Utländskt kapital i företagen
av Matts Dumell Forum 1984-05, sida 12-13, 14.03.1984
F RUN 5/84 5/84 F RUN
Av MATTS DUMELL
Handels- och industriminister Seppo Lindblom lovade i december att regeringen skulle avge en proposition om ökat utländskt aktieinnehav i finländska företag.
— Det är bråttom med ändringarna. Senast i januari skall förslaget avges till riksdagen, sade Lindblom.
Men mellan december och februari hände någonting som för Därför dröjer lagen Ökat utländskt aktieinnehav
IH Idén är att aktiebolag skulle få rätt att öka försäljningen av sina aktier åt utlänningar utan att för den skull bli s.k. farliga bolag.
Utlänningar kan nuförtiden äga högst tjugo procent av aktierna i finländska företag, utan att företagens rätt att skaffa fastigheter eller aktier begränsas.
Försöken att höja den övre gränsen från tjugo till fyrtio procent har pågått länge.
Egentligen hör ärendet till handels- och industriministeriet men regeringen ansåg att en proposition skulle utarbetas av justitieministeriet. Propositionen blev klar i slutet av senaste år.
Regeringen beviljar
Arbetet leddes av Leif Sevån med Christoffer Taxells stöd. En av orsakerna till att ärendet gick till justitieministeriet uppges vara att Seppo Lindblom som socialdemokrat inte så tydligt vill sätta sin prägel på innehållet.
Även om han personligen stöder ett utökat aktieinnehav för utlänningar, så finns det starka krafter inom socialdemokraternas vänstra flygel och fackföreningsrörelsen som motsätter sig.
Enligt justitieministeriets lagberedning skulle utlänningar få äga fyrtio procent av aktiestocken i finländska företag endast med statsrådets godkännande.
Regeringen skulle alltså från fall till fall avgöra om det är lämpligt att just det företaget utvidgar sin ägarbas utomlands.
Finlands Bank kontrollerar
Som en extra säkerhet föreslås att ärendena dessutom skall godkännas av Finlands Bank.
Ifall FB är oense med regeringen och inlägger sitt veto, innebär det i praktiken ett stopp för utvidgad ägobas.
För att ytterligare gardera sig för att ut 1 länningarna inte officiellt ökar sitt inflytande i företagens beslutande organ, vill justitieministeriet att de utländska aktiernas totala röstetal fortsättningsvis skall få utgöra högst tjugo procent av företagets aktieröster.
Vid majoritetsbeslut skulle de utländska aktierna få utgöra högst en fjärdedel av de närvarande aktierna.
Vad hände egentligen?
Justitieministeriets förslag skulle ursprungligen ha legat som underlag till regeringens tänkta proposition i frågan. Förslaget är utarbetat i detalj, med färdigt utskrivna nya lagparagrafer som snabbt skulle kunna godkännas av riksdagen. Men av någon anledning förefaller Lindblom att ha fått stora darren. Han har inte tagit upp frågan i regeringen.
Delegationen för utländska investeringar har inte heller officiellt tagit ställning till lagförslaget. Eller egentligen har ingen bett om ett uttalande av delegationen, trots att den är den enda officiella rådgivande församlingen i motsvarande frågor.
Två representanter på vänsterkanten har redan hunnit avgå i protest mot att lagförslaget inte har behandlats grundligt i delegationen.
Oro för splittring
Inofficiella rapporter och rykten från det socialdemokratiska lägret talar om oro för splittring inom partiet om gränsen för utländskt innehav höjs från tjugo till fyrtio procent.
Inom facket har man redan en tid agiterat för att förslaget inte borde antas åtminstone med socialdemokratiska röster. Kommunisterna har hela tiden kopplat samman lagförslaget med de beryktade EEC-lagarna. De har plockat poäng i frågan av socialdemokraterna.
På den yttersta vänsterkanten talar man också om möjligheten att de konservativa kretsarna i näringslivet inte så lätt accepterar att andelar finländska företag säljs utomlands,
Tanken är att försöka ställa den konservativa bourgoisien mot de moderna börsbolagsdirektörerna.
10—20 börsbolag
I grund och botten gäller hela frågan mera principer än praktik.
Utländskt aktieinnehav torde knappast intressera andra än våra största börsbolag och bland dem de som siktar på ökad internationalisering. I dagens läge har få bolag brist på fria aktier.
De som säkert är intresserade är företag som Wärtsilä, Nokia, Instrumentarium, Kone, Huhtamäki, Amer. Finska Socker och kanske Marimekko.
Eventuellt flere med tiden
Den främsta motiveringen till att den övre gränsen för utländskt aktieinnehav skulle höjas är att ”de finländska företagens relativt svaga finansieringsstruktur innebär ett betydande hinder för deras risktagningsförmåga och förnyelse av verksamheten”.
Man har också motiverat förslaget med att det i viss grad skulle öka företagens finansieringsmässiga smidighet och att det skulle stöda försöken att förbättra kapitalstrukturen.
1000 farliga företag i Finland
I slutet av förra året fanns det i Finland 1036 s k farliga företag, alltså sådana med direkt utländsk ägarandel på över tjugo procent av grundkapitalet.
dröjer lagen. Vad, vill ingen officiellt uttala sig om.
splittrar socialdemokraterna
Tabell 1.
De tio största företagen i utländsk ägo i Finland 1982.
Scan-auto Volvo-auto Suomen Petrooli . .
Suomen General Motors . Electrolux
Källa: Talouselämä 19/83
Omsättnin milj. m 2750 2470 2270 1490 980 980 810 810 550 550
Export milj. m 95 80
De största finländska företagen utomlands 1982
Omsättning mrd. mk
Koncerne 3,2 6,4 4,4 5.5 3,9 3,9 4,6 5,9 1,9 2,3
Källa: Talouselämä 19/83, samt TTT 1/8 1,9 1,7 1,6 0,9 0,8 0,7 0,7 0,7 0,4 0,2
Utomlands
Export mrd. m 1,0 2,2 1,8 3,4 1,8 2,5 2,0 3,6 0,2 1,4
Persona anta 810 590 610 1510 730 160 190 1460 60 1500
Personal
Koncerne 13 000 24 000 16 000 16 400 13 300 16 900 15 900 19 60 6 10 6 800
Utomland 7 300 4 300 2100 1 350 1800 1 600 1 900 140 56 450
Av dem var en femtedel eller 207 stycken produktionsbolag.
Utländska företag etablerade eller köpte in sig ifjol i 68 dotterbolag och delägda bolag i Finland och avstod från delägarskap i 19 företag.
Det fanns i slutet av 1983 tvåhundra fler finländska bolag utomlands än utländska bolag i Finland.
I ett inofficiellt PM konstaterar delegationen för utländska investeringar att de föreslagna lindringarna i utlänningars aktieinnehav inte skulle ha några större nationalekonomiska följder.
Främst skulle lagändringarna tjäna finländska företag som via internationalisering vill skaffa kapital från utlandet.
En annan punkt som poängteras är att alla ansökningar om ökat aktieinnehav skulle behandlas av delegationens allmänna utskott. I den sitter representer förutom för handels- och industriministeriet också för inrikesministeriet, arbetskraftsministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet och Finlands Bank.
I PM:et sägs också att utländskt aktieinnehav minskar kursriskerna. Om motsvarande kapital skulle lånas upp utomlands skulle räntor och kursrisker belasta företagen på ett mer ofördelaktigt sätt.
Man har också bildat sig en uppfattning om hur mycket pengar som skulle skaffas, genom ökat utländskt aktieinnehav.
Utgångspunkt är att de finländska börsbolagens sammanlagda marknadsvärde är ungefär 21 miljarder mk. Av företagen åter är kanske 10—20 intresserade av att öka det utländska aktieinnehavet.
Som undre gräns sätter man 150 Mmk, dvs den summa som de tre företag fick som ifjol introducerades på börsen i Stockholm,
Relativt sett skulle en utländsk finansiering i form av aktieinnehav också på längre sikt underskrida den utländska upplåningen som t.ex. ifjol var drygt 4 mrd mk, säger delegationen i sitt inofficiella PM. 13