Utländska företags­ledare ser på Finland

av Björn Sundell Forum 1983-05, sida 08-11, 16.03.1983

Taggar: Personer: Volker Kleinn Teman: företagande

F RU

Med ett stänk av diplomati och finkänslighet förmedlar J.W. Brans (t.h.) och Volker Kleinn sin syn på hur det är att verka i Finland efter många års erfarenhet av företagsledning i andra länder. Forum sammanförde direktörerna från holländska Philips och amerikanska Digital på neutral mark.

Visst finns här problem i Finland; protektionistiska tendenser under ytan och en alltför stor tilltro till auktoriteter.

Positivt, då? Ett företagsvänligt klimat och arbetstagare som är stolta över sitt arbete. Något finns kvar i Finland som försvunnit på många andra håll i världen…

Två utländsk företagsledare ser på Finland

GRÄSET ÄR ALLTID GRÖNARE PÅ ANDRA SIDAN STÄNGSLET

Text: BJÖRN SUNDELL

Foto: MN MATIAS VUSIKYLA

Alltför mycket byråkrati, höga skatter, hårdnackade fackföreningar; de här problemen anser sig mången finländsk företagare och arbetsgivare brottas med här i hemlandet. Ibland kan det ligga nära till hands att vemodigt blicka ut i världen - kanske problemen är mindre på andra håll.

Men är företagsklimatet bättre i den stora världen? FORUM förde samman två utländska företagsledare som numera verkar i Finland: J.W. Brans, VD för Oy Philips Ab och Volker Kleinn, VD vid Digital Equipment Corp. Oy.

EH J.W. Brans och Volker Kleinn hör inte till dem som vanligen figurerar i spalterna. Ingendera ser någon orsak att köra fram sig själv; det är produkterna och gärningarna som får tala för sig själva.

• När allt kommer omkring är vi ju bara gäster här i Finland, säger Brans anspråkslöst.

Efter att i femton ärs tid verkat som VD för Oy Philips Ab har han i alla fall alla förutsättningar att uttala sig om hur det är att fungera i det finländska företagsklimatet.

Hur är det med byråkratin i Finland sedd ur ett internationellt perspektiv? Är den tungrodd - Nej, absolut inte. Om vi tänker på byråkratin i samband med startandet av någon ny verksamhet eller i samband med förtullningen av varor, så är problemen nog mycket större i många andra europeiska länder. Lite tillspetsat: I Holland, mitt hemland, tvingas man fylla i tio gånger fler dokument än här i Finland. Och staten blandar sig där i betydligt högre grad i företagens verksamhet. I Fjärran Östern, där jag tidigare var stationerad, krävs det åtskilligt med smörjning av maskineriet innan saker och ting börjar rulla. Den som anklagar Finland för att vara et byråkratiskt land, borde få erfara hur det är på andra häll, anser Brans, som innan han kom till Finland tjänstgjorde i Holland, Turkiet, Singapore och senast Thailand.

Byråkratin inget problem

Volker Kleinn, född i Tyskland och med arbetserfarenheter från hemlandet och Schweiz, är jämfört med Brans en nykomling i Finland. Han har varit VD för Digital Equipment Corp. Oy i ett års tid. Efter sitt första år i Finland anser inte heller han att byråkratin utgör något stort problem.

• Däremot kan man kanske säga att det existerar ett slags byräkrati inom företag och organisationer som beror på överdriven tilltro = till auktoriteter. Man vågar inte inom ett företag vara av annan åsikt än chefen och säga detta öppet.

• Jag har själv skapat begreppet konstruktiv olydnad” inom företaget. Om någon är av annan åsikt än jag, skall han komma fram med sina synpunkter och inte hålla dem inom sig. Att skapa en anda av konstruktiv olydnad är en process som kräver tid i Finland. Människor här har svårt att

FRUN

Philips-koncerne 1 Finland

VD J.W. Brans (60), född i Holland

Omsättning: 433 milj. mk 1982 378 milj. mk 1981

Personalstyrka: 421

Moderbolag: N.V. Philips

Gloeilampenfabrieken i Holland

Verksamhetsområde: Mång branschföretag (elektronik)

Digital Equipment Corporation Oy VD Volker Kleinn (43), född i Tyskland Omsättning: 91 milj. mk 1982 75 milj. mk 1981 Personalstyrka: 122 Moderbolag: Digital Equipment Corporation i USA Verksamhetsområde: Datautrustning och tjänste öppet medge, att de är av annan åsikt än chefen.

Brans är inne på samma linje — auktoritetstron och det patriarkaliska tänkesättet är djupt rotat.

• Det tog tid innan jag fick mina medarbetare att öppna sig, att komma över stadiet då man pratar om hur morgonkaffet smakar och om alldagliga ting. Men det lyckas med tiden, och när man väl förmår etablera ett förtroende bland sina medarbetare så blir detta något bestående. Det här är en klar fördel här i Finland. Det är sällan någor sviker en annans förtroende. Men, som sagt, det kan ta tid innan man uppnår nära kontakt.

Om man ser på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i Finland, mellan företagsledning och fackföreningar; är detta ett problematiskt område i Finland - Nej, jag tycker att Finland är ett välsignat land på den här punkten. Aldrig under mina femton år här har vårt arbete störts av någon strejk — inte ens inom den produktionsenhet som vi upprätthöll till år 1981, säger Brans.

• Delvis kan detta ju bero på att vi verkar på elektronikens område, ett område som är fullt av utmaningar; en >

F RUN 5/83 5/83 F RUN

JW. Brans: - Det kan ta tid att få människor att öppna sig, men när man väl brutit isen, är det sällan som nägon sviker ett förtroende…

Volker Kleinn: - Jag försöker skapa en stämning av “konstruktiv olydnad”. De anställda skall säga rent ut om de tycker chefen har fel. Och gör detta på ett konstruktivt sätt…

framtidsbransch. Människor är säkert mera motiverade när de arbetar inom en sektor som har framtiden framför sig än inom en som är på tillbaka gång.

Öppenheten viktig

Volker Kleinn tillägger: Här är det väl också frågan om hur man förhåller sig till sina anställda och i hur hög grad man informerar dem om vad som kommer att ske inom den närmaste framtiden. Fyra gånger om året håller vi informationsmöten med personalen och diskuterar företaget. Så länge det inte finns saker man inte får diskutera, tabun alltså, och så länge man håller de anställda informerade om vad som händer inom bolaget, kan man undvika friktion.

• Redan samarbetslagen är betydligt företagarvänligare i Finland än i Västtyskland. Också i praktiken tycks det vara ganska lätt att undvika öppen konflikt i relationerna om man bara försöker.

• Ätt finska företagsledare klagar på relationerna på arbetsmarknaden måtte bero på, att gräset alltid tycks vara grönare på andra sidan stängslet.

• I Nederländerna, tillfogar Brans, händer det att arbetstagarsidan i flera års tid förhalar företagsledningens beslut att exempelvis flytta produktionen från en ort till en annan. Här i Finland har ju företagsledningen egentligen endast konsultationsplikt gentemot arbetstagarna i dylika fall.

Hög arbetsmoral

Volker Keinn betecknar arbetsmoralen som hög i Finland.

• Det verkar som om de anställda verkligen skulle se sitt yrke som en viktig del av livet, inte bara som ett måste. Också det här kan ju bero på att jag är verksam inom en högteknologibransch som är fylld av utmaningar. J:W. Brans tillägger: - Om skattetrycket däremot stiger, är det möjligt att motivationen minskar. Jag är rädd att ni i Finland ännu inte nått toppen vad skatterna beträffar. Jag hoppas att ni inte skall göra samma skattemisstag som man gjort i många andra länder, där de höga skatterna medfört att människor inte vill göra något extra utöver det nödvändiga.

Företagsbeskattningen, då? - I stort sett normal, internationell ringsorten innan kommenderingen kan genomföras.

• En bra princip, anser han. Arbetet blir lidande om familjen vantrivs. Så vi granskade bostäder, besökte Tyska skolan och upplevde kylan i Finland. Och när vi var nöjda med vad vi såg, beslöt vi oss för att komma hit.

sett, anser Brans. En nackdel finns dock i Finland: Omsättningsskatten som utgör en börda för industrin. De flesta konkurrentländerna har ju infört mervärdesskatt. Ä andra sidan finns här också vissa klara fördelar i Finland. Nedvärdering av lagret med 50 procent är möjlig i ytterst få andra länder.

Slutenhet…

Vilka har de största problemen varit här i Finland ur företagsledarsynvinkel - Som jag tidigare nämnde var det i början svårt att få människor att öppna sig och visa vad de tycker, säger Brans. Vi startade med en ledningsgrupp på 13-14 personer, vilket troligen var för mycket. Vid det här laget har jag krympt ner den till fyra personer, vilket är lämpligt. Att skapa förtroende är en process som kräver tid.

• Språket kan ibland utgöra ett problem. Finländare kan och förstår ofta främmande språk, men de är för blyga för att använda sig av sin kunskap. Dessutom görs saker ibland onödigt invecklade. Hela världen, till och med fransmännen, använder “chip”. I Finland håller man fast vid att översätta även tekniska termer, och chip blir ‘siru’ på finska. Sådana här åtgärder bidrar endast till att öka isolationen i Finland.

Från hetta till kyla

Det är drygt femton år sedan J.W. Brans lämnade den thailändska värmen för att i stället bosätta sig i Finland. Första sommaren var en chock.

• Regn i fyra månaders tid, minns han nu ett och ett halvt decennium efteråt.

• Jag funderade nog den sommaren flera gånger över frågan vart man skulle resa för att fira semestrarna i framtiden.

Sedan dess har också goda somrar följt på de regniga, och han firar numera gärna sommaren i Finland. Jakt, fiske och friluftsliv hör till hans hobbies.

• Utelivet erbjuder också goda möjligheter till att lära känna finländarna.

Till saken hör dessutom att hans hustru Ulla är finländska.

Känner Ni Er någonsin avskuren från omvärlden här i Finland, långt borta från Europas affärscentra?

Betyder det här att vi i Finland är ännu ivrigare på att översätta terme - Inte egentligen, om man undantar än fransmännen, som är väl kända för språksvårigheterna i början i kontak- att hålla styvt på sitt eget språk? terna med finländare. Men det är - Ja! något man kommer över. Vad företagsledandet beträffar, underlättas situationen av att ledningen för dotterbolagen inom Philips-koncernen är mycket självständiga. Vi har inte någon omfattande lunta med policydirektiv som måste efterföljas i varj … och öppenhet

Volker Kleinn sällar sig till dem som anser, att finländska företagare fortfarande har en del att lära om hu enskilt land, utan de verkställande företag fungerar utanför landets direktörerna i de 68 utländska dot- gränser. terbolagen kan själva dra upp rikt- - Företagsledningen borde bl mera internationell i och med att all företagsamhet och handel blir allt internationellare. Här är det inte endast frågan om språkkunskap, utan om mentalitet. Det gäller att vara öppen för nya idéer och försöka förstå skeenden och tänkesätt i utlandet.

• Jag fick en gång ett julkort från Tyskland med texten: ‘Vi önskar dig den styrka som behövs för att förändra de saker du kan förändra och tålamod att acceptera de saker som du inte kan förändra, samt de linjerna för verksamheten. Vi har budgetansvar gentemot moderbolaget, men i övrigt har vi fria händer att anpassa oss till det land där vi verkar.

Volker Kleinn besökte Finland i december 1981 för att närmare bekanta sig med landet.

• December var en bra månad, för man fick genast en bild av hurudant klimatet är när det är som dystrast.

Följande gång kom familjen med, ty inom Digital är principen den, att hustrun måste godkänna statione visdom som behövs för att särskilja mellan det som kan och som inte kan förändras.

• Jag tror att man i Finland i allmänhet är bättre på det där med tålamod vad gäller saker som inte kan förändras. Däremot skulle det behövas lite mera styrka och vilja till förnyelse i en tid då omvälvningarna är allt snabbare på det internationella planet.

Tillverkning ger status

Philips” beslut att lägga ner produktionsenheten i Finland gav upphov till en del kritik. Varför måste produktionen avvecklas i Finland är 1981 - Produktiviteten inom tillverkningen av radioapparater har ökat enormt under årens lopp och andelen arbetskraft som behövs inom tillverkningen har minskat drastiskt. Philipskoncernen måste koncentrera produktionen till några få enheter och eftersom vi inte bedrev produktutveckling och forskning i Finland var det omöjligt att få produktbeställningar hit. Därför måste vi fatta beslutet att lägga ner produktionen här i Finland. Varje land har sina specialiteter. I Finland har ni specialistkunskap vad gäller fartygsbyggen och gruvutrustning, till exempel. Men vad elektroniken beträffar, finns det andra länder där det är ändamånsenligare att bedriva produktutveckling och tillverkning.

• Det är sant att nedläggningen kritiserades. Tillverkning ger status i Finland, i betydligt högre grad än handel och importverksamhet. Men då kunde man lika väl fråga finska företag som säljer till Holland: Varför startar ni inte tillverkning där? Finland har ju ett överskott i handelsbalansen med Nederländerna, men inte kräver de holländska myndigheterna att finländarna bygger fabriker där - Ett företags rykte borde inte vara bundet till huruvida man har tillverkning i Finland eller inte. Om ni vill att era produkter skall tas emot med öppna armar utomlands, måste ni vara lika villiga att acceptera importverksamhet i hemlandet.

Protektionism

Vi finländare framhåller ju gärna att vi inte griper till protektionistiska åtgärder, utan våra gränser är relativt öppna. Känner Ni av nägra begränsningar - Kampanjen ‘Köp inhemskt! har varit mycket effektiv och vi har känt av den; kanske inte så mycket på konsumtionsvarusidan som på den professionella sidan, menar Brans.

Och Kleinn tillägger: - Vad statens inköpsverksamhet beträffar känner vi nog av kampanjerna och bestämmelserna som gynnar inhemsk produktion, mer jag skulle inte säga att vi lider särskilt mycket av dem.

Brans: - Jag upplever nog i så fall begränsningarna starkare än ni gör på Digital.

Kan Ni ge konkreta exempel på fall då finska företag klart gynnats framom utländska?

Brans: —- Ja, inom försäljningen av bankterminaler. Och just efter värt beslut att stänga produktionsenheten i Finland förlorade vi också flera beställningar.

I jämförelse med andra europeiska länder - är gynnandet av inhemsk produktion märkbarare här i Finland?

Brans: - Ja.

Kleinn: — Jag är av annan åsikt. Vi känner inte av begränsningarna på samma sätt.

Brans: - Det beror på att ert produktsortiment är annorlunda. Sä fort man kommer in på områden där inhemsk produktion existerar eller där utländska företag bedriver produktion här i Finland, känner man av importbegränsningarna. A andra sidan måste jag medge att de protektionistiska tendenserna ökar på många håll i Europa; i Västtyskland, i Holland o s v. Vilket är mycket beklagligt!

Och slutligen: Vad är positivast här i Finland - Arbetsmoralen är hög och arbetsdisciplinen god, poängterar J.W. Brans. Dessa positiva egenskaper är tyvärr på tillbakagång på många håll i världen. Vad fritiden beträffar erbjuder naturen och de många sjöarna goda möjligheter att koppla av.

Ferton år i Finland har fått honom att uppskatta de goda sidorna. Och hans diplomatiska läggning gör att han ogärna poängterar de negativa.

• Gräset kan förefalla grönare på andra sidan av stängslet och verksamhetsförutsättningarna bättre på andra håll. Men i praktiken är det grönare gräset oftast en illusion. Den som klagar över företagsklimatet här i Finland borde skaffa sig mera internationell erfarenhet mf unmimimhphmuIIIOOOOOOOOOOO— nn — — —Ö.ÖV—r— nu un uu ru - < Hmn nn Hj JJ— —— = I nnnos—— “>-r — ?? - 222&»qsss—22 8 9 10 1