Utereklamfrågan - naturskydd eller politik?
av Bengt Fagerlund Forum 1978-16, sida 07, 25.10.1978
ledaren
Utereklamfrågan — naturskydd eller politik?
DEN TREDJE FÖRBUDSLAGEN inom reklamen har varit föremål för livlig debatt den senaste tiden. Härmed avses förslaget till ny naturskyddslag. Inom ett par år har man kraftigt börjat begränsa reklamen i Finland. Först satte man handklova på alkoholreklamen och senast slogs tobaksreklamen i bojor, så att man av allt att döma inte längre kommer att kunna marknadsföra nya tobaksprodukter. Nu är det naturvårdarna som kräve att reklamen ska bort från vägkanterna i de tätorter där den enligt nittonde paragrafen i den år 1964 stiftade naturskyddslagen varit tillåten.
Om det nya lagförslaget förverkligas innebär det att över hälften av de 600 reklamtavlorna som ägs av utereklambolagen kommer att försvinna om cirka fem år. Utereklambolagen, som grundats för en fullt laglig verksamhet, tvingas upphöra med verksamheten utan att staten skulle vara villig att i någon form ersätta dem för reklamtavlorna — för att inte tala om förlorade förtjänster.
Många opinionsundersökningar visar att snyggt skötta reklamtavlor vid vägkanterna godkänns av den stora allmänheten, de betjänar annonsörern - Synvinkel och har dessutom givit markägarna ca 1 miljon mark i hyresinkomster årligen.
DEN SK TILLFÄLLIGHETSREKLAMEN (val- och cirkusaffischer, reklam för kvällsevenemang etc) skulle emellertid inte beröras av den nya lagen. Dylika skulle såsom tidigare få utplaceras vart som helst i naturen en månad före tillställningen och måste avlägsnas en vecka efter evenemanget. Ska naturen bevaras från reklam måste man fråga sig om man inte först borde ta sig an den verkligen missprydande tillfällighetsreklamen, som ofta är ful, trasig och vanskött. Men naturvårdsfantasterna ser bara affärslivets upplysta, välskötta reklamtavlor.
Kan det vara så att frågan inte alls gäller naturvård utan någonting annat? Marknadsekonomin baserar sig på fri informationsförmedling. Någonstans måste ju inskränkningen börja. Kanske är utereklamen den lättaste nwatchen för dem som vill ändra på systemet i vårt land.
Avgörandet om den nya naturskyddslagen torde lämnas till den nya riksdagen som väljs i mars nästa år. Kommer marknadsekonomin då att finna någon försvarare?
Bengt Fagerlund
Infoutbudet större än efterfråga =” Dator-, dataöverförings- och videotekniken kommer inom en snarare framtid än väntat att medföra ett till volymen aldrig tidigare upplevt utbud på information för alla befolkningsgrupper.
— De nya konkurrenterna till konventionella me Nils Enlund
FORUM 16/7 dia har de senaste åren undergått en mycket snabb utveckling, och också prisnivån börjar vara i en klass som snart kommer att göra dem = realistiskt - konkurrenskraftiga, konstaterade Nils Enlund, tf bitr prof vid Tekniska högskolan, i ett anförande på informatörsdagen -78-10-13.
— Av nya media är kanske den sk tv-tidningen av exempelvis Telset-typ (se Forum 11/78) den bäst kända; textinformation som med en liten tilläggsapparat kan avläsas på tv-rutan i hemmen. I USA och Japan har man experimenterat med feed-back i samband med tv-tidning — mottagaren kan sända korta meddelanden till sändningscentret, delta i röstningar osv. I Japan har man prövat en annan form av elektronisk tidning: sk hemfaksimiletidning, som baserar sig på kabel-tv-prin cipen. En faksimileanläggning i hemmen skriver ut valda tidningssidor på papper. Kostnaderna är dock höga tills vidare, och skrivhastigheten begränsad. Övriga intressanta metoder är videokasetterna och videoskivorna för överföring av bla bilder och tv-program.
— Problemet med informationen redan idag är inte volymen utan svårigheten alt sovra i materialet, att skilja på relevant och irrelevant information, konstaterar Nils Enlund. — Ett stort utbud garanterar inte att ”informationskonsumenterna” får en riktig och aktuell bild av vad som händer och sker inom samhälle, politik, vetenskap osv. Den engelska tv-tidningen Oracle, som har ett ganska mångsidigt programutbud, har i undersökningar konstaterat att tex horoskopen har långt större efterfrågan än samhällsprogrammen …
Det förefaller som om tanken att mera avancerat infoutbud automatiskt medför större engagemang <och bättre fungerande demokrati inte helt håller streck. Om mottagarna får välja — vilket de givetvis bör få — riktas intresset i främsta hand på det som berör dem själva — närbutikernas specialerbjudanden, horoskop, och de mest dramatiska dagsnyheterna — som underhållning.
— Det intensifierade informationsbombardemanget kan komma att ha en effekt motsatt den avsedda: mottagarna kan inta försvarsställning, reagera med ångest. Här är ett område där ” konsumentupplysning verkligen skulle behövas — information om information, eller snarare impulser till kritiskt gallrande bland materialet, insikt om vad som är viktigt och vad som bara verkar viktigt. O 7