969. Sedan McNamara tillträtt sin post satte han en fördubbling av utlåningen inom fem år som mål. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter kommer planen att överträffas väsentligt redan i år.

SN

Under McNamara har banken också lyckats höja upplåningen på den internationella kapitalmarknaden med 60 procent till 1,2 miljarder dollar, bland annat genom att anlita nya finansiella källor som oljestaten Kuwait.

Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) har också antagit ett program för att hjälpa u-länderna att stabilisera världsmarknadspriserna på deras råvaror. Man skall också stödja u-länderna i deras försök att differentiera sin produktion, vilket skulle minska deras beroende av ett litet antal råvaror och hindra överproduktion av dessa.

Världsbanken skall finansiera forskning i syfte att minska produktionskostnader och försöka åstadkomma användning av råvaror för nya ändamål och därigenom öka dessa varors konkurrenskraft på världsmarknaden. Man skall också hjälpa uländerna att få till stånd lämpliga internationella råvaruavtal för att stabilisera världsmarknadspriserna.

Banken skall vidare överväga låneansökningar från länder som deltar i sådana arrangemang och försöka avskaffa de restriktioner som industriländerna nu reser mot u-ländernas råvaror. En supplementär finansieringsplan enligt vilken iländerna skulle bidra till en särskild fond som förvaltas av ett internationellt organ föreslås också. Fonden skulle lämna finansiellt stöd till länder som drabbas av oväntad minskning i sina exportinkomster på grund av fluktuationer i råvarupriserna på världsmarknaden.

IMF:s förslag går ut på att medlemsstater skall få dra upp till 50 procent av sina kvoter från fonden för att lägga upp internationella buffertlager av råvaror. Lagren skall också utnyttjas för att stabilisera världsmarknadspriserna.

SÅSOM OVAN NÄMNDES är det finländska bidraget till utvecklingshjälp tills vidare ringa. Det har likväl varit i stark tillväxt. De budgeterade statliga medlen är 1969 18 procent större än 1968. Av dessa används inemot 3/4 för multilateral utvecklingshjälp som kanaliseras genom internationella organisationer.. Av den bilaterala hjälpen består drygt 1/3 av medel för samnordiska utvecklingsprojekt i Tanzania och Kenya. Rent bilaterala projekt har Finland i Tunisien, Etiopien och Tanzania.

Siffrorna för Finland som givits ovan gäller endast det officiella biståndet. Det finns inga lättillgängliga uppgifter om det privata biståndet, men dylika torde komma att insamlas och publiceras efter det Finland anslutit. sig till DAC. OO

Forum: 13/69 = 25