Utländska företag är välkomna - men det finns undantag
av Maria Planting Forum 1981-12, sida 20-22, 26.08.1981
Taggar: Personer: Heidi Backström Teman: företag
HIM lockar:
Utländska företag är välkomn — men det finns undantag
Den tillväxtstrategi allt fler finländska företag väljer hete internationalisering.
Idag verkar redan över tusen finländska dotterbolag utomlands och siffran växer i år med ett drygt hundratal. Samtidigt som våra företag internationaliserar verksamheten, satsar myndigheterna på att locka hit utländska etableringar. Vi behöver vartenda företag som hämtar med sig kapital och skapar nya arbetsplatser.
€ För elva år sedan skrev Forum ”Finland öppnar dörren för utländskt kapital”.
Är den dörren öppen nu?
Frågan går till Heidi Backström, föredragande vid handels- och industriministeriet och sekreterare i kommissionen för utländska investeringar.
— Naturligtvis är den öppen, vi har alltid kört med en förhållandevis liberal etableringspolitik i vårt land. Men inställningen till utländska investeringar i Finland har aldrig varit så positiv so den är nu, svarar hon.
Om dörren för elva år sedan stod på glänt, kan man med fog säga att den är öppen idag. De finländska företagens raska frammarsch när det gällt att internationalisera verksamheten har säkert bidragit till att också utländska företags etablering i vårt land ses som positivt i sig självt.
I reciprocitetsprincipens namn bör vi erbjuda utländska företag samma etableringsmöjligheter som deras respektive länder erbjuder oss.
Etableringsbroschyr för utländska investerar e Uiländska investeringar i Finland har gett ett viktigt bidrag till vårt ekonomiska välstånd och statsmakten har sedan länge intagit en välvillig inställning till direktinvesteringar i vårt land.
Ur finsk synpunkt är de investeringar naturligtvis mest intressanta som skapar bestående arbetsplatser och som i överensstämmelse med våra industripolitiska målsättningar kan bidra till att höja industrins teknologiska nivå.
Kommissionen för utländska investeringar, som underlyder handels- och industriministeriet, har tillsammans med Finlands Bank utgett en etableringsbroschyr om investeringsmöjligheterna i Finland.
Broschyren finns i svensk-, engelsk-, fransk- och tyskspråkig tryckt version och som duplicerad finskspråkig upplaga. Den nyutkomna broschyren är en reviderad och utvidgad version av motsvarande etableringsbok från år 1968 och 1970.
[ broschyren ges på närmare 50 sidor faktainformation om vårt land som etableringsmål, samtidigt som den redogör för kuvuddragen i vår näringslagstiftning och etableringsstadgandena. beskattning, statens stödåtgärder. arbetskraft och arbetsgivarens viktigaste sociala och arbetskraftspolitiska förpliktelser.
20
Kommissionen för utländska investeringar är ett permanent organ som statsrådet tillsätter för tre år i sänder.
I kommissionen ingår representanter för utrikes-, justitie-. inrikes-, finans-, handelsoch industri- och arbetskraftsministerierna, såsom även för Finlands Bank och industri- och löntagarorganisationerna. Som ordförande fungerar handels- och industriministern. '
Kommissionen handlägger ärenden som gäller utländska investeringar i Finland och ger råd åt presumtiva investerare om etableringsmöjligheterna i landet.
Under 1980 behandlade kommissionen omkring 800 ansökningar. De flesta gällde grundande av utländska aktiebolag, öppna eller kommanditbolag, ändring av bolagsordning (tex take-over ärenden, då ett redan befintligt finländskt bolag övergår i utländska händer) samt sådana person-, fastighets- och näringstillstånd, som en utlänning vanligtvis behöver för sin affärverksamhet i landet.
Etableringsbroschyren, som utkommer på fem språk. kan rekvireras kostnadsfritt från kommissionens sekretariat: Kommissionen för utländska investeringar, Handels- och industriministeriet, Alexandersgatan 10 (III vån), 00170 Helsingfors 17.
Mj
Positiv attityd
Det finns knappast någon som motsätter sig investeringar och etableringar av utländska företag i vårt land. De negativa attityderna som kunde skönjas i början av 1970-talet har gett vika. I samband med Finlands EG-engagemang ingav de multinationella företagens framfart i andra länder främst vänstern farhågor, vilket ledde till att opinionerna mot utländsk företagsetablering piskades upp.
Hyggliga ”spelregler” och klarare lagstiftning efterlystes.
— Vi behöver varenda arbetsplats och vi behöver vartenda företag som hämtar med sig kapital till vårt land, säger Heidi Backström vid HIM.
FORUM 12/81
Egentligen är det rätt få nya spelregler eller nya lagar som behövdes, opinionerna har under de tio gångna åren format sig i enlighet med tidens anda. Internationalisering är en accepterad tillväxtstrategi.
– Vissa luckor i lagstiftningen har täppts till och det som kan kallas spelregler har fått fastare former, säger Heidi Backström och nämner som exempel stadgandena om anskaffning av jordegendom. Stadgandena reglerar utlänningars rätt att äga fast egendom i Finland.
– Men det betyder inte att det skulle ha gjorts svårare för utländska företag att etablera sig i vårt land. Snarare tvärtom, anser hon.
Trots den positiva inställningen till utländsk företagsetablering i vårt land, visade de direkta investeringarnas totalbalans i fjol ett underskott på 621 Mmk. För närvarande investerar finländsk företag mera i utlandet än utländska företag investerar hos oss.
Vid utgången av år 1980 var det sammanlagda beloppet av finländska företags direkta investeringar i utlandet 2806 Mmk medan motsvarande belopp för de utländska företagens investeringar i Finland var 2 075 Mmk.
Nordiska företag
De flesta utlandsägda företag i vårt land är naturligt nog nordiska. Det är företag som kommer från motsvarande företagsklimat med motsvarande krav på företagen i sina hemländer som väljer att satsa på dotterbolag i Finland.
Av de 926 utländska företagen är över hälften svenska, eller 491 stycken. Ca 4 procent av vår arbetskraft jobbar i utlandsägda företag, d v si sådana bolag där över 20 procent av aktiestockens nominella värde ligger i utländska händer.
Försäljningsbolagen dominera bland de utlä € Vidslutet av år 1980 fanns det i Finland 926 företag med en utländsk ä över 20 procent. Av dem var 580 s; och 196 produktionsföretag.
De utländska företagens finländska dotterbolag överförde under fjolåret 181 Mmk i dividender till moderbolagen och erlade 25 Mmk i räntor på sina dotterbolagslån.
Netoimporten av investeringskapital 104 Mmk, bestod av 165 Mmk investeringar i eget kapital (inklusive fondemissioner) minus 26 Mmk repatrieringar och av 28 Mmk dragningar av dotterbolagskrediter minus 69 Mmk amorteringar. Ett år tidigare hade investeringarna i eget kapital utgjort 211 Mmk.
Trots nedgången, till 165 Mmk, sjönk hela nettoimporten av investeringskapital med endast 2 Mmk, från 106 Mmk 1979. Minskningen för det egna kapitalets del uppvägdes nämligen framför allt av att amorteringarna på dotterbolagskrediter blev bara hälften av föregående ärs 139 Mmk.
Nettoimporten av investeringskapital fördelade sig så att 55 Mmk gick till produktionsföretag och 45 Mrnak till säljföretag. De direkta investeringarna dska företage andra dotterbolag belöpte sig till 4 Mmk.
Antalet utländska dotterbolag med direkt finländsk ägarandel på över 20 procent uppgick vid utgången av år 1980 till 1052. Av de finländska företagen utomlands var 680 säljföretag, 125 produktionsföretag och 247 andra slag av företag.
Nettoexporten av investeringskapital uppgick i fjol till 481 Mmk. Nettoexporten av eget kapital (inklusive fondemissioner) uppgick till 423 Mmk. Dotterbolagslånen ulgjorde 75 Mmk medan amorteringarna på tidigare lån var 17 Mmk.
Av nettokapitalexporten gick 256 Mmk till produktionsföretag, 111 Mmk till säljföretag och 114 Mmk till andra dotterbolag. I den sistnämnda gruppen ingår bl a banker och försäkringsinstitut.
Av netloinvesteringarna i utlandet riktade sig 33 procent till Nordamerika, 30 procent till EG-länderna och 16 procent till EFTA-länderna. De direkta investeringarna i Finland härrörde så gott som uteslutande från dessa handelsområden; EFTA-länderna stod för 56 procent. Nordamerika för 23 procent och EGländerna för 21 procent av investeringarna.
OO
Antalet finländska dotterbolag i utlandet och utländska dotterbolag i Finland vid utgången av år 1980
Produktion
Försäljning
Annat Sammanlagt
Svenska företa i Finland 106 Utländska företa i Finland 196 Finländska företa i Sverige 31 Finländska företa i utlandet 12 303 82 49 580 92 185 26 680 1052
Fotnot: Ägarandelen utgör över 20 procent av aktiestockens nominella värde
Källa: Finlands Bank
FORUM 12/81
Etableringar över de nordiska gränserna anses nödvändiga, bla för branschrationalisering och för att det eftertraktade samarbetet på marknader i tredje länder skall lyckas. I förhållande till Sverige har kommissionen för utländska investeringar ofta framhållit att det är förnuftigare att svenska företag investerar i Finland än att finländsk arbetskraft importeras till Sverige.
Utländska företag som etablerar sig i vårt land behandlas enligt den sk nationella behandlings-principen, dvs enligt samma kriterier som helt inhemska bolag. Det gäller t ex skattelagstiftningen och stödåtgärder vid etablering inom u-områden.
Å andra sidan har Finland inte ansett det ändamålsenligt att ge speciella förmåner enbart åt utländska företag. På den punkten skiljer sig vår linje från den som flera europeiska länder valt, nämligen att t ex genom olika slags skatteförmåner för utländska investerare locka till sig utländska företag.
Vad är det då som lockar utländska investerare till vårt land — Vi måste skilja mellan det som lockar svenskarna och det som lockar företag från mer avlägsna länder, anser Backström.
-= Vår geografiska närhet till Sverige är naturligtvis en av de främsta orsakerna till att så många av de utlandsägda företagen i vårt land är just svenska. Det likartade företagsklimatet i kombination med lägre arbetskraftskostnader är också viktiga faktorer.
– Vår höga levnadsstandard lockar många. det gör det lätt att sälja produkter här. Många utländska företag har nosat sig till den finländska marknaden och funnit det för gott att etablera antingen produktion eller försäljningskontor här.
– En föga realistisk baktanke, som tyvärr många ännu när, är hoppet om att genom etablering i Finland lättare komma in på den sovjetiska marknaden. Erfarenheten har visat att det inte är så enkeit som det kanske verkar, framhåller hon.
Fri kapitalutförsel
Finland har med några smärre reservationer godkänt de liberaliseringsnormer i fråga om löpande betalningar och kapitalöverföringar som godkänts inom OECD.
För kapitaltransaktioner och överföringar som innebär investering av utländskt kapital i Finland krävs Finlands Banks tillstånd, som i regel ges. Finlands Banks tillstånd krävs också för överföring av vinstmedel eller repatriering av kapital.
I allmänhet kan man säga att valutarestriktionerna under de senaste åren har lättat avsevärt, trots att Finlands Bank reglerar storleken och villkoren fö 21
Schema över åtgärder vid bildande av aktiebola “Ansökan om FB:s tillstånd | föratt få föra in aktiekapital |] från utlandet
Då aktiebolaget bildas av utlänning
I
Ansökan om HIM:s tillstånd attfå bilda aktiebolag
AA
Schema över åtgärder vid bildande av öppet (eller handels-) bölag och kommanditbolag” = - Ansökan om näringstillstånd till lär styrelsen (LS) Vid behov Finlands Banks tillstånd för |. att få föra in
LS inbegär KUI:s uttåtande i ärendet] | Kapital från utlandet
Tillståndsansökan till HIM att få Inträda som bolagsman I bolag
HIM begär utlåtande av KUI
Registeranmälan till PR ‘PRS begär HIM:s beslut om registrering av aktiebolag
HIM begär utlåtande av KU a EE
HIM:s tillstånd för’ registrering av aktiebola -Aktisbolagets registrering, “varefter bolaget är en självständig juridisk person
Näringsanmälär till magistraten öllar länsmannen | påden ort, dår verksamheten skall bedrivas
Finlands Bank (FB) “Handels: öch Industriministeriet (HIM) Kommissionen för utländska investeringar (KUI)
Patent- och registerstyrelsen (PRS)
Ur broschyren ”Etablering i Finland”.
dotterbolagslånen för att de skall stå i samklang med bankens allmänna direktiv rörande kreditpolotiken.
Få ansökningar avslås Dagen före semestern sitter Heid (TD) Haikko Går (2)Kongresscentrum och hälsobadanstalt
AR
HIM Inbegär KUI:s utlåtande om ansökningen
Anmälan till handelsregistret och registrering av företaget vid PRS
I
Näringsanmälan till magistraten eller lånsmannen på den ort, där verksamheten skall bedrivas
Handels- och industriministeriet (HIM) Kommissionen för utländska investeringar (KUI) Patent- och registerstyrelsen (PRS)
Ur broschyren ”Etablering i Finland”. Backström bakom en försvarlig bunt mappar och papper. Framför henne på bordet ligger närmare 60 ansökningar från utländska företag som vill etablera sig i Finland.
Alla, utom en, har fått grönt ljus. Kommissionen för utländska investeringar vid handels- och industriministeriet förordar etableringarna. Den enda som fick back var en ansökan om tillstånd till etablering av ett företag vars VD skulle vara permanent bosatt utomlands.
Det är möjligt bara i undantagsfall att
HAIKKO GÅR kommissionen visar rött ljus. Sådana fall då kommissionen brukar vifta med kalla handen gäller ansökningar som gäller utländska investeringar inom skogs- och trävaruindustrierna eiler i gruvbranschen.
De undantag, som bekräftar regeln om att Finland välkomnar utländska investeringar, baserar sig främst på att våra naturresurser är begränsade.
Trots den principiellt sett positiva inställningen till direkta investeringar, ger vår valuta- och etableringslagstiftning möjlighet till en strikt kontroll av ingående investeringar. Alla ansökningar om direktinvestering till Finland behandlas av Finlands Bank och av handels- och industriministeriet samt av kommissionen för utländska investeringar som underlyder HIM. De ansökningar som avslås är få.
Ett undantag utgör ansökningarna om grundandet av utländska bankers dotterbanker i Finland — det stridsäpplet sköter inte HIM, utan finansministeriet.
Det finns också vissa begränsningar för etablering inom sjöfartssektorn. Tre verksamhetsgrenar som dessutom helst hålls i inhemska händer är värdepappersförsäljningen, — kreditupplysningen och förlagsverksamheten.
Men i övrigt är det fritt fram.
—- Vi behöver varenda arbetsplats och vi behöver vartenda företag som hämtar kapital med sig till vårt land, understryker Heidi Backström.
Maria Plantin ÄR ETT SERVICEINRIKTAT
KONGRESSCENTRU e Ligger vid havet, omgivet av 10 hektar park, 35 min. från Helsingfors och från flygfältet. e Kongresscentret har 20 grupparbetsrum oc 7 föreläsningssalar, av vilka den störst rymmer 250 personer. e Kan inkvartera 270 personer. » Berömt kök.
. Tillgång till hälsobadets specialtjänster. e Idealiskt även för semesterfirare.
Förfrågningar och reserveringar Haikko Gård; 06400 Borgå 40, tel. 915-143 033 eller Finlands
Konferens- och Gruppresor.
